Elsa och Thore, 81 år gamla, träffas på en bridgeklubb och blir otroligt förälskade. Ingen av dem hade kunnat ana att de skulle få uppleva kärlek igen så sent i livet. Det känns så härligt, men inte alla ser med blida ögon på deras oväntade förhållande. Hemligheter, girighet och avundsjuka gror i deras respektive familjer. Barn och barnbarn, svärdöttrar och svärsöner, alla verkar ha egna motiv att sätta käppar i hjulet för dem.
När Elsa och Thore bjuder sina familjer på förlovningsfest i skärgården, ställs situationen på sin spets. Och allt precis ALLT som inte får hända händer.
Som ett brev på posten är ett relationsdrama med värme, romantik och massor av svart humor någonstans mellan Lars Norén och Tomten är far till alla barnen. Birgitta Bergins stil är som vanligt rapp, förlösande och högst beroendeframkallande.
Birgitta Bergin har på kort tid etablerat sig som en av Sveriges stora författare inom modern feelgood. Hennes serie om Anna Holm, Ett oemotståndligt förslag (2014) och En oemotståndlig affär (2015) har sålt runt 50 000 exemplar.
Jag har läst fyra böcker tidigare av Birgitta Bergin.
Först läste jag böckerna Tre veckor och Fångad i Marbella, och dom tyckte jag var sådär.
Sen läste jag böckerna Ett oemotståndligt förslag och En oemotståndlig affär, och dom tyckte jag var riktigt bra.
Nu har jag läst den här boken, Som ett brev på posten, och den tyckte jag var mycket, mycket bra.
Jag hade väl i och för sig förväntat mig att boken skulle vara bra, eftersom jag har tyckt om Birgittas två senaste böcker. Och när jag läste om handlingen i boken, så kände jag att det nog kunde bli väldigt bra.
Men boken var faktiskt till och med över min förväntan. Den grep verkligen tag i mig, och den kändes mycket verklighetstrogen.
Boken är välskriven och lättläst. Den engagerade mig, och jag hade svårt att lägga den ifrån mig. Jag blev berörd och rörd av den, och några tårar kom under läsningen. Men den var också lite rolig ibland. Alla personerna i boken är väldigt bra beskrivna och känns så riktiga.
Boken har ett ordentligt slut, vilket jag tycker om när böcker har. (Numer har alldeles för många böcker cliffhangers i slutet tycker jag). Men det känns ändå som om det gärna skulle få komma en bok till om Elsa och Thore, och deras familj och släkt.
WOW vilken Norensk iscensättning!! Först skyggade jag lite för det här boken för det lät som en pensionärsstory a'la Brunk Holmqvist av beskrivningen att döma, men jag blev rekommenderad från säker källa att den här boken var bra - och det var den!! Javisst är nyckelpersonerna 80+ men deras familjer med barn i medelåldern och vuxna barnbarn gjorde den här till en norenpjäs mer än Brunk-Holmqvist-stil. Den är lättsam, rolig på sina ställen, på andra ställen håller man andan, hela tiden håller den intresset uppe med vad som ska hända härnäst. Jag skulle inte säga att den är förutsägbar och den är rik på olika spännande karaktärer, några som man kan relatera till och känna igen. Jag tycker om att det är ett tydligt slut, inget som hänger i luften egentligen men visst skulle jag älska en fortsättning också. Jag är såld på Bergin nu och ska läsa hennes tidigare böcker.
Det här ett familjedrama om kärlek på äldre dar. Allt är dock inte rosenskimrande när man som 80-åring blir förälskad och har vuxna barn med tunga bagage och starka åsikter. Det här är en roman om kärlek och relationer. skrivet med humor, men vissa personers beteende får mig också att känna mig illa till mods emellanåt.
Jag tyckte väldigt mycket om bokens huvudpersoner Elsa och Thore, men deras barn är inte lika trevliga och kärleksfulla.
