Mitt i en nedgången förort bor en blåblodig prinsessa med sin man, deras tre barn och en gigantisk schäfer. Innanför väggarna i höghuslägenheten försöker familjen hålla en egen värld vid liv, och där vill mamman helst stanna. Den äldste sonen Amadeus sätts i privatskola i stan "för att inte bli knarkare som grannbarnen", som hans mamma säger. Han ska bli bäst i skolan, säger hans våldsamma pappa, som är besatt av tanken att barnen ska klara sig bättre i Sverige än han själv gör. I förorten är Amadeus den snobbige pojken som inte hör hemma och bland överklassbarnen i privatskolan passar han inte heller in utan mobbas hänsynslöst och brutalt. Så småningom möter vi den vuxne Amadeus, som tror att han gjort sig fri från blodsbandens krav. Han har gift sig med kloka och starka Petra, han har bildat en ny, mer harmonisk familj. Men allt han har vunnit sätts på spel när hans bästa vän ber honom hjälpa henne och hennes tjej att skaffa barn. Varken Amadeus nya familj eller hans gamla ser med blida ögon på detta hot mot kärnfamiljen.
Blodsbunden är en historia om att aldrig förlora hoppet om en bättre värld. Med stor närvaro och svart humor tar sig Augustin Erba frågor om arv, familj och frihet. Denna gripande berättelse tar avstamp i hans eget liv och de läsare som berörts av hans texter i antologierna Mor, mamma, morsan och Uppdrag pappa kommer att sträckläsa den här romanen.
"Den episka berättare som Sverige väntat på" - Svenska Dagbladet
Hej och välkommen till min författarsida! Vad glad jag är att du inte bara läser, utan också är en del av den här bokgemenskapen.
Jag använder själv Goodreads för att hålla koll på min läsning och se vad andra läser och vad de tycker om mina böcker. Därför är jag enormt tacksam för varje betyg och recension. Jag läser allt, och försöker ta till mig av både beröm och kritik för att hela tiden utvecklas som författare. Har du redan läst eller lyssnat på någon av mina böcker? Lämna gärna ett betyg här eller i dina strömningstjänster.
Jag skriver för alla åldrar, och förhoppningsvis hittar du något – till dig själv eller som present till någon du tycker om – i min katalog:
Aktuell bok: "Björnpojken" (Perfekt för den som gillar historiska äventyr, eller att ge bort till slukarläsaren!) Detta är en berättelse inspirerad av verkliga händelser från 900-talet (närmare bestämt Ahmad ibn Fadlans ögonvittnesskildringar). Den handlar om en elvaårig pojke från Bagdad som följer med sin pappa norrut för att undersöka vikingarna. Pojken blir alltför nyfiken, tillfångatas och säljs som slav i Sverige. Nu måste han rymma, överleva och försöka ta sig hela vägen hem till värmen – med en björn som oväntad kompanjon. (Finns ute nu!)
Fler böcker ur min utgivning:
Behöver du eller någon du känner ett gott skratt? Lyssna på "Den unge Walters lidanden" (arbetsnamn: ”Vi ska få öppet kontorslandskap”). Är du bekant med mina kåserier i Dagens Nyheter och Godmorgon Världen i P1, kommer du att känna igen dig i tonen. Boken finns inläst av fantastiska Johan Ulveson i ljudbokstjänsterna. Ett tips om du letar efter något att rekommendera (eller ge bort) till en kollega på kontoret.
För den yngre läsaren: "Den förlorade staden" är en trilogi om tolvåriga truppgymnasten Vilma som tvingas flytta till Göteborg och upptäcker en portal till ett parallellt universum i trädgården. En typisk presentbok till barn i bokslukaråldern. Finns i välsorterade bokhandlar och som e-bok.
För dig som vill ha något mer allvarligt: "Blodsbunden" (en episk roman om en pojke i förorten som är barn till en prinsessa och en atomfysiker) och "Snöstorm" (en bitterljuv historia om förlorad kärlek). Båda finns i tryck och inlästa på ljudbokstjänsterna.
För dig som vill minnas lumpen: Min debutroman "Ensamhetens broar" handlar om värnplikten. Den finns som e-bok, men vill du ge bort en fysisk gåva till en pappa, farfar eller vän som älskar att prata om sin värnplikt, kan du hitta pappersexemplar i nyskick på Bokbörsen.
