Skinless

by Sandra Gustafsson

"Years went by but all they knew was that he was Liam, unlike all the others. A little boy named Liam, himself and no one else. Nothing else was clear. Alice wished she could gather him up in her arms and hide him forever from all the fear and horror."


Alice and Jonathan have a child, Liam, but Alice's son brings her no joy. Something is very wrong. When Liam is eventually found to be seriously ill, the diagnosis tears the family apart. Alice is convinced she knows how to help her son, but Jonathan trusts the health care system and is determined to follow medical advice. Finally the only thing that binds the two of them is Liam himself, and the struggle to save him overwhelms them both. Nothing else matters, and their lives will never be the same...

Skinless is a powerful, unsparing and demanding story about a reality that touches the lives of many families.

Genres: Fiction, Swedish Literature

165 pages, Kindle Edition

First published January 1, 2015

Reviews

[Josefin · Rating 2 out of 5]

Jag fick denna bok i Goodreads Giveaway och här kommer då min ärliga recension av boken:

Jag vill börja med att jag gillar sättet författaren skriver, hur hon kan förmedla känslor utan att beskriva det allt för mycket. Men sen så kommer vi till vad jag tyckte om själva historien, och ja du, jag fick väldigt svårt att tycka om eller känna något för Alice. Jag vill bara säga "förstår du inte att ditt barn behöver hjälp?! du gör allt bara värre! det är okej att be om hjälp, du behöver inte klara allt själv!". Och ja, pga att jag irriterade mig på Alice i princip hela boken så kan jag inte säga att det var en trevlig läsning.

Men så slutligen så vill jag säga att historien ändå känns äkta, och jag ville att boken fortsatte några sidor till så man fick veta vad som hände med Liam, och även med Alice och Jonathan för den delen.

[Linda Karlsson · Rating 4 out of 5]

En bok som väcker starka känslor, så detaljerat att man känns levande i boken själv.
Jag hade svårt att förstå att mamman inte insåg hur allvarligt det var, men samtidigt var jag med på att man vill hjälpa sin son till det bästa därför fick den 4 stjärnor men är glad över att jag fick chansen att läsa en sån djupgående bok och är den första av denna författare jag läser.
Även en hemsk bok för jag inser att det kan ju finnas människor med liknande familjeförhållande.
Rekommenderar denna bok stark för andra att läsa.

[Myswedishbookcase · Rating 4 out of 5]

Jag märker att Sandra skriver utifrån egna erfarenheter av svårigheter och ångest vilket gör historien väldigt trovärdig. Jag skulle nästan vilja hitta på en ny genre till den här boken. Social-thriller, eller familje-skräckis kanske?

Det som händer i boken känns nog för många långt ifrån verkligheten de känner. En knivsudd av ytterligheter som bara borde finnas teoretiskt. Det skrämmande är att många familjer lever i, eller inte långt ifrån liknande scenarion och det är det som gör berättelsen skrämmande.

[Ellen Hellsén · Rating 1 out of 5]

Jag fick denna bok i en goodreads giveaway i utbyte mot en uppriktig recension.

Dialogen var välskriven men detta är dessvärre det enda positiva jag kan säga om boken. Uppbyggnaden gjorde att det var svårt att förstå vad det var som pågick och i många fall agerar karaktärerna utan tydligt resonemang eller logik.

Utifrån beskrivningen förväntade jag mig en helt annan sorts historia än den jag fick. Hade den istället varit mer sann till innehållet så hade jag aldrig plockat upp boken. Den är upprörande och mer av en skräckhistoria än en skildring av livet med ett sjukt barn. Jag mår illa.

[Jessica Wilhelmsson · Rating 5 out of 5]

En bok som nog är det hemskaste jag läst...Ett barn, en sjukdom horribel

[Janika · Rating 1 out of 5]

För den svenska recensionen, scrolla ned.
I recieved a Swedish copy of the book via the Goodreads Giveaway in exchange for an honest review.

This story is about Alice and Jonathan, parents of Liam. Liam is a peculiar boy unlike anyone else his age, and we follow the family as they gain clarity in a situation you never would wish upon your worst enemy.
The story sheds light upon a journey of a family whos view of the world is crumbling to pieces as they realize that their child has serious issues. Life and ordinary daily situations become a struggle filled with misery, lack of understanding and view of how people react to the unexpected.

