Måna är död

Romanen om Måna #1

by Ivar Lo-Johansson

Denna kärleksroman, som Ivar Lo-Johansson betraktade som sin egentliga skönlitterära debut som författare, skrevs redan 1929, men gavs av privata hänsyn inte ut förrän tre år senare. Först då avslutades det verkliga kärleksförhållande som tar en sådan fiktiv ände med förskräckelse i romanen.

Genres: Swedish Literature, Classics

320 pages, Paperback

First published January 1, 1932

About the author

Ivar Lo-Johansson (23 February 1901, Ösmo - 11 April 1990, Stockholm) was a Swedish writer of the proletarian school.

He described the situation of the Swedish land-workers, statare, in his novels, short stories and journalism, which encouraged the adoption of certain land reforms in Sweden. He also caused much controversy with his features on old-age pensioners, Gypsies and other non-privileged people.

Lo-Johansson is however best known for his vivid recollections of the life in Swedish trade-unionist and literary circles of the twenties, thirties and forties. He also continued throughout his long life to insist that literature should face the world from the under-dog's perspective.

Reviews

[Ellinor · Rating 3 out of 5]

Otroliga miljöbeskrivningar och bra uppbyggande av slutet genom boken, men alldeles för långsam för min smak, behövde tvinga mig igenom andra halvan. Den är dock gjord för att vara långsam och hade inte fungerat utan det så helt enkelt inte gjord för mig. Läsupplevelse får en två, men ”objektivt” känns boken som en fyra. Gillar elementen av en opålitlig berättare och den mysiga, ofta samtidigt smått obehagliga, stämningen.

[Elise Erhardy · Rating 2 out of 5]

I ett alternativt universum, där män kan bli gravida, har Dostojevskij och Houellebecq knullat. Som följd föds Ivar Lo-Johansson - ännu en ensam, deprimerad man som hatar kvinnor. Däremot är han en självmedveten sexist; han vet att hans hat för kvinnor saknar grund och liknar paranoida vanföreställningar. Tack vare det blir han förlåten av folket.

Jag förlåter dig inte, Ivar Lo-Johansson. Din fucking mansgris.

[Eva · Rating 4 out of 5]

Passionsdrama, könskrig mellan två småsinta egon, som jag först inte kan ta till mig. Kvinnan beskrivs nästan som ett djur, som lever på känslor, ett djur i bur, nästan manodepressivt beroende av flirter. Måna och Bo är osäkra, ett omaka par. Men de sista 30 sidorna, innebär en twist som vänder på allt. Jag inser att resten av romanen varit Bo's förvrängda bild av Måna, inte författarens, berättarens.

Romanen har skapat en modernistisk overklighetskänsla, omvandlat texten till en surrealistisk deckare. Trots att parets sommarvistelse tillbringats på en fäbodvall, har naturen inte alls uppmärksammats. Hela historien växer ur Bo's svartsjuka inbillningar. Allra mest surrealistiskt är Månas försvinnande - en tydlig psykologisk förträngning i Bo's medvetande. Föll Måna eller blev hon knuffad? Den alienerade upplevelsen påminner mig om Camus 'Främlingen', som utgavs tio år senare. Omöjligheten att uppleva verkligheten. Men där Merseult betraktades som ett känslokallt monster, utgår Bo's omgivning ifrån att Bo är otillräknelig pga chock, alltså inte en förrövare.

Näst sista kapitlet inleds: 'Brottet blev aldrig uppklarat.' Var det alltså ett brott? När omgivningen bara uppfattat ett förälskat par, har det inom Bo rasat en strid mellan behovet av intimitet med sin partner vs. att få isolera sig med sitt eget litterära skapande. Måna omvandlas till 'kärlekens idé', Kärlek som krävt tid han inte kunde undvara, varför självet frigjordes via våld.
Offrade han sina känslor för konsten?

Så blev texten intressant, en klassiker, för att den innehåller obesvarade frågor man kan grubbla vidare kring.

