Blodröta

Maggan och Vera #2

by Elsa Swärd, Cornelia Swärd

För sju år sedan försvann åttaåriga My Broberg från en innergård i centrala Stockholm. När en tonårsflicka dyker upp och påstår sig vara My åker journalisten Vera Bonde till den ensliga gård i Värmland där Anton och Sofia Broberg nu bosatt sig. Varför är föräldrarna så övertygade om att flickan inte är deras dotter? Samtidigt kallas Veras flickvän, kriminalkommissarie Maggan Kipowski, ut till en spektakulär brottsplats. En man har hittats vid familjens köksbord, dränkt i sitt eget blod. I ett angränsande rum gör poliserna en skrämmande upptäckt. Tillsammans gläntar Maggan och Vera på dörren till ett mörker de inte kunnat föreställa sig, och inser att de återigen behöver varandras hjälp.

Genres: Crime, Swedish Literature

510 pages, Hardcover

First published July 3, 2026

Reviews

[Amanda Almén]

Jag trodde att det skulle vara svårt för Cornelia och Elsa Swärd att toppa Rovdrift och jag är så jäkla imponerad att de löser det. När twisten kommer i Blodröta skriker jag rakt ut för jag är så imponerad av att jag inte såg det komma samtidigt som det såklart är det mest logiska. Precis som förra gången är det mörkt, brutalt och ganska makabert men också mänskligt och ödmjukt på nåt vis.

Vera är mer i blåsvädret den här gången än Maggan - både frivilligt och utan att anstränga sig. Jag gillar förvisso att följa dem båda men den här gången kändes Veras sida mer relevant. En annan sak jag uppskattar är att vi inte har mördarens perspektiv den här gången. Jag är en sån som avskyr när mördaren ska ha egna kapitel, gärna skrivna i kursivt. Den här gången får vi inget sådant vilket också gör berättelsen så mycket mer spännande och antagonisten mer oberäknelig.

En av årets bästa svenska böcker - ska ni bara läsa en deckare i år, så låt det bli denna.

[Klacken]

Otrolig kriminalroman!!

Spänningen är olidlig i denna boken. Speciellt andra halvan som jag var tvungen att sträckläsa pga kunde inte sluta. Tycker den har mycket mer djup än de flesta krim-deckarna och liknar serien Bron i stilen tycker jag. Så om man gillar den så kommer man älska denna boken!

Extra plus för hbtq-inkludering:)
(Fk så är det INTE den typen av bok där queer är personens enda karaktärsdrag)

Har även läst Rovdrift men vågar man säga att denna var ännu bättre🫣

Ser fram emot bok nr 3!!!

[Hanna]

Jag återkommer, men researchen är så jävla jävla dålig?! Socialtjänsten "ger vårdnad till våldsutövande vh" ?! Tingsrätten ringde och undrade när soc började göra deras jobb. Och så kör vi lite lekterapi i barnförhören som om kevinfallet aldrig existerat. Har INGEN korrläst?

[josefinessen]

Återigen har denna deckar-ovana läsare (alltså jag) tagit mig an just en sådan eftersom författarna är mina internetfavoriter och för att första boken var en glad överraskning. Även denna uppföljare är spännande och jag swishar igenom den på ett härligt sätt. Om man är kräsmagad av sig så skulle jag säga att denna är något mildare en del 1, men det är oberoende av det en välskriven story som ytterligare skruvas till av att handlingen utspelar sig en liten bit in i framtiden, vilket här faktiskt ger en liten hint av sci-fi. Ser fram emot att läsa mer av paret Swärd!

[fridasfest]

Så imponerad av mig själv att jag lyckades lyssna ett avsnitt om dagen i 57 dagar och inte sträcklyssna på allt nät ljudboken släpptes. Väldigt kul att lyssna lite i taget och ha något att se fram emot. Precis som första boken; intressant skrivet om (framtidens) omvärld och samhällsfrågor, och mycket spännande!

[Jenny]

♥️Inte lika skarp som förra.
♥️ Det var fint att återse Maggan och Vera.
♥️Polisögonen blöder av alla faktafel vid polisarbetet. Vissa saker kan jag ha överseende med eftersom det behöver bli en bra historia medans annat gör ont. Har de ingen som läser genom och rättar? Kan anmäla mig frivilligt!

[Nora.022]

Många plot twists som gjorde att jag bibehöll intresset hela tiden. Var väldigt nyfiken på hur de olika historierna skulle kopplas ihop, och lyckades inte lista ut det! Tyckte dock att hela Marko-spåret var rätt överflödigt.

[Elin A]

Blodröta är uppföljaren efter Rovdrift. Återigen får vi möta journalisten Vera & kriminalkommissarie Maggan. Rätt nice par att följa. Tillsammans & var för sig vävs fallen & helheten ihop. Det är mord, det är blod och en viss spänning.

[Malin]

3.5 ⭐️ Stark början och slut! Tappade dock intresset i mitten.

