S som i syster

by Nina Wähä

S som i syster är en roman om spegelbilder. Isabel och Paola växte upp med varandra, men när föräldrarna en gång bröt upp fick romanens jag, Isabel, följa med sin pappa och hennes syster bo kvar hos sin mamma. Fadern var en slarver som flyttade runt hos olika kvinnor och vi anar i början av boken att han har gått bort i en brand, och att Isabel lever kvar i traumat av hans bortgång, till skillnad från hennes syster och mamma. Hela hennes liv präglas nu av detta och speglas i den händelsen. Hennes minne, dröm och fantasi blandas ihop med nuet. Mannen hon träffar blir till brandmannen som räddade henne som barn, han som räddade henne från branden som tog hennes fars liv. Och vad som egentligen hänt är genomgående en gåta i berättelsen.

Genres: Audiobook

213 pages, Paperback

First published January 18, 2008

Reviews

[Liselotte Howard]

Det här är en sån där bok jag säkert blivit förförd av för några år sedan. Innan jag hade läst mer än deckare och dussinöversatta bestsellers hade Wähäs språk gjort mig helt förtjust - förmodligen till den grad att den gråa historien ändå glimrat.
Men. Numera läser jag mer och bättre och oftare. Dessutom är jag redigt trött på alla svarta familjesagor som Sverige pumpar ur sig varje år (jag vet, jag vet... det där om att "alla lyckliga familjer liknar varandra" antyder att sådana är tråkigare... men nån har väl vuxit upp utan tragik i det här landet???).
Inte Wähäs fel. Hon skrev dessutom denna långt innan hypade "Testamentet" (som jag aldrig blivit sugen på att läsa, fina recensioner till trots). Språket är som sagt snyggt - jag älskar alla extra kommatecken och skaviga upprepningar! - så boken får en trea; trots att min personliga känsla för historien är en tvåa.

[Moa Andreasson]

Wähä har sannerligen ett poetiskt rytmiskt språk som är väldigt vackert. Orden för oss fram i boken men tyvärr höll inte detta verket hela vägen för mig.

Författaren leker ur huvudkaraktärens perspektiv med fantasi verklighet och familjerelationer. Vissa gånger blir jag hänförd av hennes fina språk andra blir jag förvirrad när tidslinjen bryts med ett minne som hon försöker förstå, men huvudkaraktären har svårt skilja verkligen fantasi och minnen åt. Hade vi kommit fram till något i slutet hade det blivit en trea men nu vet jag inte riktigt vart vi landande.

I början av boken funderade jag på om vi var olika personer men jag inser nu att vi bara lekte med minnets funktion att konstruera om dem senare i livet. Vem fick kniven i ögat, vem vet?

Jag upplever ungefär samma besatthet som i Babetta. Men nu syskon emellan. Ibland känns det som en oskiljaktig duo andra gånger är de födda på olika planeter. Jag gillar att hon leker med att den ena är pappas flicka och den andras mammas, vilket skapar en annorlunda dynamik. Förändringen i relationen när de spenderar tid ifrån varandra ger fler dimensioner till relationen.

Verket är tyvärr aningen upprepande med endast inre monolog och jag tror kanske att det skulle vara skönt att komma ur Isabels huvud ibland. Jag kommer fortsätta läsa Wähäs verk då hon fascinerar mig otroligt mycket som författare

[Kajsa]

Om att vara syskon, mycket att relatera till, fundera över. Jag själv har dock svårt att hänga med i historien och språket.

[Cornelia Stenholm]

Gillar hur Wähä skriver på ett sätt, men i den här boken hade jag för svårt att ta till mig det och historian. Blir stundvis fängslad i språket men fattar inte riktigt vad det är jag läser.

[Tova Andreasson]

Tyvärr en besvikelse… har lite potential men saknar känsla på något sätt