Något rörde sig. Mannen satt blick stilla. Så skrattade han lite generat för sig själv, rätade på sig i sätet och tittade ut mot kalhygget. I samma ögonblick ångrade han sig. Det han såg där skulle för evigt förfölja honom genom mardrömmar och under mörka ensamma nätter.
Mardrömmarna är plågsamt levande för Leo, Natta och Teddy, sedan den natten då vålnaderna som blivit instängda i skolans källare, befriades. De såg till att barnen fick ro, och att den galna lärarinnan försvann. Eller gjorde hon det?
När barn börjar försvinna från skolan känns plötsligt spökhistorien ohyggligt verklig, den om rotflickan från skogen som lockar till sig barn för att fånga dem i rotvältorna. De hemliga lekarna med hon som finns i skogen verkar inte längre så oskyldiga. Vem är egentligen rotflickan? Och finns det ett samband mellan henne och den gamla lärarinnan? Natta, Leo och Teddy tvingas återigen söka upp och avvärja en mycket gammal ondska ...
Del 2 lever upp till del 1 vad gäller läskigheten och intrigen. Så himla läskig och samtidigt bra att det hinns med lite funderingar kring att kopiera andras verk. Ett litet minus att det inte framkommer tydligare att man inte får kopiera andras texter.
Part 2 of a horror series for children. I loved the first book, and this second one was good too. Not as good as the first one because I found it confusing. What where we really up against in this book? Who's the bad guy? And every time I'd come as far as thinking that this must be the antagonist of this book, it's all turned upside down and I had to start over. I'm still not really sure what was happening. The ghost influenced the girl, ok, but where did the school cafeteria lady fit in? Was the ghost influencing her too? If there's one thing I really liked about this story is the part where Teddy makes a video game, and it makes the ghost stronger and makes her aware of them and what they're doing. That feels very inspired by Asian horror and I thoroughly enjoyed that part. Really looking forward to reading more from this author. Except the fact that it was a little confusing, there's really nothing I can complain about. I was even scared by this book, which is hard to achieve.
Alltså! Jag vet inte om det beror på att jag inte är van vid att läsa skräck, att jag lyssnade på boken mestadels på mina morgonpromenader alldeles för tidigt på morgonen när det var bäcksvart eller om Lena Ollmark verkligen är fantastisk duktig på skräck för jag var LIVRÄDD. Säkert en kombo av samtliga.