Vi är Bita, Lilly och Jane. Den här boken handlar inte om att någons mamma dör. Den handlar inte om kärlek mellan två ungdomar som har cancer. Den handlar inte om another kille som är kär. Den här boken handlar om oss. Bita, Lilly och Jane, a.k.a Janne, är sexton år och bor i Tierp. En förort till rymden där gatorna blöder av slask och ingen jävel gör kaos med patriarkatet. De har överlistat anti fitt-systemet, de är gudar nu, starka och utåtagerande, men de är också vilsna. Lilly är ihop med skolans guldgosse. När det kommer fram att han slår henne bestämmer sig Bita och Janne för att göra något. Det räcker inte med att tänka. Snart går det upp för dem att mister man ett problem, står det en tusen åter. De måste hämnas. På Tierp, vuxenvärlden och alla sviniga, curlade killar. Och de ska göra det tillsammans.
Gudarna av Elin Cullhed är lite som en feministisk Fucking Åmål, som utspelas i Tierp. Tre sextonåriga tjejer (gudar!) mår dåligt, slåss mot patriarkatet och älskar varandra. En av de blir utsatt för misshandel, men det visar sig sen att hon "bara" skrivit på ett bdsm-kontrakt. Ur huvudpersonens Janes huvud får man följa den dagliga kampen som det innebär att vara ung gud och människa, och hur killarna (hundarna!) i hennes omgivning ständigt sviker och svinar. En samtida YA som många mitt i tonåren ändå borde kunna känna igen sig i, om än draget till sin sorgliga spets.
Jag tycker att det var en helt okej bok, ofta komisk och med raka, fyndiga och klatchiga liknelser för någon slags samtida systerskaplig desperation. Samtidigt kändes många delar overkliga i och med att de inte riktigt fick några konsekvenser, och vissa karaktärer kändes som de kom direkt ur en sketch. Sedan störde jag mig även på att det togs så lätt på hela misshandelssituationen, jag tycker helt enkelt inte att den problematiserades tillräckligt mycket, även om sexualitet och ung feminism ofta ställdes mot varandra.
Inte så trovärdig, ganska tjatig och med en alltför vag "röd tråd" + ett slut som gjorde mig besviken. Men rolig, lättläst och lite härlig vänskapsskildring för unga ändå.
En svensk ungdomsbok om feminism som hyllar vänskap mellan tjejerna och som Sandra Beijer dessutom lyfte till skyarna? Vad kan tänkbart gå fel? En hel del, visade det sig.
jag kan förstå att en viss typ av läsare älskade den här boken och jag tror det är en objektiv bra bok men tyvärr inte en som föll mig i smaken. såklart gillade jag vissa aspekter av det, till exempel gudarnas sammanhållning och hur otroligt trött man kan vara på killar när man är 16, det är någonting med den där tröttheten som förändras när man blir äldre.
det jag inte gillade var att många delar av boken kändes lite...jag vet inte, inte realistiska? vissa handlingar borde fått fler konsekvenser (eller konsekvenser över huvud taget liksom) och många delar kändes bara som "det fungerar ju inte såhär på riktigt!". Min personliga åsikt är att jag störde mig på att de hatade killar men ändå valde att vara med dem/förlåta dem. vet att bryta just det invanda mönstret är svårt, men ändå.
hmm ... tror jag måste samla mig lite kring denna. något fattades för att det skulle bli magi och jag ogillar vissa saker. men bra är det, kanske väldigt bra till och med! måste tänka ...
För att ta upp sexuella övergrepp behandlas dessa alldeles för lite. Boken är en någorlunda realistisk skildring av tonåren och dess starka humör, och det finns många repliker som återspeglar dagens språkbruk.
Men nej, läsningen är sannerligen inte upplyftande och handlingen känns platt. Otillräcklig karaktärsskildring dessutom. Diss
This entire review has been hidden because of spoilers.
I didn't know what to expect before I started reading this. It seemed different somehow. This novel turned to be amazing. Read it - I can only recommend it!
4.5 Så bra!! Väldigt annorlunda skrivet, det var nästan poetiskt. Och så starka och bra karaktärer dock var de lite svåra att relatera till ibland, deras beteende var nästan lite överdrivna. Slutet kändes inte som ett ordentligt slut, bläddrade liksom vidare för att jag trodde det bara var slut på kapitlet. Skulle fortfarande rekommendera den!!
Jag vill så gärna att jag ska tycka om boken, men vi klickar inte. Storyn är bra, den är bra skriven även om jag bitvis stör mig på slangen.. men den når inte fram. Jag saknar wow-känslan.. och det är synd.
CRINGE! Språket känns tillrättalagt för att andas tween, men blir mest töntigt och förutsägbart. Liknelse läggs på liknelse läggs på liknelse utan att lyckas måla riktigt tydliga bilder. Massa trådar som inte knyts samman. Inkonsekvent och pompöst. Fyrkantigt och onyanserat.
Gillar storyn,girlpowern, hyllningen till vänskapen, de teman som tas upp: killar som beter sig som skit, sex, bdsm, våldsam pappa osv. Gillar inte språket och tycker att ploten funkar dåligt. Svag trea.
Handlingen innehöll en hel del tunga allvarliga teman men utan att några ordentliga konsekvenser alls egentligen skedde. Teman som hanteras på ett minst sagt oansvarigt vis. Just typ, kvinnomisshandel känns som ett tema som borde hanteras med viss varsamhet vilket denna bok verkligen inte gör.
