The Hunting Ground

by Lise Tremblay, Linda Gaboriau (Translator)

A northern Canadian village, one of many remote settlements dotting the Quebec landscape, is in transition. Originally dependent on subsistence farming and logging, supplemented by winter hunting, its economy has gradually changed over the years: first increasingly dependent on guiding southern urbanites on hunting trips; then on providing a habitat for birdwatchers, nature tourists and collectors of antiques and local crafts; now primarily dependent on income flows from cottagers and retirees.

Each of these remarkably engaging stories is recounted by different narrators from the village’s diverse genders, social classes and employment and economic circumstances. This is a book of parentheses, which, like the spokes of a wheel or the sweep of the lines on a radar screen, gradually and collectively begin to delineate and define the eerie contemporary landscape of The Hunting Ground. Now devoid of any sense of a cohesive community or shared culture, each of these uncanny fragments of alienated and fragmented civilization and imagination is bracketed on the one hand by the passive and vacuous sentimentality of Reader’s Digest and television, and on the other by the senseless primal fury of killing and destruction. It is a clever and unsettling mockery of the many privately printed “local histories” of small towns, feeding only the yearning nostalgia of the few surviving original inhabitants; the tourist trade vainly promoted by the local town council; and the ethnographic interest of urban professionals researching and cataloguing endangered species.

Genres: Short Stories, Fiction, France, Roman, Canada, School

96 pages, Paperback

First published January 1, 2003

About the author

Lise Tremblay est née à Chicoutimi. En 1991, elle s’est vu décerner pour son roman L’Hiver de pluie le Prix de la découverte littéraire de l’année du Salon du livre du Saguenay–Lac-Saint-Jean et le prix Joseph-S.-Stuffer du Conseil des arts du Canada. En 1999, son roman La Danse juive lui a valu le Prix du Gouverneur général. Elle a également obtenu le Grand Prix du livre de Montréal en 2003 pour son recueil de nouvelles La Héronnière. Elle a fait paraître trois romans au Boréal, La Sœur de Judith (2007), Chemin Saint-Paul (2015) et L'Habitude des bêtes (2018).

Reviews

[Karenina (Nina Ruthström) · Rating 4 out of 5]

Det här är fem små skakande noveller med olika personer som alla hör till samma lilla avfolkade by belägen på Kanadas landsbygd. Avsändaren är platsen som likaväl kunde varit här på Gotland. De magiska orden är pengar och ”ekoturism” (turistindustri).

Jag gillar ofta glesbygdslitteratur och Hägern är inget undantag. Lise Tremblay skriver minimalistiskt och ”smutsrealistiskt”. Boken är liten men innehållet stort, översatt från franska av Elin Svahn. Ett suggestivt obehag växer fram och jag är fångad från början till slut.

Naturen i glesbygd är vacker och byn lever upp då den befolkas av välbärgade sommargäster, jägare och fågelskådare. De som är bofasta tvingas dansa efter turisternas pipor, de som inte redan är bundna av släktbanden. Människorna lever som under en glaskupa, där är trångt och kvalmigt. Skolan är nerlagd men skönhetstävlingarna för unga tjejer pågår alltjämt. Främst är det kvinnor som förmår lyfta på locket och slippa ut. Männen blir kvar med tystnaden, jaktvapnen, alkoholen och frustrationen.

”Sedan dess har jag av egen erfarenhet lärt mig att byns enda regel är lögnen. Alla vet allt och alla låtsas som att de inte vet någonting”.

Jag älskar att Tremblay insinuerar att i allt som sker finns också dess motsats. Mäns bristande verbalitet öppnar för andra sätt att kommunicera och den syster som söker kontakt är inte bara till hjälp. Urbaniseringen är problematisk, stan å ena sidan och landsbygden å andra. Byn må ha sin mossa men när Tremblay skriver om den gör hon det fruktbart och öppet. Jag vill läsa mera av henne.