[Dani Vásquez Astudillo]

Mer typ 4.5! Otrolig uppföljare med bara en gnutta färre lager än den första! Spänningen är olidlig och hjärtligheten indragande

[Felicia Eriksson]

Sommarföljetången i DN och typ den sämsta boken jag läst? Platta karaktärer med platta namn och noll spänning… Men det kanske är så här deckare är? Klyschiga? En kriminalare som utbrister ”Helvete!” hela tiden haha… Känns som att det är såhär AI-skulle skriva en bok?

[Elsa]

Underhållande, högt tempo och jag ville verkligen veta vad som skulle hända! Smarta plot twists och gillade hur dom byggde upp berättelsen. Gruvligt slut som jag inte såg komma.

Jag upplevde att story linen kring Marko inte tillförde något till berättelsen (utom att Vera och Maggan har en unge nu?) och jag tog helt ärligt illa vid mig av att Sam Olin fick sätta livet till, det tillförde inte heller nåt till berättelsen utan var verkligen bara en autistisk femtonåring som begick självmord med en hagelbössa utan att det gjorde nåt för historien. Det drog ner betyget från en fyra till en trea för mig. Undrar även lite vart tjejen som påstod sig vara My tog vägen och vad hennes back story var?

I övrigt tyckte jag Blodröta var snäppet skarpare än Rovdrift. Hoppas på en trea om Vera och Maggan och kommer läsa den också!

[Simongonefishin]

Blodröta av Elsa och Cornelia Swärd

Sammanfattning: 8/10
Wow! Jag gav parets förra bok omdömet "ovanligt bra debut" och känner därför att det är på sin plats att ge Blodröta omdömet "oväntat bra uppföljning"! Nummer två är alltid marig, men Elsa och Cornelia Swärd löser det galant. Intrigen är ännu bättre än i debuten och känslan för karaktärerna djupnar. Bra jobbat! Gunilla Leining läser utmärkt som vanligt och förtjänar även hon ett omnämnande.

-

Berättelse: 8/10
Utförande: 8/10
Karaktärer: 8/10
Miljöer: 7/10
Uppläsning: 8/10

-

simongonefishin@gmail.com

[Hanna]

Tyckte till en början att Blodröta hade riktigt bra potential. Det blev snabbt spännande och jag var nyfiken på hur de olika fallen skulle hänga ihop. Framför allt hur de mördade föräldrarna skulle kopplas till gängkriminaliteten som Marko återigen drogs in i.

Tyvärr blev det lite av ett platt fall för mig. Sidospåret med Marko och gänget gav mig egentligen ingenting och hade, enligt mig, kunnat skippas helt utan att berättelsen förlorade något viktigt.

Jag tycker också att Swärd ännu en gång slår lite för hårt på stora trumman i slutet, precis som i Rovdrift. I stället för att låta det stanna vid tre barn som hittat varandra på darknet och planerat detta, måste allt bli mycket större: trettio barn inblandade, mängder av mördade föräldrar och ett totalt kaos där allt går åt helvete. För mig hade historien fungerat bättre om den fått vara mer nedtonad och enkel.

Trots detta ångrar jag inte att jag läste boken. Det är en helt okej deckare som är lätt att ta sig igenom. Den fungerade faktiskt extra bra att läsa med en nyfödd bebis hemma. Den var inte särskilt invecklad och krävde inte så mycket tankekraft, vilket gjorde att det gick utmärkt att hänga med även klockan fyra på morgonen när man sitter och ammar.

[Susanne]

Läst i DN som följetong med 57 avsnitt under 57 dagar. Det är inte optimalt för mig som ofta läser böcker på ett par dagar och har svårt att komma tillbaka till handlingen mitt i ett kapitel. Skulle önska att tidningsföljetonger åtminstone har hela kapitel i varje avsnitt.

Möjligen är mitt låga betyg ett resultat av min hackiga läsning men handlingen känns väldigt överarbetad med mängder av döda och trådar som inte får något ordentligt slut.

[Elsa]

Hade skyhöga förväntningar för tyckte förra boken var jättebra och stack ut på så många plan! Tyvärr blev Blodröta en besvikelse, även om jag fortfarande tycker att den är läsvärd! Bra början och slut, men tråkigt däremellan. Förutsägbar och rätt platt story. Många olika karaktärer så blev lite ytligt om alla istället för att ”lära känna” några på djupet. Saknade även fortsättning på förra bokens cliffhanger.

[Alice Giöstad]

Läser väldigt sällan deckare nu för tiden men den här var riktigt bra och spännande! Tycker att den håller typ samma klass som första boken. Ska bli kul att diskutera både ettan och tvåan mer bokklubben.

[Lovisa Hagängen]

Dom lyckades igen! Det är så spännande och man kan inte slita sig, hur de lyckas med så många olika trådar och hela tiden få en att känna sig några steg bakom tills avslöjandet kommer. Rekommenderar varmt!

[unn]

3.5/5 men rundar upp. efter nästan två månader av noll läslust har jag äntligen läst klart en bok! lättläst spänning är tydligen bästa medicin för sinande läsmotivation… blodröta var bra, men inte lika bra som rovdrift! nästan lite väl mörk mot slutet

[Ekihl]

Stark bok och en fantastisk uppföljare till Rovdrift. Hatten av för makarna Swärd!!