I had a hard time getting through this book. I kept reading a page, having to take a break, then read a few lines here and there... And kept doing so through the entire book.
It was giving me a hard time, and I had a hard time appreciating the concept. This was not due to a poor language, that it's written badly or even that the author failed to deliver a credible story. It's quite the opposite. I think that Gustafsson has become a better writer, a stronger narrator and her descriptions are subtle yet just enough. This book just rubbed me the wrong way, and stirred up quite a few feelings. This would be awesome in most cases, but I didn't read this book with a mindset that the material would be heavy or that it would hit a little to close for comfort.

The chain of events and some of the characters actions, behavior and reactions weren't that surprising to me. I thought Liam was really distasteful and a lot of the things he did was painful and unpleasant to read about. Alice is a person I initially symphatized with, but as things progressed she pissed me off more than anything, and I started to question her actions.
The relationship between the parents was another thing that rubbed me the wrong way. I have no idea how I would react if I were in their shoes, but their actions as a couple didn't display them as a strong unit doing their best for their child. They were passive, naive and came off as two limp dolls waiting for a set of bones to keep them upright. And when decisions were made... Their stupidity astonished me.
In that sense the author has succeeded. She awoke feelings, and made me as a reader question certain actions and events. Sadly the only thing that kept me reading was the curiosity about Liam and what his diagnose might have been.
I really wanted to enjoy this book more than I did, but that's not the case. I'm thankful I was given the opportunity to read this book tho, and hopefully it has given me some knowledge I'll be able to look back upon in the future.

______________________________

Jag fick denna bok via Goodreads Giveaway i utbyte mot en ärlig recension.

Vi får följa Alice och Jonathan, föräldrar till Liam. En underlig pojke som inte är som alla andra, och familjens resa för att finna klarhet och förståelse i en situation man inte önskar ens sin största fiende.
En resa hos en familj vars vardag trasas samman då den initiala lyckan av bli föräldrar istället blir en kamp fylld av misär, oförståelse och en berättelse om hur människor reagerar på det oväntade.

Jag har haft väldigt svårt att ta mig igenom denna bok, läst en sida här och var och sedan fått lägga ifrån mig den. Återuppta den för att sedan måsta lägga undan den igen. Jag hade svårt för boken. Det beror inte på att språket är dåligt, att den är skriven på ett dåligt sätt, eller att Gustafsson har misslyckats med framföra ett budskap. Gustafsson har verkligen utvecklats i sitt skrivande, och det är fantastiskt kul att läsa och följa. Diverse grejer tryckte helt enkelt på mina knappar, fel knappar.

Handlingen och karaktärernas reaktioner; agerande, beteende är för mig inte överraskande. Det är nog just därför jag hade så svårt att vilja fortsätta läsa. Liam är i mitt tyckte extremt obehaglig, Alice väckte min sympati samtidigt som en ilska gentemot henne blossade. Jonathan och Alice förhållande; deras passivitet, naivitet, relation till varandra och situation känns hopplös.
Det är inte svårare än att den väckte känslor i mig jag inte var beredd på, eller ville väcka. På det viset har Gustafsson verkligen lyckats.
Jag vill ge boken ett högre betyg, men då vore det inte ett ärligt betyg. Jag är tacksam över att jag fick läsa denna bok och hoppas att den har gett mig kunskap och eventuella lärdomar om jag möter något liknande scenario senare i mitt liv.

[Stine · Rating 3 out of 5]

*Jeg fikk denne boka gjennom GR Giveaway*

Vakkert og poetisk skrevet, en lavmælt og engasjerende bok; sterke og godt utviklede karakterer til tross for at boka er under 200 sider.

