Året är 1790. Juristen Axel Banér skickas på uppdrag av kung Gustav III till ön Saint-Barthélemy, Sveriges slavkoloni i Västindien. Hans hustru Milda följer motvilligt med, utan att ana vilka konsekvenser resan kommer att få för deras familj. I Ashantiriket drömmer det unga paret Yaa och Kwame om en gemensam framtid. Men mitt i deras bröllop attackeras byn av slavhandlare. I kedjor förs de över havet, till ett liv i fångenskap.
Under svensk flagg flätas de fyra ödena samman i en berättelse om makt, identitet och kampen för frihet.
En dag ska vi återvända är den första delen i Gustaviasviten. Med levande karaktärsporträtt och historisk skärpa skildrar Carina Bergfeldt en del av Sveriges förflutna som länge tystats vår roll i den transatlantiska slavhandeln. Resultatet är en djupt berörande roman som stannar kvar långt efter att sista sidan är läst.
En dag ska vi återvända handlar om den svenska slavhandeln på 1700-talet. Ja, du läste rätt. Även Sverige ägnade sig åt slavhandel, men det saknas i historieundervisningen i svenska skolor. När Carina Bergfeldt upptäckte det så bestämde hon sig för att skriva en bok om det. Det blev den skönlitterära En dag ska vi återvända.
En dag ska vi återvända är välskriven och lärorik. Den skakar om rejält, och med anledning av att den tecknar verklighetsbaserade händelser så är den tung läsning. Själva texten, med ett bra språk och korta kapitel, gör att det går snabbt att läsa, medan själva handlingen gör att man som läsare får bromsa för att ta in vad det är som händer. Jag har svårt att riktigt komma in i den — jag blir inte lika fångad av den som jag hade velat. Det är först den sista tredjedelen av boken som jag verkligen kommer in i historien. Detta trots att det är en välskriven berättelse om ett starkt och viktigt tema, och jag lär mig mycket.
I centrum för En dag ska vi återvända står två par. Det ena är det svenska paret Axel och Milda Banér. Axel som är jurist blir skickad till den svenska kolonin Saint-Barthélemy, och med på resan tar han sin fru och barn. Det andra är Yaa och Kwame, från Ashantiriket. Under sitt bröllop blir de tillfångatagna och förda som slavar till Saint-Barthélemy. Där vävs de fyras öden ihop. Det är intressanta karaktärer som Carina Bergfeldt tecknar, i synnerhet de fyra huvudpersonerna. De får mig att fundera mycket, inte minst Axel och Milda som inte är särskilt sympatiska. Hur mycket är de en produkt av sin tid? Yaa och Kwame är intressanta på andra sätt, och i synnerhet Yaa berör mig.
En sak är säker. Carina Bergfeldt gör alltid gedigen research. Det har varit tydligt både när hon verkade som journalist och i de böcker hon gett ut tidigare. En dag ska vi återvända byggs på grundlig research, och det framgår i såväl det övergripande som i detaljerna. Det gör historien ännu mer skakande och berörande. Vid författarsamtalet gavs flera exempel, som imponerade. Även frågan om ”vem har rätt att berätta historien?” har hon bemött genom att låta representanter för Afrosvenskarnas riksförening läsa manus. Att Sverige hade en slavkoloni är svårt att begripa, och något vi borde prata mer om. Då är en skönlitterär historia om En dag ska vi återvända ett bra sätt att börja.
En dag ska vi återvända är den första delen i en duologi. Jag ser fram mot att läsa andra delen.
4,5 stjärnor. Detta har varit ett av mina mest efterlängtade boksläpp i år och jag är både glad och lättad över att den levde upp till mina förväntningar.
