What do you think?
Rate this book
Hjärnans akilleshälar: Hur din hjärna lurar dig, och vad du kan göra åt det
*5h 37min
I "Hjärnans akilleshälar" visar psykiatern Anders Hansen hur hjärnan kan leda oss fel. Samma organ som gett oss kärnfysik, DNA-teknik, konst och musik får oss att överskatta oss själva, styras av fördomar eller sitta klistrade vid mobilen i timmar. Det är de grå cellerna som gör att vi aldrig kan få nog, äter skräpmat, minns fel, ljuger för oss själva, känner tomhet efter framgång, blir avundsjuka på vänner, alltför snabbt delar in oss i ett vi och dem – och blir orimligt arga på medtrafikanter.
Inget av detta gör hjärnan av illvilja – tvärtom. Det som i dag kan upplevas som brister är i själva verket smarta funktioner som hjälpt våra förfäder att överleva. I den här boken tar succéförfattaren Anders Hansen med dig på en fascinerande resa in i hjärnans innersta. Han delar med sig av spännande forskning, egna erfarenheter från patientmöten och handfasta råd om hur man kan förhålla sig till en hjärna som är lika primitiv som fantastisk. Ju mer vi förstår hjärnans akilleshälar, desto bättre kan vi navigera runt dem. Det här är en bok som förklarar både dig, och vår samtid – utan pekpinnar.
I "Hjärnans akilleshälar" visar psykiatern Anders Hansen hur hjärnan kan leda oss fel. Samma organ som gett oss kärnfysik, DNA-teknik, konst och musik får oss att överskatta oss själva, styras av fördomar eller sitta klistrade vid mobilen i timmar. Det är de grå cellerna som gör att vi aldrig kan få nog, äter skräpmat, minns fel, ljuger för oss själva, känner tomhet efter framgång, blir avundsjuka på vänner, alltför snabbt delar in oss i ett vi och dem – och blir orimligt arga på medtrafikanter.
Inget av detta gör hjärnan av illvilja – tvärtom. Det som i dag kan upplevas som brister är i själva verket smarta funktioner som hjälpt våra förfäder att överleva. I den här boken tar succéförfattaren Anders Hansen med dig på en fascinerande resa in i hjärnans innersta. Han delar med sig av spännande forskning, egna erfarenheter från patientmöten och handfasta råd om hur man kan förhålla sig till en hjärna som är lika primitiv som fantastisk. Ju mer vi förstår hjärnans akilleshälar, desto bättre kan vi navigera runt dem. Det här är en bok som förklarar både dig, och vår samtid – utan pekpinnar.
- GenresNonfictionScience
6 pages, Audiobook
Published April 24, 2026
About the author
Anders Hansen
62 books240 followersAnders Erik Hansen (born 1974) is a Swedish psychiatrist.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 12 of 12 reviews
April 29, 2026
Alltså Anders Hansen gör mig aldrig besviken med sina böcker! Så bra bok och så jävla intressant forskning han delar med sig av om hjärnan och varför den ibland kan lura oss till saker som inte stämmer överens med verkligheten! Började lyssna på den samma dag som den släpptes flr har längtat, är så nöjd! Rekommenderar er som gillar Anders Hansen att läsa denna boken🤩
May 5, 2026
Lyssnade för första gången på en ljudbok! Perfekt på hundprommisar! Boken var en bra kandidat, intressanta grejer om hjärnan!
May 8, 2026
Jag lärde mig så mycket av denna boken. Dels är Hansen toppen på att beskriva saker som jag annars tycker är ointressanta så att jag förstår och blir intresserad och dessutom var detta en perfekt bok för att få lite perspektiv just när jag skriver min c-uppsats. Det jag tyckte var mest fascinerade var delarna om hur retorik och hjärnans funktioner samarbetar och gör att vi blir mer benägna att tycka vissa saker.
May 3, 2026
Som ’rationell’ människa gillar man ändå fakta som omkullkastar ens rationalitet 🤭
Ett måste för den som tycker neurobiologi är spännande (även om det finns en del känsla av att man redan visste vissa saker 😌)
Ett måste för den som tycker neurobiologi är spännande (även om det finns en del känsla av att man redan visste vissa saker 😌)
Read
May 3, 2026Skulle rekommendera främst för de som ej har läst Anders Hansens böcker förut, då vissa av kapitlen är ren repetition, men en del var riktigt intressanta! Hjärnforskningen är helt fantastisk och så spännande att läsa om, ex. hur man nu märkt negativa effekter av dåtidens lösning för epilepsi - att kapa nervcellerna som länkat högra och vänstra hjärnhalvorna (kommer ytterligare förklaring i slutet)
Dock fanns det viss forskning som jag kände var lite… ja, udda? Exempelvis att forskning nu menar att vi blir så pass arga på andra bilister för att våra hjärnor är evolutionärt ”efter” (och fortfarande utgår ifrån att vi lever i väldigt små samhällen där man ser samma människor varje dag och inte möter någon ny) så att vi känner att vi måste sätta ner foten för att inte dessa personer ska köra över oss senare (symboliskt ej fysiskt menat)Till viss del kan jag förstå, men kan vi också dra slutsatsen att vi blir arga helt enkelt för att dessa bilister kör dåligt?
