Märit är en flicka som det inte var "ett dugg märkvärdigt med" och som inte blir äldre än åtta år. Novellen är en berättelse om döden och om hur barn kan se på döden, berättad på ett osentimentalt sätt. Lindgren menade att barn borde få läsa om svåra ämnen: "Jag tror inte man bör undanhålla dem sånt, som de i alla fall då och då möter i levande livet. Förresten vill ungarna gärna bli rörda, gråta över det de läser. Det går snart över."
Novellen gavs ut första gången 1950 i samlingen Kajsa Kavat.
Astrid Anna Emilia Lindgren, née Ericsson, (1907 - 2002) was a Swedish children's book author and screenwriter, whose many titles were translated into 85 languages and published in more than 100 countries. She has sold roughly 165 million copies worldwide. Today, she is most remembered for writing the Pippi Longstocking books, as well as the Karlsson-on-the-Roof book series.
Awards: Hans Christian Andersen Award for Writing (1958)
Lilla älskade Märit <3 Jag kommer ihåg att Astrid Lindgrens novell ”Märit” fanns med på vårt nationella test i gymnasiet. Redan då blev jag faktiskt ganska tagen av historian.
En liten flicka som inte många lägger märke till. Hon bara finns, både hemma och i skolan. Å en dag när en pojke ger henne en present, något hon aldrig fått förut, då brast hennes hjärta.
Trots att denna pojke inte alls brydde sig om Märit, var hans handling inpräntat i den lilla flickans hjärta. Å det blev även hennes död. Älskade Märit <3
This entire review has been hidden because of spoilers.
Sällan upprör 18 sidor så mycket som dessa. Den är hemsk. Den påminner om vissa delar av livet vi sällan kommer undan. Vi är här en kort stund, tycker om, offrar oss och sen går livet vidare. Vissa mer än andra, Märit mest.
Tb till np 2018. Märit och sockerpullorna dyker fortfarande upp i mitt huvud ibland, och idag kände jag ett starkt behov av att läsa om texten. Otroligt hur så mycket sorg och så mycket liv ryms på så få meningar.
But oh, what a heartbreaking short story. I promise to remember you, dear little Märit. Princess Märit with your little big heart who gave such a grand sacrifice.
Men ack, vilken hjärtskärande kort historia. Jag lovar att minnas dig, käre lille Märit. Prinsessan Märit med ditt lilla stora hjärta som gav ett så storslaget offer.
Astrid Lindgren's short story "Märit" packs remarkable emotional depth into just 18 pages. This unsentimental yet deeply moving tale about an ordinary eight-year-old girl confronts mortality through a child's eyes. Lindgren's detailed observations and honest approach to difficult themes demonstrate her masterful storytelling. A sad but beautiful read.
Märit är en vanlig liten flicka, men som lika gärna kunde ha varit en prinsessa, som precis börjat skolan. Det är väl inte så tokigt men det är inte förrän hennes klasskamrat Jonas Petter ger henne en ask med godis när hon är i hans pappas butik för att köpa jäst åt sin mamma. Det är en gest som överrumplar Märit för när man har fem syskon och bor i en liten stuga så är det inte ofta man får en ask med godis – speciellt inte helt själv.
Hon har svårt att glömma hur snäll Jonas Petter var den där dagen och följer efter honom överallt; tacksam och helt förtjust. Men hur hon än beter sig så verkar han inte intresserad utan ryter frustrerat efter sina vänner när de retar honom när de ser hur Märit beter sig runt honom. Men när de är ute i skogen en dag ser Märit sin chans att ge tillbaka för den han omtanke han visade henne den där första dagen i skolan...
Det är en sorglig men vacker kort historia om död; specifikt död i barnens värld. Den har en ton av ”sådant händer ibland, men livet fortsätter” i sig då Märit knappast lämnar något tomrum bakom sig – inte ens i hennes egen familj. Visserligen gråter man vid hennes begravning men det betonas att det inte kommer märkas någon större skillnad i den oavsett barnfyllda stugan eller i klassen där barnen letar fågelbon strax efter hennes begravning.
Samtidigt som det är en bra bok för att visa hur att död är en del i livet så är den otroligt sorglig då Märit inte lämnar många spår efter sig, och hon är snart bortglömd av de flesta. Den känns otroligt grym för att vara en barnbok av just den anledningen. Även om den visar att livet går vidare efter något så hemskt så är det också en historia utan mycket mer glädje för de barn som funderar runt döden. Ifall jag hade läst denna som barn hade jag antagligen fått ännu mer ångest och orostankar kring döden.
Men som vanligt lyckas Astrid bygga upp en sådan vacker värld med sina val av ord. Hon var verkligen klok.