Bodil Malmsten kom in i mitt liv på högstadiet. Under min resa till Indien i åttan lyssnade jag på ljudboken Det är fortfarande ingen ordning på mina papper med Bodil själv som läser. Jag var helt fast. Och den känslan har fortsatt. Jag har två tredjedelar av ett hyllplan som är ägnad åt Bodils böcker. Jag återkommer alltid till Bodil, till hennes unika språk och blick på världen.
Därför blev jag så glad att jag köpte den första biografin om henne, när den nyligen kom ut. Det som är bra med boken är att bilden av Bodil blir mer komplex med boken. Och den fyller i några kunskapsluckor som jag undrat över.
Men i övrigt? Det känns som att halva boken består av texter av Bodil. Och en beskrivning om vad texten beskriver - hela boken igenom. Dessutom tycker jag att författaren har en vass ton mot Bodil. Han gör det väldigt enkelt för sig. Tyvärr levererar inte den här alls. Jag ser fram emot nästa biografi.
Jag älskar Bodil Malmsten så jag tyckte detta var en väldigt intressant läsning. Det är en mycket klassisk biografi på så sätt att han går igenom hela hennes liv från början till slut och vissa episoder är intressantare än andra, men så är det väl alltid. Fastän jag tycker mig ha haft en klar bild av Malmsten som person slås jag av hur otrolig ångestdriven och outhärdlig hon verkar ha varit. Det är ju hemskt att säga men det är så mörkt och kämpigt och alla suger och är elaka hela tiden. Blir helt matt. Vill säga som jag säger till mina förskolebarn: byt humör.