Rysare och skräcknoveller att läsa då mörkret sänker sig. Författarna tar dig med till skymningszonen där vampyrer, vålnader och andra monster strövar fritt. Tretton mardrömmar att sluka eller njuta en och en.
Innehåll: Gastkramad av Lova Lovén Dödspatrullen av Katarina Emgård Köttkvarnen av Mattias Lönnebo Djuptjärn av Elisabeth Östnäs Den sjunde av Love Kölle Flockdjur av Mikael Strömberg Kidnappad av Eva Holmqvist Befallaren av Fred Andersson Följeslagare av Christina Nordlander Marken där är sank av Alexandra Nero Boeuf Bourguignon av Ida Tellestedt Pappas store pojke av Johan Grindsäter Hungrig skugga av Love Kölle
Betyget och recensionen gäller samtliga berättelser förutom min egen novell Kidnappad som jag naturligtvis inte recenserar.
Det här var en riktigt bra skräckantologi där de flesta novellerna var riktigt riktigt bra. Som med alla antologier var det några noveller som inte tilltalade mig (kan räkna dem på ena handens fingrar), men det berodde mer på min personliga smak än på kvaliteten på novellen.
Det är varierande typ av skräck med allt från psykologiska skräckberättelser till våldsamma monsterberättelser. De flesta har också ett guldkorn att fundera kring efter läsningen. Med andra ord något för alla smaker.
Några av mina favoriter var: - Gastkramad av Lova Lovén. Det här är den första novellen och den satte verkligen förväntningarna högt. Riktigt, riktigt bra! - Köttkvarnen av Mattias Lönnebo. Klassisk skräck när den är som bäst. - Boeuf Bourguignon av Ida Tellestedt. Något så ovanligt som skräck med humor.
Som jag så ofta skriver i mina recensioner, så är jag ingen älskare av noveller och kortromaner. Jag gillar ju riktigt tjocka böcker, typ tegelstenar av Stephen King på över tusen sidor.
Men ibland kan det ändå vara lite kul att läsa noveller, och när jag då gör det, så får det gärna vara skräcknoveller, för just skräck och rysare kan jag tycka kan göra sig bra även i kort format.
”13 svarta sagor” innehåller rysare och skräcknoveller från tretton olika författare utgivna av bokförlaget Swedish Zombie.
Lite blandad längd, och standard, på dom olika berättelserna. Men ingen av novellerna var dålig tycker jag, och flera var riktigt, riktigt bra.
Så en fyra i betyg som helhet, det är novellsamlingen klart värd. Och gillar man rysare och skräck så rekommenderar jag absolut boken.
Har läst en liten svart saga då och då utspritt mellan de andra böckerna jag läst. Det är en bra samling sagor och vissa är verkligen för korta, jag vill ha mer! Blir nyfiken på vissa författare och kommer kolla upp mer de skrivit. Några favoriter är Köttkvarnen, Djuptjärn, Kidnappad och Följeslagare.
Svårt att sätta betyg på så många noveller, men helhetsintrycket är ändå att det är en bra novellsamling som jag kan rekommendera till de som vill läsa lite små svarta sagor.
En novellsamling kan va en autobahn där alla faller en i smaken och jag plöjer igenom boken väldigt fort, eller så är det en bergochdalbana där inte allt föll mig i smaken. Som denna. Men det fanns ändå några godbitar som jag gillade starkt, bla; Gastkramand. Flockdjur. Befallaren. Marken Där Är Sank.
Jag är väldigt stolt över att vi har så otroligt många duktiga författare inom fantastisken här i vårt avlånga land. Plus att vi har dessa fina undergroundförlagen som bla Swedish Zombie. Önskar ibland jag va en av er där ute. Men jag är en av dom som köper, uppskattar och läser er i stället. Tack!
Det har varit ganska dåligt med novelläsning den senaste tiden så till slut tyckte jag det var dags att göra något åt saken. För ett par år sedan var jag med och crowdfoundade (heter det så?) en antologi från Swedish Zombie, 1873, som var den femte boken i den här antologiserien under namnet 13 svarta sagor. Som ju också är hela namnet på den första boken som släpptes. I alla fall, då fick jag också de tidigare böckerna. Eftersom jag är jag så gav jag mig alltså på den första.