Jag tycker att man märker att det ligger mycket research och finkänslighet bakom skapandet av boken, vilket jag anser verkligen behövs för en bok som denna. Jag gick på ett boksamtal med författaren där hon berättade att hon åkt på researchresor till både Västindien och Afrika samt haft en kontinuerlig dialog med såväl forskare inom slavhandeln som Afrosvenskarnas riksorganisation, i syfte att göra rättvisa till bokens alla karaktärer. Det tycker jag ändå att hon lyckades väl med.
Boken var på runt 490 sidor, men jag flög genom den. Trots att vissa kapitel kändes något överflödiga och själva skrivstilen inte föll mig helt i smaken tycker jag att boken överlag var en riktig höjdare! Den tog många vändningar och karaktärerna var rätt så djupa och komplexa. Även de karaktärer som var riktiga as emellanåt kunde man förstå hur de kom att bli på det sättet.
Överlag en riktigt stabil bok, jag blev otroligt tagen av historien och sekunden boken tog slut ville jag bara ha mer. Ser verkligen fram emot nästa bok.
Hörde också att rättigheterna att göra en dramaserie av boken har köpts, vilket jag är sjukt taggad på. Tror den här berättelsen kan göra sig riktigt, riktigt bra i serieformat.
Brutal del av den svenska historien. Bitvis lite för detaljerad för min smak men så hemskt var det. Inte konstigt det inte nämns i skolplanen. Nu är det dags att lyfta på det locket.
Oj! Så mycket bättre än jag förväntade! Eftersom jag är inne i en skönlitterär-med-historisk-anknytnings-period var det väldigt kul att hitta något som inte handlar om andra världskriget eller kvinnohistoria kring sekelskiftet. Intressant och fruktansvärd del av svensk historia som alla borde ta del av på något sätt.
Åh vad jag har sett fram emot att läsa denna bok men fick inte riktigt valuta för mödan att ta mig igenom dryga 16 timmars lyssning. Kapitlen var många och korta och hoppade fram och tillbaka mellan de fyra huvudpersonerna, ett skrivsätt som inte helt passar min lyssningssmak, och personbeskrivningarna var ganska ytliga. Dock tycker jag att helheten med miljöbeskrivningar och diverse sidokaraktärer gestaltas väl.
Trots några helt oväntade vändningar var dessvärre större delen av storyn ganska förutsägbar. Kanske inte direkt på ett dåligt sätt, men vissa händelser var liksom tvungna att hända för att det skulle bli en röd tråd i berättandet. Kan också tycka att boken kunde kortats ned något då det fanns passager i texten som drog ut på tiden lite för länge.
Slaveri har funnits i alla tider och finns tyvärr än idag, och som svensk och patriot är det svårt att förstå att vi höll oss med slavar så sent som för 150 år sedan. Vi är stolta över att Sverige inte varit i krig på över 200 år, men hade det inte också varit trevligt att kunna säga att vi aldrig hade ett finger med i slavhandeln från Afrika?
SDF fick mig att småle då hon vid uppräknandet av läsvärd litteratur (förhoppningsvis av misstag) gav vår folkkäre historieprofessor från Lund Dick Harrison ett engelskklingande namn ...
Betyg: 5 av 5. . Jag har läst flera böcker tidigare av författaren och journalisten Carina Bergfeldt, och jag har tyckt mycket om dom allihopa. Nu har jag läst den första delen i bokserien Gustaviasviten, som heter En dag ska vi återvända. . Och jag tyckte oerhört mycket om den här boken. Den var väldigt välskriven, mycket gripande, spännande och berörande. Och den handlar om en del av Sveriges historia som jag faktiskt inte hade en aning om. . Jag kan varmt rekommendera den här boken, som får högsta betyget av mig. Och jag ser mycket fram emot nästa bok i serien. . Jag läste boken som en e-bok. Men den finns även som ljudbok, inläst av Sarah Dawn Finer. .
En stor mörk blipp i svensk historia lyft av Carina. Intressant och fruktansvärd läsning. Hur människor förändrar sig och visar sina värsta sidor medan andra gör precis tvärtom. Ser fram emot att läsa Fredrik Thomassons bok som jag köpte för några år sedan i samma ämne.
