What do you think?
Rate this book
Vi blev som dom andra
Vad har man offrat när man gråter inför en hel nation efter en politisk uppgörelse? Hur mycket kostar ett kontor i Rosenbad?
Den 3 oktober 2014 tog miljöpartiet för första gången plats i en regering. Men hur såg vägen dit ut? Det här är berättelsen om ett partis födelse och uppväxt. Den handlar om uppslitande bråk och lusekoftor i riksdagens korridorer. Fundisar och realos. Om hur hatet mot socialdemokraterna i en liten norrländsk kommun förändrade maktförhållanden i hela landet. Om hur en okänd tjej från Eskilstuna blev Sveriges populäraste politiker. Och om partistrateger som blev så berusade av sin egen framgång att de inte märkte att de höll på att förlora ett val.
Det är berättelsen om partiet som vann men som förlorade. Om partiet som blev som dom andra.
Den 3 oktober 2014 tog miljöpartiet för första gången plats i en regering. Men hur såg vägen dit ut? Det här är berättelsen om ett partis födelse och uppväxt. Den handlar om uppslitande bråk och lusekoftor i riksdagens korridorer. Fundisar och realos. Om hur hatet mot socialdemokraterna i en liten norrländsk kommun förändrade maktförhållanden i hela landet. Om hur en okänd tjej från Eskilstuna blev Sveriges populäraste politiker. Och om partistrateger som blev så berusade av sin egen framgång att de inte märkte att de höll på att förlora ett val.
Det är berättelsen om partiet som vann men som förlorade. Om partiet som blev som dom andra.
Published January 1, 2016
1 person is currently reading
47 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 3 of 3 reviews
April 20, 2016
det här är bra, riktigt bra rentav. känslan är att det är den inledande delen i en trilogi med bakgrund och personer, jag väntar med spänning på del två. det är inte som att det saknas uppslag efter de senaste veckornas kalabalik.
April 13, 2025
Maggie Strömbergs bok “Vi blev som dom andra, Miljöpartiets väg till makten” är en fascinerande genomgång av ett parti som länge ville vara något annat, men som till slut blev som de andra.
Med journalistisk noggrannhet och öga för detaljer berättar hon om Miljöpartiets resa från alternativarnas gräsrotsrörelse till regeringsparti och om vad som gick förlorat på vägen. Från Sälvalet 1988 över hipsterårens gröna självförtroende till kompromissernas tid i regering. Vi får möta fundisar och realos, ideologer och karriärister, och se hur partiet famlar efter balans. Det finns en spänning i partiet mellan frihetlig idealism och toppstyrd pragmatism.
Boken visar hur Miljöpartiet, trots sin litenhet, haft ett oproportionerligt inflytande över svensk politik, inte minst i form av idéer. Men den väjer inte för att visa hur partiet ger upp sina kärnfrågor, ofta till ett högt politiskt pris.
Särskilt intressanta avsnitt rör vändningarna i EU-frågan och i migrationsfrågan, där partiet på kort tid bytte fot. Det var inte av övertygelse, utan taktiska skäl spelade en viktig roll. Likaså får läsaren en inblick i partikulturen: en rörelse som förespråkar deltagardemokrati, men som i praktiken ofta är starkt centralstyrd, som stöttar dem som vågar gå sin egen väg, förutom när den avviker som i exempelvis klädval. Partiets organisation grundas på att sprida makten på så många personer som möjligt, men makten har ändå hamnat i händerna på ledarskapet. Den paradoxen, mellan självstyre och kontroll, går som en röd tråd genom boken.
Ibland blir det nästan för många personer och partiinterna konflikter, men det är också en del av Strömbergs poäng. Miljöpartiet är inte ett ideologiskt block, utan snarare en lös allians av olika intressen, från miljörörelsen till lobbyister. Det finns några frågor som förenar partiet, men inte på djupet. Det är därför som svängningarna kan gå snabbt, och språkrören ofta får igenom sin riktning. Samlade alternativ saknas.
Det ger en tankeväckande förståelse av Miljöpartiets ställningstaganden, förhållanden till den senaste tidens politiska strömningar, samtidigt som den visar varför Miljöpartiet oftare hamnar på vänstersidan, snarare än den tredje position som var partiets huvudsyfte.
Strömberg lyckas med något ganska ovanligt: att skriva en politisk samtidshistoria som är både lättläst och djupt insiktsfull. Boken ger en förståelse av partiets tid i regeringsställning, och för dem som läser idag, om varför (mp) har haft svårt att hitta en väg på 2020-talet.
Med journalistisk noggrannhet och öga för detaljer berättar hon om Miljöpartiets resa från alternativarnas gräsrotsrörelse till regeringsparti och om vad som gick förlorat på vägen. Från Sälvalet 1988 över hipsterårens gröna självförtroende till kompromissernas tid i regering. Vi får möta fundisar och realos, ideologer och karriärister, och se hur partiet famlar efter balans. Det finns en spänning i partiet mellan frihetlig idealism och toppstyrd pragmatism.
Boken visar hur Miljöpartiet, trots sin litenhet, haft ett oproportionerligt inflytande över svensk politik, inte minst i form av idéer. Men den väjer inte för att visa hur partiet ger upp sina kärnfrågor, ofta till ett högt politiskt pris.
Särskilt intressanta avsnitt rör vändningarna i EU-frågan och i migrationsfrågan, där partiet på kort tid bytte fot. Det var inte av övertygelse, utan taktiska skäl spelade en viktig roll. Likaså får läsaren en inblick i partikulturen: en rörelse som förespråkar deltagardemokrati, men som i praktiken ofta är starkt centralstyrd, som stöttar dem som vågar gå sin egen väg, förutom när den avviker som i exempelvis klädval. Partiets organisation grundas på att sprida makten på så många personer som möjligt, men makten har ändå hamnat i händerna på ledarskapet. Den paradoxen, mellan självstyre och kontroll, går som en röd tråd genom boken.
Ibland blir det nästan för många personer och partiinterna konflikter, men det är också en del av Strömbergs poäng. Miljöpartiet är inte ett ideologiskt block, utan snarare en lös allians av olika intressen, från miljörörelsen till lobbyister. Det finns några frågor som förenar partiet, men inte på djupet. Det är därför som svängningarna kan gå snabbt, och språkrören ofta får igenom sin riktning. Samlade alternativ saknas.
Det ger en tankeväckande förståelse av Miljöpartiets ställningstaganden, förhållanden till den senaste tidens politiska strömningar, samtidigt som den visar varför Miljöpartiet oftare hamnar på vänstersidan, snarare än den tredje position som var partiets huvudsyfte.
Strömberg lyckas med något ganska ovanligt: att skriva en politisk samtidshistoria som är både lättläst och djupt insiktsfull. Boken ger en förståelse av partiets tid i regeringsställning, och för dem som läser idag, om varför (mp) har haft svårt att hitta en väg på 2020-talet.
August 19, 2017
Detta är en otroligt välskriven och välresearchad bok om Miljöpartiets uppgång och "storhet" och.. hmm dagsform - som även behandlar svensk politisk historia till viss del. Strömberg är en god stilist och jag är ytterst tacksam att slippa felstavningar och andra irritationsmoment som är vanliga i "fackböcker".
Jag fick en ny bild av Miljöpartiet och det skall bli väldigt spännande att se vad som händer i valet 2018, och, i och för sig, fram tills dess.
Jag fick en ny bild av Miljöpartiet och det skall bli väldigt spännande att se vad som händer i valet 2018, och, i och för sig, fram tills dess.
Displaying 1 - 3 of 3 reviews