What do you think?
Sista brevet till Hitler: en berättelse om Sverige och pingstfolket
PINGSTRÖRELSEN FÖDDES i början av förra århundradet. Den skulle bli en av Sveriges största kristna sammanslutningar och startpunkt för partiet som idag heter Kristdemokraterna.
När Tredje riket växte ville pingströrelsens ledare Lewi Pethrus skriva ett smickrande brev till Adolf Hitler. Det var den uteslutna kollegan Sven Lidmans minnesbild. Ett decennium efter anklagelsen, under valåret 1964, krävde journalisterna att pingstledaren skulle förklara den kristdemokratiska synen på nazismen.
Hade pingstfolket kontakt med nationalsocialisterna? Vad hade Pethrus skrivit i brevet till Hitler? Historien bär på frågor som behöver få svar.
Sista brevet till Hitler bygger på bröderna Markus Lundström och Tomas Poletti Lundströms historiska forskningsprojekt ”Frikyrkan och Förintelsen”.
TOMAS POLETTI LUNDSTRÖM (t v) är docent i religionssociologi och doktor i religionshistoria.
MARKUS LUNDSTRÖM är professor i sociologioch doktor i ekonomisk historia.
»En bladvändare om en kristen ikons band till nazismen. Markus Lundström
och Tomas Poletti Lundström väver samman sin egen uppväxt i pingströrelsen
med nya rön om Lewi Pethrus och en besatthet av judar.« MARGIT SILBERSTEIN, journalist och författare till Förintelsens barn
När Tredje riket växte ville pingströrelsens ledare Lewi Pethrus skriva ett smickrande brev till Adolf Hitler. Det var den uteslutna kollegan Sven Lidmans minnesbild. Ett decennium efter anklagelsen, under valåret 1964, krävde journalisterna att pingstledaren skulle förklara den kristdemokratiska synen på nazismen.
Hade pingstfolket kontakt med nationalsocialisterna? Vad hade Pethrus skrivit i brevet till Hitler? Historien bär på frågor som behöver få svar.
Sista brevet till Hitler bygger på bröderna Markus Lundström och Tomas Poletti Lundströms historiska forskningsprojekt ”Frikyrkan och Förintelsen”.
TOMAS POLETTI LUNDSTRÖM (t v) är docent i religionssociologi och doktor i religionshistoria.
MARKUS LUNDSTRÖM är professor i sociologioch doktor i ekonomisk historia.
»En bladvändare om en kristen ikons band till nazismen. Markus Lundström
och Tomas Poletti Lundström väver samman sin egen uppväxt i pingströrelsen
med nya rön om Lewi Pethrus och en besatthet av judar.« MARGIT SILBERSTEIN, journalist och författare till Förintelsens barn
342 pages, Hardcover
Published May 1, 2026
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 3 of 3 reviews
September 24, 2026
Boken "Sista brevet till Hitler" (Polaris 2026) skriven av forskarna Markus Lundström och Tomas Poletti Lundström, bägge med egen bakgrund i pingströrlelsen, är en verklig pärla. Boken är resultatet av ett stort forskningsarbete i flera arkiv, som del av projektet Frikyrkan och Förintelsen. Efter 270 sidor text fökjer 70 sidor med metodbeskrivning, noter och källor. Men det är så välskrivet; avskalat, med precision och spänning. De nya rönen är många.
Det är egentligen ganska märkligt och samtidigt talande för vår politiska samtid, att den här boken inte ledde till större debatt och efterspel, trots att den kom ut före ett riksdagsval. För boken blottlägger det förhållande som grundarna av vårt nuvarande Kristdemokratiska parti hade till fascismen och särskilt den tyska nazismen, före, under och i flera decennier efter andra världskriget.
Lewi Pethrus vurm för den nazistiska "upprensningen" i omoralens träsk uttrycks flera gånger häpnadsväckande öppet. Likaså den morbida idén att trakasserierna mot och senare även fördrivningen och mördandet av Tysklands judar skulle vara ett beklagligt men nödvändigt led i uppfyllandet av profetian om Guds rike efter att judarna återvänt till sin egentliga plats i Palestina (Israel).
Konturerna av den tidiga kristna, djupt antisemitiska sionismen tecknas här. Den fungerar ihop med övervintrade nazisters syn på ett "Sverige för svenskarna", hotad av förmodade judiska intriger genom pressen. Det här är en del av svensk historia i allmänhet och frikyrklighetens i synnerhet, som många fler borde ta del av och bearbeta. Inte minst mot bakgrund av den högerkristna sionismens stora roll i försvaret för den israeliska statens apartheid- och folkmordspolitik och mer allmän den snabba rörelsen i vår samtid, i en riktning som under efterkrigstiden stegvis föreföll allt mer oåterkalleligt blockerad.
