”Helt orimligt” är en modig och angelägen bok om en av vår tids största samhä den växande psykiska ohälsan som kryper allt längre ner i åldrarna. Om barn som slutar gå till skolan, unga som isolerar sig och ett system som alltför ofta inte räcker till.
Med egna erfarenheter som hemmasittare och sin kompetens som beteendevetare visar Åsa Jonsson hur individens lidande hänger ihop med samhällets strukturer.
Ett personligt och samhällskritiskt vittnesmål som ställer de avgörande frågorna om varför så många mår dåligt och vad som behöver förändras för att fler ska få leva, inte bara överleva.
Här delar Åsa Jonsson med sig av sin tid som hemmasittare och hennes väg tillbaka, hur hon gick från en extremt blyg tjej med svår ångest till att bli en influencer på sociala medier med hundratusentals följare.
Vi läste den här i min bokcirkel och jag valde att lyssna, mestadels för att författaren själv läst in boken - hon är ju så härlig att lyssna på, med sitt Arjeplog-mål! Det visade sig också vara en bra bok att diskutera, särskilt som ett par i bokcirkeln hade egna erfarenheter av hemmasittande barn.
Jag har själv inga personliga erfarenheter av det Åsa Jonsson skriver om, men jag kan absolut känna igen mig i att vara blyg, undvika att räcka upp handen, avsky redovisningar och bli vald sist på gympan. Det är jag definitivt inte ensam om, men jag hade varken ångest eller panikattacker, tack och lov. Det var väldigt jobbigt att läsa om hur Åsa kämpade med sina katastroftankar och hur små saker kunde bli sista droppen som fick henne att helt sluta fungera. Att dessutom inte förstå sina känslor eller våga yttra dem till någon låter som en mardröm och kramade verkligen om mitt hjärta.
Med tanke på att det är ca 25 år sedan detta utspelade sig + att det var på en liten ort så går det knappast att applicera idag. Skolan gjorde anpassningar och erbjöd hemundervisning, något som (enligt min erfarenhet/kunskap) inte går att göra i dagens skolsystem. Istället läggs mycket av skulden och bördan på barnet, vilket är helt åt fanders. Skolan är sällan anpassad efter att vi är olika individer med olika behov och det är tragiskt att många som inte passar in i "mallen" far illa på olika sätt.
Det förekommer en hel del upprepningar och tidshoppen var ibland störande. Personligen är jag inte förtjust i "jag berättar mer om detta senare i boken" och det förekom frekvent, men det är ju en smaksak. Det märks att Åsa inte är en van författare, men jag tycker att en sådan här berättelse ska vara personlig och det lyckas hon med. Jag är övertygad om att hon med den här boken kan inspirera och både sprida hopp och kunskap, och därför ger jag ett högt betyg trots mina "invändningar".
Jag tycker det var intressant att läsa Jonssons upplevelse av att vara hemmasittare under sin högstadietid. Hon skildrar tydligt vilka faktorer som skapade situationen, vad som hjälpte henne ur den, samt vad hon tror att skolan och andra aktörer hade kunnat göra annorlunda för att förhindra att den uppstod.
Boken är snabbläst, rakt på sak och tydligt strukturerad. Det är kanske ingen stor litteratur, men jag tror att boken kan göra stor nytta för att öka kunskapen om ett komplext ämne. Rekommenderar att lyssna på ljudboken för att få höra den på Arjeplogsmål.
Otroligt stark och väldigt viktig bok att läsa, för alla men framförallt jag i mitt framtida yrke som lärare och alla mina kollegor💛 lyssnade på det också för att höra Åsas sköna arjeplogmål som påminner så om min faster🥰 Uppmuntrar alla till att läsa denna!
Oerhört fin och viktig bok om hemmasittare som är skriven av Åsa Jonsson som många kanske känner igen från instagram som ”Helt Orimligt”❤️🩹 Väldigt intressant och samtidigt sorglig bok om många ungas verklighet idag som hemmasittare och psykisk ohälsa. Tycker att alla borde läsa denna boken och inte minst lärare för att få en insikt i hur komplext detta ämne är. Lyssnade på den vilket var väldigt bra och älskade att Åsa var den som läste med sin fina dialekt!!💫
Har aldrig känt mig så sedd och förstådd om mitt hemmasittande som den här boken fick mig att mig att känna, jag grät till och med några gånger för Åsa satt ord på sakerna jag har känt igenom hela högstadiet. Jag skulle rekommenderat den här boken åt varenda lärare som finns och alla föräldrar som har ett eller fler barn som är hemmasittare
En bra och viktig bok, fint uppläst av Åsa själv. Jag har dock svårt för att boken inte följer en tidskronologi utan hoppar fram och tillbaka utifrån olika teman. Det gör att den blir svårläst för just mig.
Så otroligt VIKTIG och bra bok. Psykisk ohälsa och inblick + reflektioner från en hemmasittare. Underbar att lyssna på trots tunga ämnen. Åsa läser sin egen bok på Arjeplogsmål och det är ren och skär njutning. Rekommenderar!
Brukar aldrig läsa memoarer eftersom det sällan känns intressant för mig. Med det sagt så kan jag då säga att jag uppskattade verkligen den här boken. Jag kunde relatera till mycket i boken. Alltifrån känslan av ensamheten och viljan av att inte synas och ta plats men samtidigt viljan att bli sedd.
Läs den. Den kan väcka tankar hos vissa som inte har erfarenheter av psykisk ohälsa, som behöver mer kännedom om hur hemmakämpare kan ha det och vad som kanske kan hjälpa en person att stegvis plocka upp sig själv igen.
Tack för fin läsning som berörde mig på en personligt plan!