What do you think?
Rate this book
Nekenčiam
Pagaliau vienišė Jona turi draugę. Glorija – mokyklos naujokė, buvusi nepritapėlė, kuri pjaustėsi rankas, iš kurios tyčiojosi. Bet tai jau praeitis, dabar jiedvi turi viena kitą.
Iki šv. Liucijos – šviesos šventės, kuri mokykloje virsta tamsa. Nuo tol viskas pasikeičia...
Patyčios kaip ridenama sniego gniūžtė nejučia virsta vis didėjančiu kamuoliu, kol įtraukia visą mokyklos bendruomenę. Jos persikelia į internetinę erdvę ir iš ten į tikrovę grįžta dar nuožmesne forma: jau nebesvarbu, iš ko tyčiotis, ko nekęsti. Puolamas gali būti bet kuris. Kas vakar buvo kietuolis, rytoj gali būti sutryptas, o pažemintasis per naktį gali virsti monstru.
Bet ar kerštas – tinkama galimybė apsiginti?
Jeigu atvirai, viskas labai sudėtinga. Kalbama apie grupės spaudimą, apie baimes ir troškimą, kad mus pamatytų ir pamėgtų. Ir dar ta valdžia – kuo daugiau jos gauni, tuo daugiau, regis, norisi.
Bet vieną dalyką ketinu parašyti prieš užvoždama nešiojamąjį kompiuterį. Ir tai bus raginimas:
užversk komentarų skiltis ir pokalbių svetaines gerumu.
Juk tam tau užteks drąsos?
Iki šv. Liucijos – šviesos šventės, kuri mokykloje virsta tamsa. Nuo tol viskas pasikeičia...
Patyčios kaip ridenama sniego gniūžtė nejučia virsta vis didėjančiu kamuoliu, kol įtraukia visą mokyklos bendruomenę. Jos persikelia į internetinę erdvę ir iš ten į tikrovę grįžta dar nuožmesne forma: jau nebesvarbu, iš ko tyčiotis, ko nekęsti. Puolamas gali būti bet kuris. Kas vakar buvo kietuolis, rytoj gali būti sutryptas, o pažemintasis per naktį gali virsti monstru.
Bet ar kerštas – tinkama galimybė apsiginti?
Jeigu atvirai, viskas labai sudėtinga. Kalbama apie grupės spaudimą, apie baimes ir troškimą, kad mus pamatytų ir pamėgtų. Ir dar ta valdžia – kuo daugiau jos gauni, tuo daugiau, regis, norisi.
Bet vieną dalyką ketinu parašyti prieš užvoždama nešiojamąjį kompiuterį. Ir tai bus raginimas:
užversk komentarų skiltis ir pokalbių svetaines gerumu.
Juk tam tau užteks drąsos?
168 pages
First published August 22, 2012
1 person is currently reading
83 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 32 reviews
January 3, 2013
Läs inte den här boken.
October 1, 2020
Keista buvo matyti komentaruose skaitytojų pareiškimus, kad Lietuvoje nieko panašaus nevyksta. Patyčios nutinka visur, o labiausiai ten, kur suaugusieji mažiausiai jų tikisi ir iš vaikų, kurie dažniausiai laikomi pavyzdingais. Čia galioja ta auksinė taisyklė, kurios niekaip nenori pripažinti kai kurie tėvai - jūsų vaikas mokykloje ir su draugais nėra tas, kuo manot jį/ ją esant. Nebūtinai tai reiškia, kad daro kažką blogo, tiesiog vaikai visada elgiasi kitaip, kai tėvai negali jų matyti. Toks jau tas mūsų gyvenimas.
Grįžtant prie kūrinio - tinkamai perteikta paauglių šneka, bendravimas, žargonai. Užtektinai žiauriai nupiešta kas nutinka paauglėms pasiryžusioms vakarėlių metu laikytis kaip suaugusioms ir tikroviškai perteikta dviejų merginų draugystė, kai į ją įsipina abiems patinkantis vaikinas.
Tačiau, trūko išbaigtumo, emocijų, lėtesnio veiksmo. Buvo per daug žinučių-komentarų pobūdžio pastraipų, pradžia silpna, beveik migdanti, o vėliau viskas skrieja žaibu.