[Systerbettty · Rating 4 out of 5]

En bok om Den Stora Kärleken, hur den börjar och hur den avslutas. Hade mått bra av att kortas med 100 sidor, men får högt betyg pga otroligt språk.

[Malin Nordbeck · Rating 3 out of 5]

Om manlig svartsjuka och hur kvinnan står i vägen för mannens arbete och därför inte längre får leva.

Tror dock att boken är mer komplex än så i och med att den inte bara skildrar konflikten mellan könen, utan även konflikten mellan de olika klasserna.

[Linnea · Rating 2 out of 5]

Detta är som Normal People (den uuuutdragna tv-serien alltså, inte boken) fast på 30-talet. Alltså en kärlekshistoria som bara aldrig funkar men ändå fortsätter.

Kvinnan är känslostyrd, vild och omöjlig. Mannen är lugn, sansad och går mellan att älska denna omöjliga kvinna och hata henne. Jag är lite trött på män som skriver om dessa typer av kvinnor som ”förför och förstör” och som typ aldrig tycks existera i verkligheten. Spelar ingen roll om det skrivs på 30-talet eller idag.

Var sugen på att läsa kärlekshistoria men kanske inte den här kärlekshistorien. Språket var väldigt vackert i alla fall.

[Lisa · Rating 5 out of 5]

When I had finished the book, I wished I had exactly the same book written from the female perspective to compare and contrast the narrator's perception of reality with Måna's. That would have been the perfect pleasure and closure.

As it is, a modern psychological thriller in a remote setting, incredibly well written. Nothing happens - until it does!

[Hannah Pannah · Rating 3 out of 5]

Boken glimmar ofta till och jag vet innerligt att det finns något kraftfullt i berättelsen om Måna och Bo. Det handlar om relationer, om klass, och den sköra tråden mellan kärlek och avsky. Ändock hade det hela kunnat vässas, antalet sidor hade gärna fått reduceras och när jag lägger ifrån mig boken känner jag mig lite otillfredsställd.

[bokmal · Rating 3 out of 5]

Måna är död handlar om en kärlekshistoria med en svartsjuk man som målar upp olika scenarier kring kvinnan som får honom att ömsom älska och ömsom hata henne.Hade varit intressant att få mer inblick ur kvinnans perspektiv. Tydligen bygger den på en verklig händelse. Språket höjer boken något.

[Maja]

Om denna bok nu har en självbiografisk bakgrund så ger Ivar Lo-Johansson en rätt osympatisk bild av sin egen person tycker jag.

[John Sama · Rating 2 out of 5]

Bra miljöbeskrivningar men väldigt seg, läste till sida 240 och sen tappade jag lusten att läsa mer av den

[Natalia · Rating 3 out of 5]

Seg, men får fart mot slutet. Långt ifrån hans bästa!

[miley · Rating 1 out of 5]

I havent finished the boookkkkk i just stopped reading it 💔 ass book btw (imo)

[Aknouchemarti · Rating 1 out of 5]

lika långtråkig som en kemi lektion

[zandrama · Rating 4 out of 5]

Uppdatering: Jag återfann den och läste klart den!

En del recensioner nämner att boken är långsam, och jag kan delvis hålla med. Ivar Lo-Johansson tar sig tid att beskriva miljöer, känslor, väder och relationer väldigt ingående, utan att det blir tradigt. Som läsare får man känslan av att vara där.

Det som för mig drar ner betyget till fyra stjärnor från fem, är att handlingens klimax är väldigt vagt och avhandlas väldigt kort, jämfört med hur handlingen byggs upp inför denna händelse.

Trots detta är det, för mig, väldigt tydligt varför Ivar Lo-Johansson anses vara en av Sveriges viktigaste arbetarförfattare och varför hans böcker räknas till de svenska klassikerna.

————-

Jag tappade bort boken, så den blev aldrig färdigläst. Förhoppningsvis läser jag om den någon gång