What do you think?
Rate this book
Här är min hand
Lars Hård fortsätter, hur en människa just nere i det bottensvarta finner vägen till en djupare harmoni
157 pages, Paperback
First published January 1, 1942
11 people want to read
About the author
Jan Fridegård
65 books7 followersJohan Fridolf Fridegård, known as Jan Fridegård, originally Johansson and in youth called Fride Johansson, was a Swedish writer. In the Swedish literature Fridegård belonged to the so called proletarian authors, specifically (statarskolan). He is known for integrating social issues and conditions within his novels. His most prominent books are the self-biographical "Lars Hard" series as well as his Viking age trilogy. However, he was a very prolific author.
Fridegård kom från statarmiljö; den fräna självbiografiska romansviten om Lars Hård (1935–36) genomsyras av ett frigörelsepatos. Samma engagemang kännetecknar också trilogin om den upproriske trälen Holme, Trägudars land (1940), Gryningsfolket (1944) och Offerrök (1949).
Fridegård kom från statarmiljö; den fräna självbiografiska romansviten om Lars Hård (1935–36) genomsyras av ett frigörelsepatos. Samma engagemang kännetecknar också trilogin om den upproriske trälen Holme, Trägudars land (1940), Gryningsfolket (1944) och Offerrök (1949).
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 of 1 review
May 27, 2022
I den fjärde berättelsen om Jan Fridegårds alter ego handlar det om hans begynnande författarskap. Statarsonen Lars Hård är en fattig krake som vallat kor istället för att gå i skolan och han vet inte just vad han ska ta sig till. Han tycker synd om sig själv och har ett uppfriskande självkritiskt och negativt synsätt som j ag saknar i modern litteratur.
”Eller som mor min sa ett par gånger: En tom säck kan inte stå. Jag blev arg då men vad var jag annat än en tom säck?”
Nu är hans mamma död. Av sin snälla pappa får han låna en gammal kostym som han tar på sig och åker in till stan. Där lyckas han efter många refuseringar få en diktsamling utgiven och recenserad i tidningen. Lars blir ursinnig av den negativa kritiken boken får och han planerar att söka upp anmälaren och slå honom i huvudet.
Lars börjar allt mer likna en författare med egna fjädrar, men fattigdomen består alltjämt. Och det är just beskrivningen av vad det gör med en människa att vara fattig med det underlägsen som är den stora vinningen här. Jag är enormt förtjust i Fridegårds humanistiska människosyn och begåvade språk. Den som ljuger och stjäl gör det på rimliga grunder menar Lars. Jag älskar det gamla hederliga klassperspektiv som visserligen utelämnar individuella skillnader men som å andra sidan är väldigt tydligt och engagerande. Lars går också till försvar för kvinnorna mot Strindbergs raljanta ton. Han tänker mycket kring människan per se, hur hon ofta är god i ensamhet men blir farlig i flock.
”Mina kritiker hade kallat sånt här att röra i smuts och dy. Och en hade undrat om inte Lars Hård borde uppsöka en sinnesläkare. De tänkte inte på att jag måste beskriva utsikten från nedersta pinnen på stegen eftersom jag stod på den. Och inte ville komma högre i yttre mening, förrän de många var med mig. Det kunde nog ingen doktor hjälpa.”
Här är min hand handlar om mottagandet som de tre första böckerna om Lars Hård fick vilket inte var gott. Fridegård spred skräck och fasa i de finlitterära rummen vilket är anmärkningsvärt eftersom han hyllats stort av eftervärlden.
Jag älskar det här och vill nu läsa allt av Fridegård.
”Eller som mor min sa ett par gånger: En tom säck kan inte stå. Jag blev arg då men vad var jag annat än en tom säck?”
Nu är hans mamma död. Av sin snälla pappa får han låna en gammal kostym som han tar på sig och åker in till stan. Där lyckas han efter många refuseringar få en diktsamling utgiven och recenserad i tidningen. Lars blir ursinnig av den negativa kritiken boken får och han planerar att söka upp anmälaren och slå honom i huvudet.
Lars börjar allt mer likna en författare med egna fjädrar, men fattigdomen består alltjämt. Och det är just beskrivningen av vad det gör med en människa att vara fattig med det underlägsen som är den stora vinningen här. Jag är enormt förtjust i Fridegårds humanistiska människosyn och begåvade språk. Den som ljuger och stjäl gör det på rimliga grunder menar Lars. Jag älskar det gamla hederliga klassperspektiv som visserligen utelämnar individuella skillnader men som å andra sidan är väldigt tydligt och engagerande. Lars går också till försvar för kvinnorna mot Strindbergs raljanta ton. Han tänker mycket kring människan per se, hur hon ofta är god i ensamhet men blir farlig i flock.
”Mina kritiker hade kallat sånt här att röra i smuts och dy. Och en hade undrat om inte Lars Hård borde uppsöka en sinnesläkare. De tänkte inte på att jag måste beskriva utsikten från nedersta pinnen på stegen eftersom jag stod på den. Och inte ville komma högre i yttre mening, förrän de många var med mig. Det kunde nog ingen doktor hjälpa.”
Här är min hand handlar om mottagandet som de tre första böckerna om Lars Hård fick vilket inte var gott. Fridegård spred skräck och fasa i de finlitterära rummen vilket är anmärkningsvärt eftersom han hyllats stort av eftervärlden.
Jag älskar det här och vill nu läsa allt av Fridegård.
Displaying 1 of 1 review