Det är egentligen ganska märkligt och samtidigt talande för vår politiska samtid, att den här boken inte ledde till större debatt och efterspel, trots att den kom ut före ett riksdagsval. För boken blottlägger det förhållande som grundarna av vårt nuvarande Kristdemokratiska parti hade till fascismen och särskilt den tyska nazismen, före, under och i flera decennier efter andra världskriget.
Lewi Pethrus vurm för den nazistiska "upprensningen" i omoralens träsk uttrycks flera gånger häpnadsväckande öppet. Likaså den morbida idén att trakasserierna mot och senare även fördrivningen och mördandet av Tysklands judar skulle vara ett beklagligt men nödvändigt led i uppfyllandet av profetian om Guds rike efter att judarna återvänt till sin egentliga plats i Palestina (Israel).
Konturerna av den tidiga kristna, djupt antisemitiska sionismen tecknas här. Den fungerar ihop med övervintrade nazisters syn på ett "Sverige för svenskarna", hotad av förmodade judiska intriger genom pressen. Det här är en del av svensk historia i allmänhet och frikyrklighetens i synnerhet, som många fler borde ta del av och bearbeta. Inte minst mot bakgrund av den högerkristna sionismens stora roll i försvaret för den israeliska statens apartheid- och folkmordspolitik och mer allmän den snabba rörelsen i vår samtid, i en riktning som under efterkrigstiden stegvis föreföll allt mer oåterkalleligt blockerad.
Read
May 19, 2026En mycket intressant bok som belyser förhållandet mellan Lewi Pethrus och radikalnationalistiska och nazistiska rörelser i Sverige under 1900-talet. Man kan säga att det är möjligt att "rädda" Pethrus från Lundströmarnas kartläggning genom att hävda att han inte blev medlem i någon nationalistiskt parti och att han undvek de allra grövsta sammanhangen. Man kan också säga att det fanns gott om andra strömningar och föreningar som Pethrus hade kunnat valt att frottera sig med. Men, som blir klart i boken, den moraliska renhetsivern och en mycket svårförsvarad läsning av judarnas roll i frälsningen hade ödesdigra konsekvenser för Pethrus politiska och, skulle jag vilja säga, teologiska omdöme.
June 11, 2026
En mycket välskriven och drabbande bok om ett mörkt förflutet som behöver belysas. Att pingströrelseledaren och förgrundsgestalten Lewi Petrus använde ord som ogräsmänniskor och bejakade så mycket från nazismen borde leda till intresse och en ordentlig uppgörelse med kyrkans historia.
Det framgår tydligt att denna bok i varje del bygger på seriös forskning. Trots detta så är den skriven så att vi som är nya på området hänger med väl. Jag uppskattade också att författarna delar med sig generöst av sin egen uppväxt i samma kyrka och deras, oftast, positiva upplevelser av denna. Hur kyrkan tog emot flyktingar och hjälpte fattiga. Det visar hur komplex en kyrka, ja, vilken grupp som helst kan vara. Både ljuset och mörkret kan rymmas inom samma väggar. Det är också starkt att läsa om de som vågade gå emot nazismkramandet i kyrkan. Flera av de som kritiserade pingstledningen för detta blev uteslutna, vilket kunde vara ett stort offer när kyrkan var en central del av deras liv.
Heder åt alla som trots risker vågar uttala sin kritik när dess ledare går snett! Även heder till de två författarna som också kan riskera kritik från en kyrka som nog hellre skulle vilja sopa denna historia under mattan. Intressant också, särskilt nu i valtider, att notera Kristdemokraternas historia och att flera av grundarna hade nazistsympatier (tre av åtta KDS-grundare var organiserade nationalsocialister).
För öppenhets skull vill jag tillägga att jag känner de båda författarna men själv har jag aldrig haft med Pingstkyrkan att göra.
Det framgår tydligt att denna bok i varje del bygger på seriös forskning. Trots detta så är den skriven så att vi som är nya på området hänger med väl. Jag uppskattade också att författarna delar med sig generöst av sin egen uppväxt i samma kyrka och deras, oftast, positiva upplevelser av denna. Hur kyrkan tog emot flyktingar och hjälpte fattiga. Det visar hur komplex en kyrka, ja, vilken grupp som helst kan vara. Både ljuset och mörkret kan rymmas inom samma väggar. Det är också starkt att läsa om de som vågade gå emot nazismkramandet i kyrkan. Flera av de som kritiserade pingstledningen för detta blev uteslutna, vilket kunde vara ett stort offer när kyrkan var en central del av deras liv.
Heder åt alla som trots risker vågar uttala sin kritik när dess ledare går snett! Även heder till de två författarna som också kan riskera kritik från en kyrka som nog hellre skulle vilja sopa denna historia under mattan. Intressant också, särskilt nu i valtider, att notera Kristdemokraternas historia och att flera av grundarna hade nazistsympatier (tre av åtta KDS-grundare var organiserade nationalsocialister).
För öppenhets skull vill jag tillägga att jag känner de båda författarna men själv har jag aldrig haft med Pingstkyrkan att göra.
Displaying 1 - 3 of 3 reviews