En ovanlig Friberg-bok där Harry håller sig på behörigt avstånd från händelsernas centrum och inte dyker upp i egen hög person förrän i något av de sista kapitlen, för att lösa gåtan.
I övrigt får vi följa Eva Grimm som blir indragen i diverse skumraskerier ute i skärgården när hon tagit sina semesterveckor för att hälsa på sin gamla vän Doris. Det är idel mystiska lukter, enorma monsterfjärilar med tillhörande lepidopterolog, märkliga skeppare och rökta ålar - och så ett rysansvärt mord, förstås.
Stämningsfullt med en snygg avslutning, även om det stör mig en aning att Harry behövs för att lista ut vad som verkligen hände, när Eva har gjort det största jobbet ända in i slutkapitlen.
Har tänkt läsa alla Stieg Trenters böcker (igen) i den ordning de skrevs. Hittills har jag känt igen de böcker jag väl läste "förr" (och en del har ju filmats) men här var jag helt vilse. Tyckte den var rörig och ett språk jag inte riktigt kände igen, hela boken kändes lite flummig. Den sämsta av hans böcker hittills