Så gripande och bra berättelse om hur Yaa och Kwame blir tillfångatagna på sitt eget bröllop och förda till Västindien där de säljs som slavar. Man får följa deras kamp samt de svenskar som ankommit ön och som ska lära sig att acceptera och hantera att där de nu befinner sig så har man slavar, inte anställda.
En riktigt välskriven historisk roman om den svenska kolonin i Västindien. Karaktärerna känns verkliga och det är imponerande hur Bergfeldt med små drag för den svenska familjen med goda grundvärderingar mot fördärvet.
Välskriven bok där man snabbt kommer in i handlingen och ”lär känna” huvudpersonerna. Dessutom får man kunskap om ett mörkt stycke svensk historia som det inte berättats mycket, om ens alls, i våra historieböcker.
Välskriven, skrämmande och gripande berättelse om Sveriges slavhandel i Karibien. Vissa scener påminner mig om seriealbumen som handlar om Johan Vilde och slavhandeln i Ghana.
Jag hoppades på mer av detta viktiga ämne. Jag har tidigare läst romaner baserst på verkliga händelser och de hsr varit mycket bättre. Persongalleriet känns ytligt även om fru Baner får lite mer skinn på näsan. Hade önskat att vi fick följa slavarnas vardag mer iaf att de händelser som slavarna straffas för hade beskrivts mer ingående. I denna får vi mer följa överklassens historia. Men svenskarna var ju överklassen så detta kanske är Sveriges historia.
Väldigt bra bok! Intressant! Jag hade inte koll på det som det skrivs om i boken. Viktigt att veta, allmänbildande. Vill verkligen läsa fortsättningen.
Jag är mållös! Jag behövde faktiskt några dagar innan jag kunde samla mig nog för att skriva om "En dag ska vi återvända". Det är en sådan berättelse som stannar kvar i kroppen, som man måste smälta innan orden kommer.
Carina Bergfeldt skriver med en fantastisk detaljrikedom, kläder, miljöer, språk, allt är så levande att jag ser Saint-Barthélemys palmer vaja under solen och samtidigt känner tyngden av den svenska historien hon skildrar. Fyra huvudpersoner – Axel, Milda, Yaa och Kwame – turas om att föra berättelsen framåt i korta, effektiva kapitel, och greppet fungerar otroligt bra. Jag levde mig in i varenda en av dem.
Handlingen är både lärorik och skrämmande. Jag visste att Sverige haft en koloni och deltagit i slavhandel, men inte i denna omfattning. Det är berörande, upprörande och så välresearchat, det märks att författaren är journalist. Sarah Dawn Finer gör dessutom en fantastisk inläsning som förstärker allt.
"En dag ska vi återvända" av Carina Bergfeldt är en bok som väcker tankar, känslor och en stark längtan efter nästa del.
1790 skickas Axel Banér till Sveriges koloni St Bart i Västindien för att övervaka det juridiska på ön. Med sig tar han familjen mot detta äventyr. Men kontrasterna mot livet i Stockholm är otroliga och livet kommer att te sig helt annorlunda.
Yaa och Kwame firar sin förening med en stor fest för hela byn, men mitt under festligheterna attackeras byn av slavhandlare och de förs bort. De skickas på båt från Afrika över havet, mot ett liv utan framtidstro.
”En dag ska vi återvända” är en romaniserad beskrivning av livet i den svenska kolonin vi en gång hade. En fruktansvärd rapport från en tid i vår historia som vi borde skämmas över. Denna bok är väl skriven och man mår riktigt dåligt av att läsa p g a dess innehåll - usch. Boken är första delen i Gustaviasviten. Läs!
