Tallums sång

by Lina Schollin Ask

På Skogskyrkogården i Stockholm korsas tre liv. Gunnar har förlorat sin älskade hustru Bodil och i huset i Enskede påminner precis allt om henne. En dag får han nog. Han packar sin ryggsäck och bestämmer sig för att flytta ut. Klara står ensam och höggravid efter en förlust som kullkastar hennes tillvaro. Med en vrede som bränner söker hon sig till en gravplats på kyrkogården och till ett liv som måste börja om. David har äntligen fått sitt första riktiga jobb, på kyrkogårdens förvaltning. Han räknar steg, fönster och fåglar för att hålla oron i schack, men inom sig bär han en hemlighet han inte vågar berätta. Under en vår då isen släpper taget om näckrosdammen och tallarna sjunger i vinden flätas deras vägar samman. "Tallums sång" är en berättelse om förlust och försoning och det som döljer sig i mellanrummen mellan människor.

Genres: Audiobook

284 pages, Hardcover

Published May 9, 2026

Reviews

[Bellsise]

En Sorglig vacker och varm berättelse om sorg och att hitta tillbaka till livet efter en förlust. Jag gillade språket i berättelsen, det var så vackert! Jag hoppas på en fortsättning om karaktärerna Gunnar , Klara och David ❤️❤️❤️

[Ulrica Kulturladyn]

Jag fick äran att förhandsläsa ”Tallums sång” av Lina Schollin Ask och jag slukade denna bok. Det är en innerlig, vacker och berörande roman där vi får följa tre trasiga själar vars vägar korsas och får stor betydelse för deras fortsatta liv. Det här är verkligen en mycket fin roman fylld av värme, sorg, godhet, medmänsklighet och betydelsen av att bli sedd för den man är. Att i gemenskapen med andra vågar man utmana sina rädslor, växa och förlåta.

Det här är en roman om förlust och försoning och det som döljer sig i mellanrummen mellan människor. Karaktärerna är i centrum och vi får följa vad som händer inom och runt om dem. Naturen finns ständigt närvarande och det är Skogskyrkogården som binder dem samman och där deras relationer utvecklas.

En fantastisk läspärla som jag är varmt rekommenderar.

[Jessica]

Gunnar har förlorat sin hustru Bodil och en dag bestämmer han sig för att packa en ryggsäck och lämna huset med alla jobbiga minnen. Klara är höggravid när hela hennes liv omkullkastas på ett sätt hon inte var beredd på. David har fått sitt första riktiga jobb på Skogskyrkogården i Stockholm, men håller arbetskamraterna på avstånd. När dessa tre strålar samman på kyrkogården uppstår en udda vänskap.

Det finns även en fjärde karaktär i den här historien: Skogskyrkogården. Den finns med som en fond, men beskrivs så väl och tar en stor och välförtjänt plats i berättelsen. Arkitekterna som planerade kyrkogården i början av 1900-talet kallade begravningsplatsen för Tallum, på grund av alla tallar på området. Många gånger känns det verkligen som om man befinner sig i en skog och jag gillar tanken som ligger bakom utformningen (finns lite fakta om kyrkogården längst bak i boken).

Kapitlen är korta och växlar mellan de tre huvudpersonerna. Jag känner med alla, men på olika sätt. Gunnar påminner mig lite om Fredrik Backmans Ove och jag känner mig både arg och ledsen å Klaras vägnar. David lider av tvångstankar och någon form av autism, även om det inte skrivs ut, och det påverkar förstås hela hans liv. Jag uppskattar att få ta del av deras liv, men det är när de äntligen träffas (av en slump) som jag verkligen blir engagerad. Jag fascineras alltid av hur mycket mötet med en annan människa kan påverka någon annans liv, bara genom små gester. Böcker som "Tallums sång" gör att jag på något sätt kan behålla hoppet om människan, trots att världen ser ut som den gör.

[Margareta Martinsson]

Soft-hearted description of three odd persons with very different lives. Also a picturesque description of Skogskyrkogården (in Stockholm).

[Nina Kaufmann]

3,5

[Kajsa Johansson]

3,5 ⭐
En fin och innerlig bok med ett djup att få bottna i. Boken är enkel men ändå fylld med mycket känslor.

[Pia Rosin]

En snäll, finstämd bok som var en glädje att läsa.

[Viktoria]

Finstämd enkel bok, kanske vill jag själv ha mer av en bok? Blev den för förutsägbar? Men den var fin. Olika känslor och dess stadier, olika sammanhang som i slutändan möts.

[Anneli Wallgren]

Gillade verkligen boken.

[Maia S]

Den var ikke egentlig dårlig, jeg syntes bare den var litt... meh? Vanskelig å forklare hvorfor tho. Kanskje ble det litt veeel mye mimring om fortiden og det som kunne blitt, spesielt på Gunnar. 95% av hans storyline var liksom "så fint jeg hadde det med Bodil, og med faren min da jeg var liten" og "så fint vi kunne hatt det med Nils", og 5% faktiske ting han gjorde i nåtiden. Jeg savnet litt flere interaksjoner mellom ham og andre levende mennesker. Akkurat det savna jeg litt med David også, han trakk seg hele tiden unna folk som ville prate med ham, uten at det ble utforsket så dypt hvorfor han var sånn. Jeg skulle kanskje ønske forholdet han hadde til de overbeskyttende foreldrene sine ble utviklet mer.

[Jessica Hellsing]

Jag är inte lika såld på boken som många andra. Fint persongalleri, men pararella sådana som inte lyfter fram det viktiga i vänskap. Fina miljöbeskrivningar i område jag ofta rör mig i. Det gör mig också irriterrad över att hon gör något fint av att göra inbrott i någons egendom.