Knyga tokia trumputė, vos virš šimto puslapių, kad kyla mintis, jog ir nebuvo stengtasi ją paversti tikrai išbaigtu kūriniu. Dėl to ir gaila. Tokios knygos galėtų turėti potencialo, jei būtų rašomos lėtesnės ir stipresnės dramos principu. O šiaip aš visada už tuos autorius, kurie nevengia aštrių temų ir tikroviško gyvenimo.
Grįžtant prie kūrinio - tinkamai perteikta paauglių šneka, bendravimas, žargonai. Užtektinai žiauriai nupiešta kas nutinka paauglėms pasiryžusioms vakarėlių metu laikytis kaip suaugusioms ir tikroviškai perteikta dviejų merginų draugystė, kai į ją įsipina abiems patinkantis vaikinas.
Tačiau, trūko išbaigtumo, emocijų, lėtesnio veiksmo. Buvo per daug žinučių-komentarų pobūdžio pastraipų, pradžia silpna, beveik migdanti, o vėliau viskas skrieja žaibu.
Knyga tokia trumputė, vos virš šimto puslapių, kad kyla mintis, jog ir nebuvo stengtasi ją paversti tikrai išbaigtu kūriniu. Dėl to ir gaila. Tokios knygos galėtų turėti potencialo, jei būtų rašomos lėtesnės ir stipresnės dramos principu. O šiaip aš visada už tuos autorius, kurie nevengia aštrių temų ir tikroviško gyvenimo.
February 20, 2016
Klappentext:
Jonnas beste Freundin Gloria ist am Boden zerstört: Nach einer Party kursiert ein Sex-Video von ihr im Internet. Aber was genau ist eigentlich passiert?
Jonna will ihrer Freundin helfen, doch Gloria schweigt beharrlich. Steckt Robin hinter dem "Hass die Hure"-Chat, in dem es fiese Kommentare über Gloria hagelt? Jonna beschließt, sich an ihm zu rächen und löst damit eine ungeahnte Hasslawine aus...
Meinung:
Jonna und Gloria sind unzertrennlich, seitdem Gloria an die Schule kam. Da sie an der alten Schule gemobbt wurde, fällt es ihr schwer Vertrauen aufzubauen, aber zu Jonna hat sie dieses auf jeden Fall und ist überglücklich, nicht mehr alleine zu sein. Ihr kann sie vertrauen und alles erzählen, weshalb sie auch ihre Narben offenbart und ihre Erlebnisse zum Teil schildert.
Zusammen verbringen sie viel Zeit. Lesen, reden, lachen und diskutieren gemeinsam über das Luciafest (heiliges Fest in Schweden), denn Gloria will unbedingt Lucia sein, wenn sie die Lucialieder singen und ihre Gedichte vortragen, wenn sie von Haus zu Haus gehen.
Irgendwann fällt der Name Robin. Robin. Der König der Schule, in den jedes Mädchen verliebt ist. Zumindest fast, denn Jonna kann definitiv nicht verstehen, was Gloria an ihm findet und warum sie ihm Fotos schickt, die er verlangt hat, nur damit sie bei Facebook befreundet sein können. Denn ohne Fotos würde er die Freundschaftsanfrage von ihr einfach ablehnen und das könnte Gloria niemals hinnehmen. Jonna ist baff und möchte ihr Robin ausreden, was sie aber nicht schafft, weshalb sie aufhört von ihm zu reden.
Dann steht das Luciafest vor der Tür und sie bereiten sich für den Abend vor. Hinterher wird mit den Beteiligten zusammen gefeiert. Allerdings geht Jonna sehr schnell nach Hause, denn sie möchte sich nicht angrapschen lassen. Gloria bleibt - sie hofft auf eine Chance mit Robin.
Mit dem, was danach passiert, hat keiner gerechnet - weder Gloria noch Jonna. Mit dem Video von Gloria gerät die ganze Schule in Aufruhr und es entwickelt sich eine Hassbeziehung nach der anderen, die alle zu eskalieren scheinen. Rache. Jeder will sich an jedem rächen. Keiner weiß mehr, wo er bei wem steht, was als nächstes im Internet kursiert und jeder muss befürchten, das nächste Opfer zu sein, bis eines Tages in der Schule Blaulichter anfahren.
Mit leichtem Schreibstil verdeutlicht uns Johanna Nilsson aus drei verschiedenen Perspektiven die ernste Lage der gesamten Geschichte. Man wird zu Beginn ohne große Vorgeschichte in die Handlung geworfen, findet sich aber direkt zurecht.