Carina Bergfeldts En dag skall vi återvända är ett ambitiöst försök att gestalta ett länge förbisett kapitel i svensk historia. Sveriges koloniala närvaro på Saint-Barthelmy. Hennes berättelse har en tydlig vilja att ge röst åt dem som historiskt har tyststs. Eftersom det är en historisk novell, hade jag förväntat mig mer research om kolonialhistorien och dess konsekvenser. Här blir berättelsen förutsägbar och saknar den komplexitet som ämnet förtjänar. Uppläsningen av Sara Dawn Finer är ok, men brister helt när hon förställer sin röst till en barnröst. Det blir en överdriven nästan parodisk underton.
Jag visste att Sverige hämtade slavar under vikingatiden. Jag visste att slavhandel förbjöds i Sverige på 1300-talet. Jag hade ingen aning om att det på en svensk koloni i Västindien var legalt i sextio års tid fram till mitten av 1800-talet. Att svenskfödda svenskar reste dit och hade slavar som behandlades som… slavar. Kedjor och piskor…
Genom gedigen research i kombination med en egen story levandegör Carina människorna och miljöerna som det kan ha varit under den här tiden.
Mycket viktigt ämne, och är glad att denna del av Svensk historia lyfts - men boken är inte särskilt välskriven och det är bristande research om 1700-talet. Efterforskningarna kring St Barthelemy och slavhandeln tycks välgjord, men andra vardagsfenomen som vilka känslouttryck som var tillåta och vanliga under 1700-talet, huruvida rosor kan växa på en ö med bara bräckt vatten (det kan de inte, de importerades inte och är inte inhemska till Karibien) m.m. skapar inte en trovärdig berättelse utan en känsla av en samtidsberättelse lagt på Sveriges mörka förflutna.
Intressant med historiebeskrivning av Saint-Barthélemy, Gustavia och hur ofattbart hemskt det var för dom som såldes och sen fick arbeta som slavar. Trots det tycker jag att boken är lite väl förutsägbar och trivial på något sätt. Jag kommer inte läsa nästa bok. Jag gillade inte heller boken som Carina skrev tillsammans med Sofie Sarenbrant av i princip samma anledning så jag ska nog inte läsa fler böcker av henne... 🙃
This entire review has been hidden because of spoilers.
Lite tveksam till om Carina skulle skriva lika bra historisk roman som dokumentära berättelserna om death row, men karaktärerna och allt de var med om och hoppet att få återvända höll verkligen alla sidorna. Har förstått att detta är första boken i en rad så nu sätter längtan efter nästa in. Den är väldigt lättläst kanske för att det är så mycket som händer på varje uppslag och korta kapitel som hjälper läsaren och driver historien.
Väldigt viktigt ämne och flyhänt skrivet. Emellanåt får jag hoppa över stycken för att det är så otäckt. Men jag vet inte - det är något som saknas för att jag ska bli helt golvad. Kanske är språket för "enkelt" för att jag helt och hållet ska sugas in i berättelsen? Karaktärerna är inte riktigt "mänskliga", de känns lite platta? Är väldigt glad att jag läst boken (OCH att den är skriven, fantastiskt viktig gärning!) men jag kommer nog inte att läsa uppföljarna.
Lärorik bok med blandad fiction och fakta om Sveriges kolonier och slavhandel. Otroligt bra och lärorik.
Lågt betyg pga att den var lite seg emellanåt men i efterhand kan jag se betydelsen av att den behövde vara lite seg för att kunna vara delvis en faktabok. Om man inte visste om Sveriges slavhandel eller om dem svenska kolonierna sedan innan är det en bra bok att ha läst, finns lite bevis av Sveriges inblandning i slaveri bevarat och därför är denna bok på många avsätt viktig.
Kunde inte mycket om denna svenska slavkoloni så det var intressant men något i hur författaren skriver gör att jag inte kan knyta an till någon av personerna. Får liksom ingen känsla för dem…synd. Hade jag kunnat ge halva poäng hade den fått 2,5. 2 känns lite väl hårt, jag ville ju ändå lyssna klart…