Jag lära mig ett nytt ord: kylbränd, om kött som legat för länge i frysen.

——————————

Det här är årets sista recension. 2023 har bortsett från läsningen varit ganska trist, jag tror det beror på att jag fått ett dödsmedvetande (första halvan av året var dessutom ett sorgeår). Jag har klarat utmaningen att läsa 300 böcker. Det har varit ett riktigt gott läsår med hela 41 stycken favoriter mellan vilka jag tyvärr absolut inte kan välja. De finns att hitta under taggen Favorit eller Betyg V. (Minst) 16 gånger i år har jag syndat, 16 böcker har jag sågat.

Årets (överlägset) mest lästa inlägg på Karenina.se är sågningen av Färskt vatten till blommorna. På andra plats kommer årets Nobelpristagare Jon Fosses Hundmanuskripten. På tredje plats hittar jag Studie i mänskligt beteende (en favorit) och det är lite roligt för Lena Andersson var på min mest lästa topp-tre-lista förra året också.

Jag har läst totalt 61 002 sidor. Det blir 167 sidor/dag (ljudböcker inkluderade). Den längsta boken jag läst i år är Anna Karenina med 964 sidor och den kortaste är någon barnbilderbok kanske Dyksommar. Tusen och en natt är den äldsta och När vi var fåglar den nyaste. I år har jag slutfört utmaningen att läsa mastodontverket På spaning efter den tid som flytt. Jag har läst tre verk av årets Nobelpristagare samt lagt lite krut på att läsa författare från olika länder. Min jorden-runt-utmaning går framåt, jag har nu läst böcker av författare från totalt 72 olika länder, 17 av dem är nya för i år: Syrien, Andorra, Senegal, Kroatien, Moçambique, Kuba, Estland, Rwanda, Lettland, Litauen, Pakistan, Kamerun, Belgien, Slovenien, Egypten, Trinidad och Tobago samt Bosnien och Hercegovina.

Gott bokslut, med hopp om ett fint läsår 2024!

[Johan Thilander]

Det avhållsamma i denna bok rörde mig väldigt mycket - både karaktärernas och språkets avhållsamhet. I dessa lakoniska liv finns rörelser.
Det allmängiltiga i små byars förhållande till städer talar också väldigt till mig som växt upp i Kattarp men flyttat till Stockholm.

Mitt första möte med Tremblay, ser fram emot mer.

[Mind the Book · Rating 4 out of 5]

Fem noveller från kanadensisk glesbygd. Känner igen vedermödorna - turismens baksida, gammal lojalitet, konflikter, skandaler - från en viss ö i Östersjön. Tyckte om den lätt melankoliska tonen och korsreferenserna.

[Libris Addictus · Rating 3 out of 5]

Cinq nouvelles dans lesquelles les mœurs villageoises sont dépeintes de façon assez peu flatteuse. Les habitants vivent reclus, tournés vers eux-mêmes ou vers le passé. Ils commèrent, dissimulent des secrets et agissent hypocritement. Les hommes, obsédés par la chasse, s'enferment dans leur silence, tandis que leurs femmes s'ennuient, étouffent dans leurs mariages et finissent par les quitter. Les jeunes, quant à eux, partent pour ne plus revenir ou finissent par mal tourner.

C'est très court et incisif, et facile à lire malgré la lourdeur du propos. J'ai trouvé ce portrait de la vie en région très pertinent et l'écriture agréable. Je vais surement lire d'autres livres de cette autrice.

Visitez mon blog : https://chroniquesbookaddict.wixsite....

Suivez-moi sur Facebook : https://www.facebook.com/Les-chroniqu...

[Xavier Philippe-Beauchamp · Rating 5 out of 5]

Je ne sais pas si c'est a cause de mes séjours à Natashquan, mais ce livre me traverse à chaque lecture. Je ne sais pas ce que je préfère : la cruauté de la narration à l'égard des villageois, ou le fait que ceux ci se sont froidement vengés d'avoir été dépeints ainsi en exilant l'autrice de leur région.