(Och till viss del verkar den till ursäkta/rationalisera våld i nära relationer. Och nej, jag säger inte att man inte får tycka om BDSM men liksom... Det som porträtteras i boken är definitivt inte ansvarsfullt BDSM.)
Bokens relation till sex och sexualitet kändes allmänt ganska... Skev?
Utöver det så kändes denna bok enormt orealistisk. Huvudpersonens handlingar verkade enormt lösryckta och absolut inte hur en person skulle reagera och agera. Jag fick inte känslan av att Janes handlingar skulle kunna komma från sammanhängande personlighet.
Det här är en bok om tre unga tjejer och deras kamp mot patriarkatet, ungdomskärlek och hur jobbigt det är att vara ung.
Det var mycket engelsk slang i denna boken som kändes rätt onaturlig och inte alls som ungdomar pratar. Dock kunde jag inte lägga ifrån mig den, och det var en bok som gick väldigt snabbt att läsa ut.
Slutet var också taget ur intet och väldigt abrupt och antiklimatiskt. Rekommenderar boken som en sommarbok, men den lämnar inget särskilt intryck.
En enkel, annorlunda och lite rolig bok om tre unga tjejer. Jag hade nog tyckt mycket mer om denna för några år sedan. Nu kände jag kanske att handlingen var lite för oarbetad och slutet inte så varsamt omhändertaget. Men som sagt, den var kul och jag kunde känna igen mig i hur det var när man var tonåring.
Jag gillade handlingen. Jag gillade huvudkaraktärerna. Boken gjorde mig av, för att den tog upp problem jag tycker är viktiga. Jag gillade inte språket, alls. Det kändes krystat och onaturligt. Ansträngt; ungdomar pratar inte sådär.
Gudarna innehåller mycket svärta och det är något som jag kan sakna i ungdomslitteraturen. Här tas tunga ämnen som sexuell utnyttjning, våldtäkt och hur man går vidare upp. Fler tankar på bloggen: http://zidselbokochfilmtips.blogspot....
”Jag bor i en förort till rymden. Ett skithål där kråkorna flyger upp och ner för att slippa se sin egen skit.” Elin Cullhed fick Föreningen Arbetarskrivares stipendium 2015 för ett utdrag ur hennes debutroman Gudarna. Nu har romanen kommit på Natur & Kultur. Den handlar om Bita, Lilly och Jane som vantrivs i Tierp. De är inga tjejer, de är gudar: ordet är en sammanslagning av guzzar och brudar, och de bestämmer sig för att gudar inte ska ta någon skit mer. En av dem är inne i ett destruktivt förhållande med en kille och den yttre handlingen kretsar kring den relationen. Tempot är högt, språket, särskilt dialogen, är väldigt slagkraftigt och både vuxna och tonårskillarna omkring dem är oförstående till deras frustration och ilska. I sina försök att ta sig ur de snäva ramarna för hur en ung kvinna ska vara och bete sig är det som upplagt för krockar. Med rektorn, med berättarens pappa och med pojkvänner. Det är en bok som handlar om ett litet kompisgäng som gör uppror och det motstånd de möter på, dels från det omgivande samhället, men också inom sig själva. Om man älskar svinet som behandlar en illa, vad ska man då göra? Om ens pappa också tillhör svinen? Ett är säkert: det är varken lätt eller smärtfritt att göra feministisk revolution i en småstad. Cullhed driver sin berättelse framåt med både humor och ilska. Det är en bok som fastnar, som jag tänker på efter att jag har avslutat läsningen.
I think this is a great book that talks about the modern life of a teenager and the importance of having friends. "Gudarna" covers a lot of different topics such as feminism and rape. I really love how the author takes upon serious subjects yet still keep it interesting and never loses the reader. Something that didn't bother me so much but I know a lot of other people might not like was the language, the author mixes swedish and english in a VERY modern way and uses words that are so new that they're not even in the dictionarys yet. Therefore I think it's appropriate to readers between the ages of 14 to 18. I don't think I would read the book again but i really learned something from it and would recommend it to my friends and family.
Jag vet inte vad jag ska tycka om en sådan bok som Gudarna. Å ena sidan fastnar den - vilket tyder på att den väckt något i mig - och jag tycker att den skildrar frustrationen över hur vi i tonåren balanserar på gränsen mellan barndom och vuxenliv - viljan till självständighet i kombination med bristande konsekvenstänk - på ett fint sätt. Systerskapet, Bitas fina pappa och att bokens huvudpersoner får vara gränslösa på ett sätt som (tonårs)tjejer sällan skildras på är andra plus. Å andra sidan känns språket konstlat och bitvis överdrivet, som skrivet av en vuxen som försöker vara "down with the kids", och det drar ner både läsupplevelsen och betyget. En svag trea!
I don't know about this book, it just didn't resonate with me the way I wanted it to, I suppose. There were things I really liked and I'm sure this book is great for some people, but I'm just not one of them. Some things were very iffy tbh, though I think the author is coming from a good place.
The writing was very nice at times though, there were certain phrases that just truly stuck with me. So that, I enjoyed!
Kan inte påstå att jag tyckte den var så himla bra. Den var väl inte dålig. Men jag kunde verkligen inte relatera alls, och den var full av skavande uttryck, med några intressanta, och så kändes den inte helt komplett. Men helt okej läsning ändå.