Innerst inne vil Alice gjøre alt for sin sønn Liam, men helt siden fødselen får man følelsen av at hun har kjent en avstand mellom seg selv og sønnen. Alt hun gjør er i beste velmenende, men alt hun gjør er så feil. Hun innser aldri alvoret, og ingen rundt henne er tilsynelatende sterke nok til å sette seg opp mot Alice når det kommer til sønnen hennes.
Alices mann Jonathan er en merkelig karakter som på overflaten kan virke som et relativt normalt menneske som også er mer rasjonell og jordnær enn Alice er. Men man får inntrykk av at hele hans liv er jobben hans, og familien kommer i andre rekke. Unnskyldningen hans er alltid jobben.
Jeg synes det er rart hvordan Jonathan aldri virker spesielt dedikert til å finne Alice og Liam når de forsvinner. Han gjør noen tafatte forsøk på å oppdrive og etterlyse dem; men ender opp med å sette sin lit til Alices smårare og særegne mor som gjør et stort poeng ut av at de aldri kan ha dratt dit de faktisk befinner seg.
I slutten av boka får vi vite at Alice hadde nøkkelen til farens hus i hennes og Jonathans hus, men Jonathan tenkte aldri på å sjekke om nøkkelen var borte eller ikke.
En far hvis selvrådige kone og syke sønn plutselig forsvinner uten forvarsel vil jeg anta, og tatt for gitt, ville gjort alt for å finne dem. Spesielt når han ikke får tak i Alice på telefonen, uansett hvor mange ganger han ringer.

Utover i boka forstår man mer og mer hvor syk Liam er, og man blir bedre kjent med Alice som gjennom hele sin oppvekst har fått høre at man ikke prater om problemer, men løser dem i stillhet for seg selv. Utviklingen av forholdet mellom Alice og sønnen fortelles fra Alices ståsted i nåtid og fortid. Hvordan Alice gjennom hele morskapet følte det var noe feil med Liam og legger skylden på seg selv.

Karin brukade säga att om man fastnade vid eventuella problemer löstes ju ändå aldrig något, det gjorde bara så att man fick huvudvärk och ännu fler saker att älta i sin ensamhet.
Alice låtsades således att det nya livet som småbarnsmamma var fantastiskt. Att det var precis vad hon längtat efter. Precis vad hun förväntat sig. Att allt var som det skulle, men i det tysta försökte hon få saker att bli bättre. Det slutade alltid med att hon kände sig än mer misslyckad än dagen innan.

I løpet av de sju dagene Alice og Liam bor i huset ved skogen prøver Alice å nærme seg Liam uten egentlig å vite hvordan. Hun forstår ham ikke, hun vet ikke hva han vil, hun kjenner ham ikke. Hun vet ikke hvordan hun skal klare å komme innpå ham og forstå ham. Hun opplever at han dytter henne vekk, at han nesten tilsidesetter henne; men hun forstår ikke at dette er Liams sykdom. Hun tar skylden for sykdommen på sine skuldre, og ser ikke Liam for det han er, en erkjennelse som kunne reddet dem begge.

Ett kapittel jeg synes ødela noe av flyten i teksten - det at man som leser i begynnelsen egentlig ikke vet helt hva det er med Liam, og at Alices perspektiv får mest fokus; Alice som man egentlig ikke helt kan stole på - det som fikk meg til å stoppe litt opp, var kapittel 22, der Alice forteller moren om Liams diagnose.
Jeg føler det er en overflødig forklaring, og bryter med den litt uhyggelige, dystre følelsen som lusker mellom linjene.
Slutten på boka syntes jeg var utilfredsstillende, og jeg endte opp med følelsen av å ha lest en krim, en slags Nordic Noir. Den åpne slutten er helt grei, men jeg føler ikke jeg har fått noen løsning på noe som helst; sammenliknet med måten resten av boka er skrevet på blir slutten veldig platt og tynn. Det fungerer ikke riktig selvom slutten er estetisk og åpen; det blir likevel veldig stilleståene og gjennomsiktig.

[Calle · Rating 3 out of 5]

Hudlös handlar om Alice och Jonathan som kämpar med det faktum att deras son Liam inte är som andra barn. När de får reda på att Liam är schizofren vill den rationelle Jonathan följa läkarnas råd men den mer känslostyrda Alice - som ända sen Liam föddes kämpat med känslan att hon inte är en tillräckligt bra mamma - tar till flykten och åker med sonen till en öde stuga i hopp om att lite "semester" (som inte blir särskilt vilsam) och närhet till naturen ska göra underverk för sonen. Jonathan försöker under tiden desperat ta reda på var Alice och Liam tagit vägen.