[Tina Ottosson · Rating 3 out of 5]

I den likaledes namnlösa byn är avfolkningen ett faktum. De unga lämnar så snart de kan, flyttar för att studera eller jobba och kommer inte tillbaka. Det gör däremot fågelskådarna som kommer varje år och som håller byn på fötter tillsammans med jägarna och sommargästerna. Det här är något som vilken inlandsnorrlandsbo som helst kan känna igen sig i. Ja, förutom fågelskådarna, då. Jag som är från en yttepytteby i Jämtland vet hur det är för närmaste affären, om det inte vore för just sommargäster och turister skulle det aldrig gå. Det är tungt och vore det inte för att dessa människor verkligen vill bo där och tror på sig själva skulle det aldrig gå.

Hela recensione på: http://ottosson.cc/hagern-av-lise-tre...

[Grégory Mackenzie · Rating 4 out of 5]

Beau p'tit livre de poche bien écris bravo

[Fanny Ebba · Rating 4 out of 5]

Melankolisk liten, bokstavligen talat, novellsamling. Novellerna följer olika personer som bor permanent eller under säsong i en ort i den franska delen i Canada. På orten är jakten, gårdarna, församlingen och lanthandeln det centrala för de permanent boende men för säsongare är det naturen, fåglarna och bristen på storstad som intresserar.

Om novellsamling är liten och kort så är innehållet tvärtom stor och intressant. Kanske till och med något giftig.

Jag trodde innan jag öppnade dess pärm och klev in i den lilla orten att den skulle handla om hur turister utplånar de genuina med nån form av destruktiv hatkärlek mellan permanenta och säsongare men hittade istället något annat.

Det jag hittade var klockren inzooming av hur män inte kan eller vill anpassa sig till en förändrad värld och dess konsekvenser för barnen, naturen och kvinnorna på dessa platser som helt säkert går att identifiera på många många platser runt om i världen.

[Trésor de Velours · Rating 4 out of 5]

Entre ville et campagne, les différents narrateurs des cinq nouvelles traitent de la relation conflictuelle qu’entretiennent les « gens des régions » avec ceux qui viennent de la ville. Les habitants du village, lieu de chacune des nouvelles, un village en manque d’amour, abordent tous leur méfiance, leurs appréhensions vis-à-vis de ces citadins mieux nantis qui achètent à prix d’or leurs maisons secondaires abandonnées. Le livre aborde à la fois la xénophobie banale, la claustrophobie sociale et, aussi, l’impuissance des habitants devenus, malgré eux, les serviteurs des Montréalais.

[Alex · Rating 5 out of 5]

Chaque texte de Lise Tremblay frappe par la solitude, la réalité, la cruauté, la petitetesse des âmes qui y résident. Une écriture directe, vivante, sans détour qui regarde non sans amour l'ordinaire et la déchéance.
Lise Tremblay ouvre le monde comme une huître. Quelque chose meurt et c'est délectable.

[Tess · Rating 2 out of 5]

Comme d’habitude y avait des histoires meh et des histoires pas mal. C’est pas le pire livre que j’ai jamais lu, mais... uh... au moins je ne regrette pas de l’avoir lu.

[Rana · Rating 5 out of 5]

Jag är intresserad av det här mycket!

[Isabelle · Rating 5 out of 5]

C'est doux, c'est beau, et ca fait parfois froid dans le dos. Magnifique.

[Carrie · Rating 2 out of 5]

C'était difficile de m'intégrer à ce bouquin. Je l'ai acheté pour mieux comprendre la vie d'un petit village mais j'aimais pas trop les personnages.

[Tara Taillon · Rating 3 out of 5]

Read it all in one day, holy I deserve a metal for that. It was super interesting. I actually liked it way more than I thought I would.

[Anna · Rating 4 out of 5]

Text på bloggen: http://annzah.com/2017/october/hagern...