Maamme-kirja

by Zacharias Topelius

Finnish, Swedish (translation)

Genres: Classics

580 pages, Paperback

First published January 1, 1875

About the author

Zachris (Zacharias, Z., Sakari) Topelius 14 January 1818 – 12 March 1898) was a Swedish-speaking Finnish author, journalist, historian, and rector of the University of Helsinki who wrote novels related to Finnish history in Swedish.

As a journalist and author, Zachris Topelius took stands on social issues and moulded public opinion. As a university teacher within the framework of the old system of primary and secondary schools, he exercised a long-lasting moral influence, both through his internationally known books of fairy tales and his historical novels, especially Fältskärns berättelser ('Tales of a Barber-Surgeon')

Zachris Topelius had an extraordinarily versatile and extremely productive mind. His influence as an educator and moralist was already considerable in his earlier days, and it reached its peak in his old age. It remained strong, especially within the old system of primary and secondary schools and thanks to his internationally known fairy-story collections and his historical novels, in particular Fältskärns berättelser (Tales of a Barber-Surgeon). In the late 20th century Topelius also attracted interest as a nostalgic author when Boken om vårt land ('A Book about our Country') and Finland framstäldt i teckningar ('Finland Presented in Drawings') were republished, and the Topelius Year celebrated in 1998 to mark the centenary of his death was a great success.

Reviews

[Frida]

It's not you - it's me! Eller deadline på bibban + flytt är det ju egentligen. Paus på s. 248. I'LL BE BACK.

[Ilkka]

...jos et ole tätä lukenut niin turha esittää mitään yliopistofiksua!

[Gastjäle]

Visserligen är det propaganda, men det är inte illvilligt eller uteslutande. Topelius var en lysande lärare som ville lära finska elever att frukta Gud, älska deras fädernesland och förstå vårt brokiga historia, och Boken om vårt land var resultaten av hans mångåriga pedagokiska arbete.

Det var inte bara hans egna idée att skapa verket, men han även insåg att vårt splittrande land behövde nånting som kunde föra oss tillsammans. Det spelade ingen roll om man var av tavastisk, lappisk, svensk, rysk eller estnisk härkomst - efter Nöteborgsfreden blev Finland en enad nation för Topelius, och det aldrig slutade att ta in olika sorts folk. (Tyvärr var Topelius inte helt konsekvent med hans attityd, eftersom han ogillade judar och romer p.g.v deras rotlöshet, vars direkt följd var alla deras motgångar.)

Topelius kan skriva väl, och han kan presentera hans material på ett lätt sätt. Han är inte naiv heller: han betonade gång på gång att Finland är ett litet och fattigt land. Och man skulle älska det precis därför. Han skapade en nationalbild med hans verk, precis som Runeberg gjorde, och lag nya skönhetskriterier, så att man tänkte inte bara att stora, mäktiga och praktfulla saker var den bästa. Både han och Runeberg (och de övriga märkvärdiga) ritade en mäktig bild av träldom, förlustar och nöd och visade finskar att härdighet och tålamod är stora krafter.

Jag läste den andra hälften för snabbt, eftersom jag var inte så intresserad av de otaliga kungarna och fursterna och fan och hans moster, och jag också skippade Kalevala-runor och Fänrik Ståls sägner p.g.a. att jag är redan bekant med dem. Oavsett av detta, måste jag bekänna att boken kunde bli tråkig ibland, och jag tänker att för att betona hjältar på slagsfältet är inte det bästa sättet att berömma folkets härdighet, i synnerhet om det finns ingen variation mellan historierna. (Vi alla vet hur segt det är att bara läsa namn och datum.)

Trots detta, prisar jag denna bok med lite ambivalens. Topelius mål var ädelt, och hans kärlek till Finland och dess kultur är påtaglig. Boken om vårt land är en mäktig bedrift även globalt sett.

[Heidi]

Luin SKS:n / SLS:n vuonna 2019 julkaiseman kommentoidun kaksikielisen edition.