Hudlös är främst en karaktärsskildring, som skildrar främst Alice, men även Jonathans känslor inför sitt annorlunda barn och relationen de vuxna emellan. Själva handlingen är rätt underordnad och berättelsen är väldigt icke-linjär med hopp fram och tillbaks i tiden. Det är lite förvirrande i början men blir rätt effektivt när man vant sig. Det är dock ingen bladvändare med en handling jag slukade på det sätt som jag gjorde med författarens självbiografiska "Maskrosungen". Mitt sammantagna intryck av Hudlös är att den skildrade karaktärerna och deras känslor, och situationen att vara förälder till ett annorlunda barn, på ett intressant sätt. Det finns en stark konflikt i Alice, som till en början inte vill se att Liam är annorlunda, och sedan vill älska och skydda honom samtidigt som hon stundvis äcklas av hans beteende. Samtidigt kändes boken som helhet på något sätt sammantaget som mindre än summan av dess delar borde blivit, troligen just för att själva "storyn" är så mycket tunnare än karaktärerna. Betyg 3+

Detta är den andra bok av Gustafsson jag läst, efter Maskrosungen. Fick båda via Goodreads giveaways. Av dessa gillade jag klart den självbiografiska Maskrosungen bäst.

[Hanna Westerberg · Rating 4 out of 5]

Den här boken sticker ut i skaran av böcker jag har läst, och jag är lite splittrad i mina åsikter om den, men jag tyckte ändå om den ganska så mycket!
Jag tror att hade boken varit nå mycket längre hade den blivit långtråkig, men samtidigt så är det en väldigt intressant bok att läsa.

Den berättar en historia om en mamma som försöker ta hand om sin psykiskt sjuke son, medan hon själv (av vad jag förstod iallafall) lider av ångest/panikångest. Hon vägrar acceptera att det är något fel med hennes son, samtidigt som inte kan blunda för det.

Jag tycker det är bra att vi får se hur världen för någon med en psykisk sjukdom ser ut, och jag tycker det är bra att vi inte får veta redan från början vilken det är, utan att det kommer i de sista tio sidorna. Det låter läsaren spekulera i vad det kan tänkas vara för något, samtidigt som det kändes hyfsat självklart, men vill fortfarande ha en bekräftelse på det.

Jag har läst andras recensioner av den här boken, och jag har läst flera som beskriver den som en skräckbok, vilket jag verkligen inte förstår? Att man kan få lite rysningar av insekterna och även händelserna i det absoluta slutet, det förstår jag, men jag skulle definitivt inte säga att hela boken är en skräckbok. Det här är/kan vara vardagen för många psykiskt sjuka där ute, och folk kallar det skräck? Nej, det känns inte rätt för mig. Jag skulle nog säga att det är en skildringsbok, för att visa läsaren hur en dag i en psykiskt sjuk människas liv kan se ut, visa dem att det inte är deras fel att det är så, utan att sjukdomen påverkar dem.

[Annasara · Rating 4 out of 5]

Under ett samtal för några år sedan så hörde jag ett uttalande om psykisk ohälsa som i princip innebar en redogörelse för att depression och ångest bara berodde på individens inställning till livet. I grund och botten har väl denna person rätt i att säga så, men på samma gång fick jag en lustig känsla över hur någon kunde förminska något som annars är så komplicerat för många människor. Hur skulle vi kunna förstå någon om vi inte har varit/är i samma situation som de? Och ens då, om vi inte har upplevt precis samma saker som den andra personen genom hela livet?

Hudlös handlar i grunden om två individer som lider av sina egna psykologiska demoner. Något av det mänskligaste som finns, tvivlet på sig själva och andra. Berättelsen påminner mig om Lionel Shrivers bok "We need to talk about Kevin". Vi har en mamma och en son som har en relation som inte är präglad utav kärlek. Vi har en pappa som inte ser eller väljer att inte se. Och en familj som sakta men säkert går sönder. Jag kan inte uttala mig mer utan att vilja diskutera delar som räknas som spoilers, men kan starkt rekommendera en läsning för de som är intresserade av människans psyke och andra människors öden, men kan även rekommendera denna läsning till de som precis som min bekanta tror att det finns ett enkelt svar på allt.

[Jenny · Rating 3 out of 5]

Fått denna bok genom Goodreads Giveaways~

Boken får 2.5-3 stjärnor av mig.