Hoppas du får tid för mycket god läsning framöver. Och kom ihåg: om du tycker om någon av böckerna betyder det oerhört mycket om du köper dem till dig själv, ger bort dem i present, eller lämnar en recension här på Goodreads eller på Storytel/Bookbeat/Nextory/Spotify. Stort tack för att du läser! /Augustin
En hjärtskärande roman som verkligen berörde mig. Är otroligt imponerad av berättandet och modet att dela med sig av den egna uppväxten på det här sättet. Bitvis var den så tung att jag behövde ta pauser, men aldrig så att jag inte ville återvända. I somras läste jag hans ”Snöstorm” och båda är något av det bästa jag läst senaste åren.
En väldigt bra bok. Oerhört gripande. Om människoöden, familjen man föds in i och familjen man väljer själv. Sorglig och skrattig, allt man kan begära. Avsnitten om barndomen var kanske ännu starkare än de som utspelade sig i nutid, men allt som allt höll det också.
Mycket bra! Växlingarna mellan dåtid och nutid gör romanen levande. Fascinerande, skrämmande och smärtsam uppväxtskildring och en gripande skildring om familj, arv, miljö och frihet och hur Amadeus och Elisabeth lyckades bli ”fria” från sin familj och skapa sig vuxna och ordnade liv. Självutlämnande och vackert skriven roman. Läs den!
Galet bra bok. Helt omöjlig att lägga ifrån sig. Förstörde nattsömnen två nätter i rad. Ett måste att läsa om du har knepiga föräldrar. Amadeus föräldrar är värre...
Fin inläsning av författaren själv. Varm och vardaglig med trådar ner i en allt annan än vanlig familjehistoria. Jag har jobbat med författaren. Det gjorde den extra intressant för mig.
Jag läste ut den här boken för ett par veckor sedan och har funderat på hur jag skriva om den sedan dess. Det är en bra bok som är svår att lägga ifrån sig. Den handlar om en journalist som vill hålla ihop sin familj och bli spermadonator åt sin lesbiska kompis. Det visar sig svårt att lyckas med båda sakerna samtidigt. Nästan hela hans omgivning ifrågasätter hans beslut. Dessutom handlar boken om hans uppväxt i sjuttiotalets Stockholm. Det är raffinerat skrivet; korta episoder från huvudpersonens barndom och vuxna liv blandas. Tiden går framåt i båda spåren men hela tiden olika fort. Den vuxnes liv berättas i nutid medan barndomen utspelas i dåtid. Mannen hamnar i tillbakablickande grubblerier medan pojken gör så gott han kan för att hantera en till synes hopplös omvärld. Det är en fruktansvärd uppväxt med en våldsam pappa, en psykiskt sjuk mamma och en skola fylld av pennalism. Jag önskar att ingen skulle behöva uppleva något sådant. Trots det så finns det hopp här. Barnet hittar öar av välbefinnande i havet av misär. Han flyr in i böckernas och serietidningarna värld, han gömmer sig i skolbibilioteket och han skriver som en sorts egenpåhittad terapi. Huvudpersonen heter Amadeus Innocentius Augustinus Osiris Mina medan författaren heter Augustin Petrus Amadeus Osiris Mina. Det är svårt att inte tänka sig att allt detta har hänt författaren själv även om det står roman på omslaget. Det är nu det blir jobbigt för mig. Jag har känt Augustin Erba sedan 1987 då vi började på KTH. Att såhär direkt konfronteras med de demoner han kämpat med i alla år lämnar mig på sätt och vis full av obehag; varför ska någon behöva gå igenom det här? Samtidigt fylls jag av tillförsikt för jag vet att ur förortsträsket växte en stor berättare, en av de främsta skildrarna av 68-generationen.
Till stockholmsförorten Fisksätra flyttar Amadeus med sina två yngre syskon, sin egyptiska pappa som är atomfysiker och sin sjuka mamma, som är habsburgsk prinsessa. Det är 70-talet och tåget åker från Stockholms city till förorten som byggdes inom ramen för Miljonprogrammet. Erba skildrar en ovanlig och sorglig barndom. Första delen av den här utvecklingsromanen är mästerlig. "Jag är inte byggd för att leva", säger mamman till Amadeus och får ännu ett migränanfall. Pappan skriver sin doktoravhandling på nätterna men på dagen delar han örfiler till sin son när han räknat fel i multiplikationstabellen. Föräldrarna har inte tid eller ork for sina barn och hemmet, men hoppet om en bättre framtid för barnen finns. Och så fortsätter den här romanen in i Amadeus vuxna liv. Där faller den lite, mest på grund av berättelsen börjar likna en reportage. Men grippande och svår att lägga ifrån sig är den fortfarande. Kommer Amadeus att övervinna sitt arv, han som inte vill bli som hans pappa, kommer han att få ett "normalt" liv och bli någon gång tillfreds? Hur starka är våra blodsband? Är man dömd till sin släkts historia? Jag tänkte på alla som haft en svår start i livet och boken väckte många frågor om egna val och förutsättningar. Ändå var detta en lustfylld läsning, därför att Erba verkligen är en given berättare. Hoppas att hans bok får många läsare.