Boken har en väldigt passande titel, för svarta är de verkligen, novellerna. Mer svarta än läskiga och det är en väldigt stor skillnad för mig och det kan vara så att jag hade felställda förväntningar. Jag har tidigare märkt en tendens att bara svärta utan så mycket inslag av något annat inte funkar så bra. Med det sagt... det är en riktigt stor variation på novellerna, allt från mer dystopilikt till gotisk spökhistoria. Här finns något för alla.
Kanske var mina förväntningar på 13 svarta sagor för höga, efter att ha läst 1873 för ett par år sedan, men jag ser verkligen fram emot att läsa nästa antologi i serien.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg
Det är ju alltid problemet med samlingar - det finns några jag skulle ge fem stjärnor och andra som jag tyckte inte alls om. Några sagor var mycket bra - det fanns allting från innovativa idéer till en bra berättelse av gamla historier. Andra var tyvärr motsatsen. Vad störde mig mest var att några historia startade bra men var inte tillräckligt långt, även som novell. Som författaren glömde bort ändningen och bara lämnade det - ändan var bara tråkigt. Jag behöver ingen twist-ändan, det fanns också noveller där man byggde spänningen utan twist me det kände inte fel.
Jag vill inte säga för mycket därför att jag kommer att spoila hela historien om jag diskutera ändan. Historier jag tyckte om mest var "Pappas store pojke" och "Hungrig skugga". "Följeslagare" var ingen horror i snävare mening men det var bra skriven ändå.
Underbart med korta skräcknoveller, en utsökt form för att skrämmas för stunden. Mycket variation i innehåll. En del av novellerna vill man ha mer av, en del utsökta som de är samt någon enstaka som inte höll måttet riktigt. Men överlag rekommenderar jag att läsa denna bok som har ett par år på nacken. Katatina Emgårds korta dystopi är utsökt och den lilla berättelsen doftar filmmanus lång väg. Så lyfter jag lokalpatriotiskt fram Ida Tellerstedts absurda novell som utspelar sig i Södertälje.
13 berättelser med skräcktema. 13 noveller som alla håller bra kvalité. Det är en samling som dessutom är väldigt varierad. Allt från klassiska spökhistorier till makabra berättelser om styckade makar ryms i boken. Jag har faktiskt svårt att välja ut några favoriter, nivån är genomgående hög, men det finns några som ändå sticker ut.
Den inledande novellen är till att börja med väldigt stark. Gastkramad av Lova Lovén är en tragisk berättelse om barn som far illa, självmord och läbbiga skuggvarelser. En annan favorit är Pappas store pojke av Johan Grindsäter som är en finurlig variant på något så traditionellt som en historia om rädd pojke och ett monster under sängen. Flockdjur av Mikael Strömberg är också värd att nämnas för sin intressanta uppbyggnad och de sammanlänkade scenariona som utgör novellen.
Men återigen, nivån är riktigt bra. Det handlar snarare om personlig smak än om kvalité på novellerna. Du får säkerligen helt andra favoriter än jag om du väljer att ta dig an antologin. Tror du dig gilla mörka berättelser om hemska gastar, kannibalism, läskiga vattenväsen och mordiska köttkvarnar är det inget att tveka på.
13 svarta sagor är precis vad det låter som. 13 härliga noveller fyllda med skräck, obehag och läskiga monster. Att öppna en sådan här novellsamling är för mig som att sitta med en godispåse. Jag väljer ut en i taget och njuter. Man kan liksom ta bara en åt gången och spara lite till senare, eller så vräker man i sig hela påsen på en gång. Det är den stora fördelen med antologier, man väljer själv hur mycket eller lite man vill läsa. Alla godbitar smakade bra, men några var mer njutningsfulla än andra.
En med få undantag jämn blandning noveller, där favoriten definitivt är Dödspatrullen av Katarina Emgård - välskriven och fantasikittlande med ett spännande dystopiskt framtidsscenario.