Varning för spoilers.

I Hudlös möter vi Alice och Jonathan, stolta föräldrar av sonen Liam, tolv år. Det är bara det att Liam är inte som andra barn.

Berättelsen har sina starka punkter, men den känns väldigt platt och livlös i en del partier. Kapitlen växlar mellan nutid och dåtid, från Alice till Jonathans kamp för att hitta sin fru och son som flytt från honom. Dessa växlingar av perspektiv och tid känns ibland väldigt förvirrande och jag var som läsare tvungen att gå tillbaka för att försöka förstå vad som pågick.

Ett par realistiska ögonblick och själva känslan i boken är det som får mig att ge ett lite högre betyg än jag tänkte från början. Den är faktiskt stundtals intressant att läsa då man utforskar de problem som uppstår när det psykologiska helt enkelt inte fungerar.

[Gretel · Rating 2 out of 5]

Gustafsson has succeeded in making this a tense read with the use of very short sentences and the small cast of characters creates a sense of claustrophobia. The problem is that many details of the story do not ring true, for example: a child with psychosis who is missing would be classed as high risk and the police would take it very seriously, along with a whole cohort of social workers. Also, professionals are very reluctant to diagnose such a severe mental illness in anybody, especially in a child (read up on Jani Schofield), and Liam's assessment, where they give him a 'brain x-ray' instead of a CT scan, was very brief. And that ending? Such a let down!

[Agnetha Jönsson · Rating 4 out of 5]

Gripsande och välskriven och en gripande historia.

[Alice · Rating 5 out of 5]

En bra bok, samtidigt som den var bland det läskigaste som jag läst på länge. Det gick inte att sträckläsa den, utan jag fick läsa i omgångar. En bok med ett krävande innehåll. Det är svårt att förstå att det finns människor som lever så här, med sjuka familjemedlemmar. Jag är glad att jag läste boken och rekommenderar verkligen andra att läsa den. Människorna i boken, särskilt huvudpersonerna, kändes verkligen levande. Jag kommer verkligen att läsa mer av denna författare. En av de bästa böcker som jag läst i år.

[H_West · Rating 2 out of 5]

Jag kanske inte är rätt person att bedöma en bok som denna då jag varken uppskattar filmer eller böcker som i något slags skräckkategori får mig att konstant må dåligt. Denna fick jag som giveaway och jag kände att jag i alla fall borde säga något. Jag kan tycka att den spretar lite stilistiskt, som att författaren inte helt har hittat hem, men den hade en del språkliga effekter och berättareffekter som jag uppskattade. Den var aningen tunn, men lyckades med språket antagligen träffa rätt - att få läsaren att uppleva obehag.

[Sara · Rating 4 out of 5]

***Jag fick den här boken via en Goodreads Giveaway***

En stark historia om en ohållbar familjesituation, pojken är svårt sjuk och mamman lider av obehandlad (förlossnings-?)depression. Pappan har stuckit huvudet i sanden. Hoppen mellan tidsperspektiven är stundtals väldigt förvirrande, och ämnet gör att det är en ganska tung bok att läsa (då var det bra att den inte var så lång). Annars tyckte jag om den, författaren är bra på att beskriva känslor och får en verkligen att känna med Alice.

[Emelie Johansson · Rating 4 out of 5]

This book is such a strong book. Sometimes some moments almost made me sick. I feel bad for al of the characters in the book, the problems are quite severe. I almost felt like I was there in the book while I read it. This is a very strong book, that some people and families deal with and I definitely think that it is worth a read, because it makes you think more about other people and there situation.

[Lena Floser · Rating 4 out of 5]

Rörande om att ha ett sjukt barn.

[Lina · Rating 3 out of 5]

link to the review: http://ett-liv-med-canon.bloggplatsen...

[Elin Helmersson · Rating 4 out of 5]

Jag gillade den här boken. Den är läskig, men inte för läskig.
Den är också gripande och en riktigt stark berättelse och man lever sig snabbt in i handlingen.

[Amanda Tartt · Rating 5 out of 5]

Gripping reading about a subject that is both easy and difficult to imagine at the same time ...

[Michelle Wallace · Rating 2 out of 5]

This didn't seem to be much of a psychological thriller but it is well-written.