[Agnes Widerberg]

Sååå bra! Cornelia och Elsa vet verkligen hur man kommer på unika storylines!!!

[Emma Ahlin]

Helt okej, spännande bladvändare men något hålig.

[Agnes Söderström]

Början en aning seg. Sista 200 sidorna hade jag andan i halsen. Hatten av för en riktigt spänningsroman.

[Felicia Mansikka Lenz]

Dystopiskt polisdrama som delvis utspelar sig i värmländsk glesbygd. Mysigt att lilla Torsby får vara med.

Lite mer lågintensiv och komplicerad än den första, Rovdrift, med väldigt många namn att hålla reda på. Men när bitarna äntligen föll på plats blev det sträckläsning igen.
Minus för att de på flera ställen felkönat Love..

[Bokskvaller - Emma]

Så var äntligen del två här. Efter succén Rovdrift som gavs ut 2025 har jag suttit som på nålar efter uppföljaren, Blodröta. Kriminalromaner är som tidigare nämnt inte någon favorit hos mig, men Swärds debut överraskade stort.

Det var med visst tvivel som jag påbörjade läsningen av Blodröta, kommer dem klara av att hålla samma nivå som tidigare? Men, jäklar i min lilla låda!

En skicklig inledning på boken där Elsa och Cornelia plockar upp trådarna från förr och ger mig som läsare en skjuts in i Maggan och Veras värld. Påminnelser om viktiga personer och händelser, och sen tar det fart.

Sen kastas det upp bollar åt höger och vänster, och pulsen stiger. Författarna leder berättelsen framåt på ett snyggt sätt, och min hjärna får jobba frenetiskt med varje ledtråd. Det är omöjligt att slita sig.

Sista tredjedelen av boken streckläste jag natten till idag, trots att jag skulle upp tidigt. Det var omöjligt att sluta. När jag sedan läst ut sista sistan låg jag klarvaken ytterligare en timme, och försökte smälta vad jag varit med om.

Jag lägger mig platt. Jag längtar efter mer.

[Maja]

En sån där bok som fick mig att tänka "hmmm, undrar om det ändå inte finns en liiiiiten chans att jag hinner läsa de sista 100 sidorna på en kvart innan mamma kommer". Spoiler: hann inte, men så fort hon åkte hem igen, då jävlar! Vad finns det då att säga annat än att detta är en riktig pangdeckare? Ja, kanske att Elsa och Cornelia är helt sjuka i huvudet som kommer på alla dessa idéer att skriva om -- det är tvära kast mellan detta och deras liv man ser på instagram haha. Jag läser egentligen inte ens krim, men den här var precis som Rovdrift helt och hållet omöjlig att lägga ner annat än pga tvång. Enda lilla besvikelsen är väl att jag gissade flera twists i förväg (men det måste väl vara för att jag är så smart, hehe), annars en riktig BANGER!

[Kajsa Johansson]

Då har jag läst årets deckare! (Det brukar bli ungefär 1) Att skriva en uppföljare är väl inte helt lätt men jag gillade verkligen denna. Jag gillar att få slungas in direkt i handlingen och de teman som berörs under diverse utredningar känns aktuella och väcker tankar.

Att Elsa och Cornelias böcker utspelar sig bara några år framåt i tiden från nu tycker jag är ett genidrag! Det faktum att det är framtiden men inte särskilt långt fram bidrar med mycket extra spänning. För mig gör det att boken biter sig fast och färgar av sig på ett speciellt sätt.

Min önskan inför eventuell nästa bok är mer färg och djup i karaktärerna.

[Rebecca Sjöstrand]

Läste som DNs sommarföljetong. Tyckte mindre om denna än deras första, egentligen 1,5 i betyg. Saknar ledtrådar under läsningen, det är något brutalt som händer och sen kommer hela upplösningen på en gång precis i slutet utan att det finns något som pekar i någon riktning (av 54 delar i DN var jag inte så intresserad förrän del 40). Tycker även både Maggan och Vera är oproffsiga, blir tokig på saker de missar och sätt de agerar på, och saknar svar på flera trådar som slängs ut.

[Erica]

Läste/lyssnade som DNs sommarföljetång. Gillade denna plot bättre än första delen men tycker den faller lite på att den upplevdes rörig (kan också bero på formatet att läsa en kort liten del om dagen). Men för mycket olika namn och spår, tycker tex inte markos berättelse riktigt blev berättad. Man förstod också ganska tidigt hur det skulle sluta och fick inte riktigt någon twist på slutet. Men bra plot och idé!

[Marie]

Blodröta är en tät och spännande kriminalroman som fångade mig från början. Den känns både aktuell och lite obehaglig, med en mörk ton som ligger kvar även när jag lagt ifrån mig boken. Karaktärerna känns levande och trovärdiga, och jag gillar hur alla trådar vävs ihop på ett snyggt sätt mot slutet.