Erik Andersons västgötaepos skildrar vardagen vid Varas Värn via volontären Ina Ljung, som sedan hon tillbringat en sommar som grävande journalist förflyttas till korrekturet. Om det är ett avancemang eller ej tål att diskuteras. Idas drömmar om svear, goter och demonstrerande bönder tryfferar denna landsbygdsarkeologiska inventering och utgrävning, som inte minst innebär en renässans för den uråldriga bo-indelningen.
Det är rätt vedertaget där jag kommer ifrån på den västgötska slätten att en bör ha koll på sitt närområde och dess historia. Genom min uppväxt har jag mött den ena hobbyarkeologen värre än den andra när det gäller att känna den typiska lokalpatriotiska djupa hatkärleken för sitt landskap blandat med mer än en gnutta stockholmsförakt. Ganska nära det som skildras i 'Den larmande hopens dal' faktiskt. Den charmiga absurdismen i verket flyr när en sitter på en hembygdsgård drickandes bränt billigt bryggkaffe tillsammans med den lilla ortens intresserade för att lyssna på en föreläsning resterande i sällskapet säkert redan hört och diskussionerna landar i att handla om vilken gård som hade mest mark på 1800-talet när det finns fem gårdar som alla hade samma namn.
Västgötars syn på sig själva, sin historia och sin samtid (men inte så mycket sin framtid) sedd genom den oerhört välbemannade redaktionen på lokaltidningen Varas Värn. Storartad läsning. "[...] så här är det. Änskån har sitt namn efter byn Äne, som i sin tur har namn efter ån. ? Man kan också uttrycka det så här: Ä betyder å, n är vad som blivit kvar av 'vini', betesmark, sk är en adjektivisk bindning och så än, det är ju ån förstås. Tårta på tårta, skulle jag vilja säga, sade jag. Tautologin är den enda pålitliga kunskapen, konkluderade Hilde."
Underlig bok om Västergötland. Avslutaas med litteraturlista över 'källor', historia kring Västergötland. Inte så att de behövs för att läsa texten. Alrig blir jag klar över om allt är skämt eller allvar. Västgötarna verkar ha storebrorskomplex. Och gott om sexistiska gamla gubbar. Huvudperson är den nyutexaminerade journalisten Ina Ljung, som ska få ett vikariat på den lilla orten i Västergötland, men när en son av trakten behöver ett sommarjobb, utan att vara journalist, så är det han som får det. Ina 'förvisas' trots att hon gjort bra ifrån sig.