Men Anders Hansen skriver på ett lika fantastiskt och lockande sätt som vanligt!
”Att ett minne är korrekt i alla detaljer har inget egenvärde. Det viktiga är att minnet leder till rätt beslut. Hjärnan förändrar alltså inte minnen för att göra dem sämre utan för att göra dem relevanta.”
”Att hjärnan är utvecklad för att omforma våra minnen och vara selektiv med vad den minns innebär att när vi klagar på vårt dåliga minne är det inte nödvändigtvis minnet det är fel på, utan våra förväntningar på det. Men minnen är mer än en samling detaljer och fakta, de lägger också grunden för hur vi ser på oss själva. Ja, för hela vår identitet.”
”Att belöningssystemet bromsar sig självt om det aktiveras för hårt kan verka som ett grymt spratt från naturens sida. Varför fungerar det så om det innebär att vi riskerar att drabbas av missbruk? Med risk för att vara tjatig är svaret återigen: överlevnad. Under större delen av människans existens har livet präglats av osäkerhet och ett ständigt överhängande hot om svält.
Den som ville överleva kunde inte kosta på sig att vara belåten alltför länge utan var tvungen att snabbt återgå till att leta ny mat. Hjärnan behövde därför en kraftfull mekanism som säkerställer att positiva känslor snabbt går upp i rök och ersätts av nya önskningar så att våra förfäder hade motivation att ge sig ut på ännu en jakt,
Dessa bromspedaler, som säkerställde överlevnad, har i vår moderna värld plötsligt vänts emot oss på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Missbruk beskrivs ibland som att man för en kamp mot flaskan, drogen eller nätkasinot. Själv ser jag det som en kamp man för mot sin egen hjärna, mot evolutionen och, allra mest, mot de företag och individer som cyniskt exploaterar våra överlevnadsmekanismer.”
”Uttrycket »dopaminfasta« ska emellertid inte tolkas bokstavligt. Dopamin är inte ett gift som behöver rensas ut, det är ett av hjärnans budbärarämnen som inte bara driver vårt begär, det är också avgörande för att vi ska kunna röra på kroppen. Att tömma hjärnan på dopamin är därför omöjligt. Hade det varit möjligt skulle det ha inneburit livsfara. Snarare än »dopaminfasta« borde metoden kallas »snabba kickar-fasta« eller »överstimulansfasta«.”
”Hjärnan visar oss inte vår omvärld som den faktiskt är, den förvränger och visar världen som vi behövt se den för att överleva.”
”Forskning har avslöjat att mat ser något större ut när vi är hungriga. Förmodligen för att vi lättare ska upptäcka och äta den.”
”Den franske moralfilosofen François de La Rochefoucauld menade att vår fiendes bild av oss är mer rättvisande än vår egen. Om det inte låter särskilt kul att bli sågad av folk man ogillar – det tycker i alla fall inte jag – kan man naturligtvis låta slöjan ligga kvar så att hjärnan kan fortsätta att skönmåla ens självbild. Det verkar ju trots allt ha funkat rätt bra för våra förfäder.
Åtminstone för de manliga. (Då det för män uppfattas som attraktivt)”
Ytterligare lärdomar:
Illamåendet hos gravida personer är inte en slump (duh) utan beror på vår hjärnas önskan om att försvara barnet från farlig mat som mamman kan äta.
Om man kapar bandet mellan högra och vänstra hjärnhalvan (som är starkt kopplat till vänster och höger öga) så leder det till att man kan se något med höger men inte förklara det om vänster öga är stängt, eftersom talets förmåga (nästan alltid) bara återfinns i den vänstra hjärnhalvan.
Dock fanns det viss forskning som jag kände var lite… ja, udda? Exempelvis att forskning nu menar att vi blir så pass arga på andra bilister för att våra hjärnor är evolutionärt ”efter” (och fortfarande utgår ifrån att vi lever i väldigt små samhällen där man ser samma människor varje dag och inte möter någon ny) så att vi känner att vi måste sätta ner foten för att inte dessa personer ska köra över oss senare (symboliskt ej fysiskt menat)Till viss del kan jag förstå, men kan vi också dra slutsatsen att vi blir arga helt enkelt för att dessa bilister kör dåligt?
Men Anders Hansen skriver på ett lika fantastiskt och lockande sätt som vanligt!
