Olyckligt kär och sviken av den hon litade på mest av allt, rasar Mollys värld. När ett helt nytt universum vecklar ut sig inför henne, tar hon chansen. Åt skogen med kärlek, vänner och livet som hon känner det. Molly har inget att förlora. Hon lämnar allt för en ny – till synes bättre – plats. Men i Aldunia, dränkt i ljus och mättat av uråldrig visdom och mystik, finns dolda hot. Molly hamnar mitt i en konflikt hon inte förstår, samtidigt som hennes hjärta binds allt starkare till just den hon borde undvika att älska. För Molly är inte den enda som korsat gränsen. Varje val får konsekvenser – för liv, kärlek och för en värld vars ljus inte får slockna.
Aldunia – Genom tid och eld är den första boken i en trilogi.
Asså sättet jag flöööög genom den här boken!!! Lästes absolut ut under en kväll 🤭
tror absolut jag hade gillat denna ännu mer för några år sedan, det är ju en YA romantasy, men kunde ändå uppskatta den nu!! Kombinationen av tonårsproblem med en fantasivärld som kändes ny och unik överraskade mig faktiskt! Det va något med denna boken som va typ så äkta¿ kunde liksom leva mig in i boken på ett sätt som de flesta romantasy/fantasy inte kan pga att världen är såå sjuk typ hahaha 🫠 både på gott o ont såklart, beror på humör för min del Tror även många kan känna igen sig med Molly och de problem som ofta uppstår under tonåren men vänskaper och relationer, gillade detta starkt!! Problemen blev mer påtagliga och real vilket jag uppskattade ❣️
Ska bli spännande att se hur resan fortsätter i nästa del!!
ok alltså varför var alla i den här boken så pinsamt mänskliga??? 😭
när jag plockar upp en fantasybok vill jag ha magi, eld, världsomvälvande katastrofer (ok vi fick allt det I will get back to this point snart!!!!) och gärna någon emotionellt otillgänglig man med gudskomplex (yeah i’m still hoping Marcus will pull through). det jag INTE vill ha är att bli personligt attackerad av karaktärer som har realistiska osäkerheter och existentiella kriser. och ändå sitter jag här och känner mig träffad. rude, på bästa, möjliga, sätt 💔
det som träffade mig hårdast var faktiskt karaktärerna. inte för att de alltid var särskilt sympatiska, utan för att de kändes äkta. frustrerande äkta. den där typen av äkta där man sitter och muttrar ”men SNÄLLA människa” samtidigt som man inser att man själv hade kunnat göra exakt samma dumma sak. hemskt. älskar det.
Molly stal verkligen mitt hjärta. hon känns verkligen som en sextonåring ska kännas. osäker, modig, rädd, nyfiken, förvirrad och desperat efter att förstå vem hon är. hon vet inte vem hon är, vem hon vill bli eller hur hon ska passa in i allt, och det gör henne så otroligt verklig. jag ville både skaka om henne och ge henne en kram samtidigt. vilket, om vi ska vara ärliga, är ett väldigt bra betyg för en karaktär💛
men okej. fantasy-delen. WHAT THE FUCK. 🔥Skog nöjde sig verkligen inte med att skapa en värld. här finns historia, kultur, språk, mytologi och den där känslan av att världen existerar långt utanför sidorna man läser. jag älskar när fantasyförfattare går full nerd-mode och bygger något som känns levande på riktigt. Aldunia känns inte som en kuliss för handlingen, det känns som en plats som redan funnits i hundratals år och som kommer fortsätta existera efter att boken är slut. det är den sortens worldbuilding jag vill ha 💅🏼💅🏼✨ och miljöerna??? hallå??? 😭🌿🔥 jag såg allting framför mig. Eva beskriver världen på ett sätt som gjorde att mitt huvud bara började spela upp scener som en film. jag ville stanna kvar där. utforska mer. veta mer. få fler kartor. fler detaljer. mer av allt.
så ja, det här är en fantasy som lyckas med det svåraste av allt: att kombinera storslagen worldbuilding med karaktärer som känns verkliga på riktigt. jag blev frustrerad, känslosam, investerad och alldeles för nyfiken på vad som händer härnäst.
så ja, jag ger den här en STARK fyra. inte för att den är perfekt, utan för att den gjorde exakt det jag vill att fantasy ska göra: den drog in mig, fick mig att känna saker jag inte bett om att känna och lämnade mig med ett akut behov av nästa bok.
och nu sitter jag här som en lätt desperat bokslukare och undrar: NÄR FÅR JAG MER??? 🤠🤠🔥 jag behöver svar. jag behöver fler sidor. jag behöver nästa del omedelbart. tack. 😭🫠✋🏼✋🏼 (plus extra poäng för att boken vägrar lämna mitt huvud och för att Molly gav mig känslor jag inte beställt.)
ALLTSÅÅÅ Aldunia var verkligen inte vad jag trodde att jag skulle få läsa — och jag menar det på bästa sätt!!
Eva Skog har byggt en helt egen fantasyvärld med eget språk, egna regler och så många lager att jag hela tiden satt och tänkte VAD är det egentligen som inte stämmer här?? 😳
Sen växer storyn och man får flera perspektiv, oväntade kopplingar och det är sååå mycket som händer på slutet 🤯 De sista 100 sidorna gick min hjärna på högvarv!! Jag älskar också att den känns så svensk i tonen samtidigt som det är fantasy!! Den känns nära och så självklar på något sätt, som om Aldunia alltid har väntat på oss?? Jag önskar SÅ att tonårs-Simone hade fått läsa den här och drömma om Aldunia under alla våra skogsturer 🌲✨
Jag fastnade också för hur äkta ungdomarnas känslor och tankar känns!! MOLLY!!🩷 det känns sårbart, nostalgiskt och med stort hjärta utan att det någonsin känns barnsligt 🥹 så fint!!
Den här kommer jag låna vidare till mina tonårs-syskonbarn — och jag hoppas verkligen fler hittar till Aldunia!!!💛 Ser SÅ mycket fram emot nästa del!!!
En fantastisk bok som fångade in mig snabbt och hela tiden hade mig på spänn. Så intressant värld och med så mycket tanke bakom sig. Karaktärerna är fantastiska och jag längtar tills bok 2. Kommer köpa direkt!