Min gud så vacker! Kvalitet och bladvändare i ett! Omslaget är så underbart, men ger intrycket av att den är svårare än vad en är. Det är en bokslukarbok.
Jag läste ingenting om den innan jag började, gick bara rakt på en recension om att den var en av de bästa böckerna vederbörande hade läst, och nu förstår jag det 😀. Hade därför ingen aning om att den var självbiografisk (insåg det inte förrän vid efterorden) och det gör nu faktiskt att upplevelsen av att ha läst den är ännu bättre! Hur författaren skriver - varmt och rätt osentimentalt men med ett spektra av känslor, rättframt och enkelt utan att bli det minsta trivialt tilltalade mig också mycket. Jag kommer genast att leta upp och läsa fler titlar av honom. Jag känner t o m att jag skulle vilja träffa honom! 😀
En sorglig barndom förvandlas här till en magisk berättelse som fängslar och förtrollar läsaren. Slutscenen fungerar som ett katarsis. Det är självupplevt och författaren själv försöker förstå hur han överlevde detta. Låt Dig inte förskräckas av att romanen har hyllats på våra kultursidor. Den är inte på något sätt svår att läsa. Romanen borde ha nominerats till Augustpriset. Gissar att detta är en blivande klassiker. Mästerlig.
Vad ska jag säga? Vilken absolut fullträff! Mycket har redan skrivits om hur gripande den här berättelsen är och jag kan inget annat än instämma. Men jag vill också lyfta hur rolig den stundvis är, vid sidan om svärtan. Boken har en imponerande tonalitet. Jag fann mig själv ofta fnissa igenkännande när huvudpersonen slog tankevurpor i försök att förutspå de mest absurda krissituationer.
Faktum är att det är mycket med huvudpersonen som känns relaterbart, detta eftersom han är porträtterad så mänskligt. Jag känner så starkt för både den lilla pojken och den vuxna mannen. Mycket, mycket fin!
3 syskon växer upp med ett par föräldrar som är helt oförmögna att ta hand om dem. Den äldste tar ansvar för sina småsyskon från 8 års ålder, mamman är psykiskt sjuk, pappan slår honom regelbundet, i skolan får han stryk varje dag. Hemsk historia, gripande, bra språk
Fantastisk bok. Det här är en sådan där bok som man längtar efter att läsa. Tjock men hade ett väldigt driv. Hoppar mellan barndom och nutid (typ). Många tänkvärda saker. Rekommenderas starkt!
Växlandet mellan barndom och nuet var ett stort plus. Uppväxtskildringen blir extra intressant med kontrasten mellan det blåa blodet och uppväxten i en förort. Det som gjorde störst intryck på mig var dock hur det berättades och att jag aldrig upplevt att en författare varit så öppen med dubier, egenheter och tillkortakommanden.
En underbar och utlämnande skildring av en uppväxt i förorten utan närvarande föräldrar, som varvas med avsnitt ur vuxenlivet som väcker frågor kring hur stark påverkan våra blodsband egentligen har på oss. Jag tyckte inte att segmenten ur vuxenlivet var fullt lika starka som de ur barndomen, men de behövdes nästan för att lätta upp boken lite grann. En stark och gripande berättelse.
Första halvan var kämpig att komma igenom men sen växte boken och på slutet hade jag velat höra lite mer om fortsättningen. Barndomsdelen var så otroligt detaljerad och beskriven med många ord...
9 av 10. Bok-baksmälla. Jag vet inte om jag vill gråta eller gå ut genom dörren och skrika. Läste de sista 150 sidorna så intensivt att jag struntade i allt omkring mig. Kände igen så mycket, och älskade allt det vardagliga som är så skört och förkrossande men som ändå kan vara så fint i sig.
En fantastisk bok. Jag har fortfarande svårt att förstå att detta är en självbiografi då berättelsen, omständigheter, alla karaktärer, etc. är för perfekta för att inte vara en fiktion. Detta blir nog därmed den bästa självbiografin som jag har läst. Otroligt lättläst och rekommenderas starkt!