Boken fångade mig direkt och var väldigt lättläst. Visst är den skruvad, men jag gillar det. Jag sträckläste den och tyckte om slutet som väckte min nyfikenhet på hur det ska gå för de inblandade. Som tur var hade jag även fortsättningen på boken ”Något du inte vet att jag vet” hemma och kunde bara fortsätta läsa.
Ett familjedrama helt i klass med den danska dogmafilmen Festen. Två äldre människor finner kärleken i livet igen och på förlovningsfesten visar det sig att barnen som är i 50-årsåldern är allt annat än glada å föräldrarnas vägar. Norén skulle dansa av förtjusning av denna bok!
"Som ett brev på posten" is niet het eerste boek van de hand van de Zweedse auteur Birgitta Bergin, die zowel in Zweden als in Spanje woont, doch wel het eerste boek dat ik van haar gelezen heb. Hoewel het een zeer eenvoudig geschreven roman is met een vrij hoog chick-lit gehalte, wist het boek mij toch enorm te bekoren. De afwisseling in vertelperspectief, de goed uitgewerkte typische en herkenbare personages en vooral de aangesneden thema's (liefde bij oudere mensen na weduwnaarschap, gevecht om een erfenis, homoseksualiteit, racisme, afgunst,…) zorgen ervoor dat het verhaal misschien snel verteerbaar lijkt, maar toch veel meer diepgang heeft, als men die wil zien.
Hoofdpersonages zijn de 81-jarigen Elsa en Thore, die beiden hun partner verloren, die elkaar heel toevallig ontmoeten tijdens een bridge bijeenkomst. Het is liefde op het eerste gezicht, en dat brengt nogal wat gevoelens met zich mee voor hen : verraad ik zo niet mijn vorige partner? wat gaan mijn kinderen denken? Hoe gaan mensen tegenwoordig op "date". het is allemaal niet zo evident. Maar Elsa en Thore laten zich niet afschrikken en al snel zijn de tortelduiven onscheidbaar. Maar dat is niet helemaal naar de zin van de 5 kinderen die ze in totaal samen hebben, zo blijkt tijdens een familieweekend op een eiland aan de Zweedse scherekust. En dan nemen Elsa en Thore een drastisch besluit….
Tyckte att första delen var ganska mysig men från det att alla kom ut till ön tappade jag helt intresset. Vilka osympatiska karaktärer alla barn, barnbarn och svärsöner och döttrar. Tappade helt suget i kapitel 62 🙄
En härlig feelgood där en äldre mamma bryter mönster och flyttar med sin nya kärlek utomlands. Hon lämnar efter sig brev till sina barn där hon ger goda råd till sina barn…
Äldre par som blir kära är supergulligt men jag är inte här för att läsa om deras blivande blomstrande relation från diverse problematiska familjemedlemmar.
Under de senaste dagarna har jag sträckläst Birgitta Bergins "Som ett brev på posten" och "Något du inte vet att jag vet". Jag blev väldigt förtjust i dom här böckerna på en gång. Den här "feel good- litteraturen" har inte varit riktigt min grej annars. Har man allvarliga problem i sitt äktenskap så tror jag inte att man kan lösa dom genom att att gå en tangokurs eller öppna en bokhandel. Men det kan vara jag som är fyrkantig och tråkig. Och jag vet inte om Bergins böcker klassas som "feel good", på baksidan står det "relationsdrama med värme, romantik och massor av svart humor nånstans mellan Lars Norén och Tomten är far till alla barnen". Vad som väckte mitt intresse var att Elsa och Thore, 81 år, träffas på en bridgeklubb och blir sanslöst förälskade. Bara en sådan underbar inledning! De har bägge barn i 50-årsåldern och de reagerar lite olika men en del blir fullständigt skogstokiga och skulle helst vilja omyndigförklara mamma/svärmor eller pappa/svärfar omgående, för vad ska hända med ARVET, som ju är DERAS pengar... Detta är ju saker man hört händer faktiskt. Missunnsamma barn som inte unnar sina gamla föräldrar lite glädje och lycka på ålderns höst. De här böckerna var så bra. Intressanta och kul hel vägen. Läs!