[Elin A]

Fin, lågmäld och vacker bok trots sorg, saknad och svek.
Nya bekantskaper. Oväntade vänskaper.

3, 75 ⭐️

[Anna]

Wow! Vilken fin liten pärla!

[Johan]

Fattar att det är tänkt att jag som läser ska bli berörd, men boken är alldeles för förutsägbar, platt och slarvigt skriven för att jag ska bli det. Exempel på formuleringar som ställer upp hinder i läsningen:

"Stegen över bron till bilen som de parkerat ute på Skeppsholmen är blytunga och ensamma. Redan på vägen tillbaka över bron och förbi Grand Hôtel med bilen har snöfallet tilltagit, vägarna är snömoddiga och sikten dålig. Det känns som ett evighetsprojekt att ta sig ut ur stan och vidare hem till Enskede. Vid Berzelii park och Strandvägen [fattar inte riktigt hur Klara hamnar här] går människor mot rött ljus vid övergångsställena som om deras shoppingrunda är på liv och död."

"Varför skulle du dö nu, frågade han Bodil. Hon svarade att alla ska vi dö, Gunnar. Ja, sa han. Visst ska vi alla dö, men inte nu. En kall vind tog i från väster, kröp in under kavajen. Förlåt mig för att jag dog, sa hon. Gunnar stirrade ner i vattnet och svarade att det är ju redan gjort, och att han aldrig skulle förlåta henne för att hon dog. I nästa andetag sa han: Men det vet du väl att jag redan har förlåtit dig."

"Trappan upp till Almhöjden är varken skottad eller grusad. Den stegvis minskande steghöjden för varje trappsteg finns kvar i honom som ett kroppsminne från alla gånger som han och Bodil gått uppför och nerför här."

"Den plats David helst skulle sitta på längst bak i ett hörn är upptagen. Han blir stående kvar i dörrposten, han borde gå runt och hälsa men han kommer sig inte för."

"Vid varje kliv inåt kvarteret sjunker kängorna ner i den knähöga snön."

"Tapeternas blommiga mönster påminner om köket där han bodde som barn."

"Ljudet av när dragkedjan sluts på sovsäcken är ett tryggt ljud, rummet blir mörkt av natten när Gunnar släcker golvlampan."

"Med darriga händer startar han [den eldrivna] bilen som av ett mirakel går i gång direkt."

"Därinne [på en offentlig toalett] är det tomt på människor, konstigt nog finns det ett vred att låsa dörren med inifrån."

"'Mina föräldrar [som sägs bo i Falun, norr om Stockholm] har bestämt sig för att komma upp ett par dagar i veckan', säger Klara."

[Alice]

En väldigt lättläst bok med många fina budskap. Man kanske tänker att det bara är en gullig bok om tre människor som hittar varandra, men det handlar om så mycket mer. Till slut hittar de sig själva, och det va väldigt fint att få läsa om.

[Yrsa Anckers]

Vackert skrivet om tre människor som , kanske oväntat, finner varandra och sig själva. Dessutom intressant att få reda på så mycket om Skogskyrkogården

[Camilla A]

Fint skriven bok, lättläst och bra! Skulle gärna läsa en fortsättning

[Beatrice Linder]

Otroligt fin bok om sorg och om livet. Rekommenderar den varmt!

[Nicolina Sturesson]

Tänkvärd, underbar och fin som en varm kram. Den här historien kommer jag bära med mig länge. Helt klart en ny favorit.

[Mia]

En fantastisk berättelse om hur människors vägar kan korsas och vad som kan hända då.

[Victoria Dahlström]

Lite förutsägbar men helt ok! Passar bra som lättare semesterläsning…

[Anne Rundquist]

Enkel trevlig historia med en uppskattad koncentration av texten

[Kristina Bähr]

Mycket fin bok.

[Anna Ekman]

En oerhört vacker och varm bok om sorg och att så sakteliga hitta tillbaka till livet.

[Frida Gunérus]

Lyssnade på boken och har egentligen inget negativt att säga, en ångestfylld/sorgsen läsning som ändå handlar om att hitta tillbaka när man förlorat något i livet. Definitivt läsvärd bok.

[Charlotte Bergh]

Liv, död och oväntad vänskap existerar på Skogskyrkogården. Vackert och finstämt. Bra flyt i språket och korta tydliga kapitel.

[Rebecka Auer]

På Skogskyrkogården i Stockholm råkas Gunnar, Klara och David på ett minst sagt annorlunda vis. Min favoritdel i boken är när karaktärerna möts igen och bestämmer sig för att fortsätta träffas. Trots sina olikheter passar de bra ihop, sorgen de bär på förenar dem.

Språket i boken är magiskt och jag fick backa många gånger när jag lyssnade vara för att få höra vissa stycken igen. T ex: ”Gunnar för sitt pekfinger fram och tillbaka i bindestrecket mellan de två datumen på gravstenen. Födelse och död, detta bindestreck ett liv”.

Minus? Den var för kort, jag ville läsa mer!

[Anna-karin Jangmark]

Vilken debut! Finstämt om vänskap och sorg. Blev högsta betyg, just för att det är en debut. Ser fram emot att läsa mer av Lina Schollin Ask.

[Kristina Berg]

Fin och sorglig historia om tre öden som möts. Mysigt att det utspelar sig omkring Skogskyrkogården, har rekommenderat till gammelfarmor som ofta är där och minns sin man ❤️