”Att ett minne är korrekt i alla detaljer har inget egenvärde. Det viktiga är att minnet leder till rätt beslut. Hjärnan förändrar alltså inte minnen för att göra dem sämre utan för att göra dem relevanta.”
”Att hjärnan är utvecklad för att omforma våra minnen och vara selektiv med vad den minns innebär att när vi klagar på vårt dåliga minne är det inte nödvändigtvis minnet det är fel på, utan våra förväntningar på det. Men minnen är mer än en samling detaljer och fakta, de lägger också grunden för hur vi ser på oss själva. Ja, för hela vår identitet.”
”Att belöningssystemet bromsar sig självt om det aktiveras för hårt kan verka som ett grymt spratt från naturens sida. Varför fungerar det så om det innebär att vi riskerar att drabbas av missbruk? Med risk för att vara tjatig är svaret återigen: överlevnad. Under större delen av människans existens har livet präglats av osäkerhet och ett ständigt överhängande hot om svält.
Den som ville överleva kunde inte kosta på sig att vara belåten alltför länge utan var tvungen att snabbt återgå till att leta ny mat. Hjärnan behövde därför en kraftfull mekanism som säkerställer att positiva känslor snabbt går upp i rök och ersätts av nya önskningar så att våra förfäder hade motivation att ge sig ut på ännu en jakt,
Dessa bromspedaler, som säkerställde överlevnad, har i vår moderna värld plötsligt vänts emot oss på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Missbruk beskrivs ibland som att man för en kamp mot flaskan, drogen eller nätkasinot. Själv ser jag det som en kamp man för mot sin egen hjärna, mot evolutionen och, allra mest, mot de företag och individer som cyniskt exploaterar våra överlevnadsmekanismer.”
”Uttrycket »dopaminfasta« ska emellertid inte tolkas bokstavligt. Dopamin är inte ett gift som behöver rensas ut, det är ett av hjärnans budbärarämnen som inte bara driver vårt begär, det är också avgörande för att vi ska kunna röra på kroppen. Att tömma hjärnan på dopamin är därför omöjligt. Hade det varit möjligt skulle det ha inneburit livsfara. Snarare än »dopaminfasta« borde metoden kallas »snabba kickar-fasta« eller »överstimulansfasta«.”
”Hjärnan visar oss inte vår omvärld som den faktiskt är, den förvränger och visar världen som vi behövt se den för att överleva.”
”Forskning har avslöjat att mat ser något större ut när vi är hungriga. Förmodligen för att vi lättare ska upptäcka och äta den.”
”Den franske moralfilosofen François de La Rochefoucauld menade att vår fiendes bild av oss är mer rättvisande än vår egen. Om det inte låter särskilt kul att bli sågad av folk man ogillar – det tycker i alla fall inte jag – kan man naturligtvis låta slöjan ligga kvar så att hjärnan kan fortsätta att skönmåla ens självbild. Det verkar ju trots allt ha funkat rätt bra för våra förfäder.
Åtminstone för de manliga. (Då det för män uppfattas som attraktivt)”
Ytterligare lärdomar:
Illamåendet hos gravida personer är inte en slump (duh) utan beror på vår hjärnas önskan om att försvara barnet från farlig mat som mamman kan äta.
Om man kapar bandet mellan högra och vänstra hjärnhalvan (som är starkt kopplat till vänster och höger öga) så leder det till att man kan se något med höger men inte förklara det om vänster öga är stängt, eftersom talets förmåga (nästan alltid) bara återfinns i den vänstra hjärnhalvan.
This entire review has been hidden because of spoilers.
May 13, 2026
Intressant och spännande. Klart läsvärd som alla Anders Hansens böcker.
Berättar om hur våra hjärnor beter sig som svin på ett pedagogiskt och mänskligt sätt.
Är inte någon självhjälpsbok utan mer en sakkunnig tolkning för oss normal skadade.
Läs den!
Berättar om hur våra hjärnor beter sig som svin på ett pedagogiskt och mänskligt sätt.
Är inte någon självhjälpsbok utan mer en sakkunnig tolkning för oss normal skadade.
Läs den!
April 30, 2026
Efter att ha lyssnat så känner jag mig nu ganska meningslös. Som att man är en förprogrammerad robot hjärna. Så många frågor Anders
May 2, 2026
Interesting
May 6, 2026
Så viktig bok, tack! ❤️
May 6, 2026
Pedagogisk och bra bok kring hur hjärnan fungerar och hur man kan hantera och förstå vissa känslor och beteenden i vardagen. Ger en bra och insiktsfulla perspektiv.
May 10, 2026
En av de facklitterära böcker som fått flest polletter att trilla ner! Vår hjärna är så smart och så dum. Inte konstigt att människan beter sig därefter.
May 11, 2026
Hekkan, finished the audiobook in NO TIME. Excited to read the physical book as well 🙂↕️🙂↕️🙂↕️
Displaying 1 - 12 of 12 reviews