Jonna erscheint anfangs sehr sympathisch und erleichtert den Einstieg in das Geschehen. Mit Freude liest man die freundschaftliche Beziehung und das Vertrauen der beiden Mädchen, obwohl sie so gegensätzlich erscheinen und dies auch durchaus sind. Aber Gegensätze ziehen sich nun mal an.
Am Anfang würde man nie glauben, dass die ganze Geschichte eskalieren würde, was mich zum Teil wirklich sehr erschrocken hat, denn so bösartig kann doch kein Mensch sein?!
Mit diesem Roman zeigt uns die Autorin, wozu die Menschheit fähig sein kann und was jemanden dazu verleiten kann sich an jemandem zu rächen. Ebenfalls wird deutlich, was Hass in einem Menschen auslösen kann und dass dies niemals gut enden kann, wenn man von Hass erfüllt bleibt und einem Menschen nicht verzeihen kann.
Normalerweise finde ich bei Themen wie Cybermobbing o.ä. Überspitzungen unangebracht. Hier empfinde ich diese allerdings gar nicht als"fehl am Platz". So wird nur nochmal verdeutlicht, wie stark diese ganzen "Hass-Rache-Aktionen" ausarten können und dass man sich zehn Mal überlegen sollte, wie man auf bestimmte Situationen reagiert und ob es denn nicht doch besser wäre, dem "Feind" ins Gesicht zu lachen und ihn in Ruhe zu lassen, anstatt ihm Böses zu tun - man sollte sich jedenfalls nicht immer von seinen (ersten) Gefühlen leiten lassen, auch wenn es schwer fällt!
Das einzige, das ich ändern würde, wär das Alter der Protagonisten, denn 15-jährige scheinen mir doch etwas zu jung für den Plot.
Fazit:
Ein sehr empfehlenswertes Buch, das man schnell lesen kann und tiefgründiger geht, als man zunächst glaubt. Es regt zum Nachdenken an und ist für jede Altersgruppe, v.a. aber für Teenager, Eltern und Lehrer, weshalb ich der Meinung bin, dass dieses Buch durchaus als Schullektüre gelesen werden kann, da es von einem wichtigen und doch aktuellem Thema handelt, womit sich jeder beschäftigen sollte.
Jonnas beste Freundin Gloria ist am Boden zerstört: Nach einer Party kursiert ein Sex-Video von ihr im Internet. Aber was genau ist eigentlich passiert?
Jonna will ihrer Freundin helfen, doch Gloria schweigt beharrlich. Steckt Robin hinter dem "Hass die Hure"-Chat, in dem es fiese Kommentare über Gloria hagelt? Jonna beschließt, sich an ihm zu rächen und löst damit eine ungeahnte Hasslawine aus...
Meinung:
Jonna und Gloria sind unzertrennlich, seitdem Gloria an die Schule kam. Da sie an der alten Schule gemobbt wurde, fällt es ihr schwer Vertrauen aufzubauen, aber zu Jonna hat sie dieses auf jeden Fall und ist überglücklich, nicht mehr alleine zu sein. Ihr kann sie vertrauen und alles erzählen, weshalb sie auch ihre Narben offenbart und ihre Erlebnisse zum Teil schildert.
Zusammen verbringen sie viel Zeit. Lesen, reden, lachen und diskutieren gemeinsam über das Luciafest (heiliges Fest in Schweden), denn Gloria will unbedingt Lucia sein, wenn sie die Lucialieder singen und ihre Gedichte vortragen, wenn sie von Haus zu Haus gehen.
Irgendwann fällt der Name Robin. Robin. Der König der Schule, in den jedes Mädchen verliebt ist. Zumindest fast, denn Jonna kann definitiv nicht verstehen, was Gloria an ihm findet und warum sie ihm Fotos schickt, die er verlangt hat, nur damit sie bei Facebook befreundet sein können. Denn ohne Fotos würde er die Freundschaftsanfrage von ihr einfach ablehnen und das könnte Gloria niemals hinnehmen. Jonna ist baff und möchte ihr Robin ausreden, was sie aber nicht schafft, weshalb sie aufhört von ihm zu reden.
Dann steht das Luciafest vor der Tür und sie bereiten sich für den Abend vor. Hinterher wird mit den Beteiligten zusammen gefeiert. Allerdings geht Jonna sehr schnell nach Hause, denn sie möchte sich nicht angrapschen lassen. Gloria bleibt - sie hofft auf eine Chance mit Robin.
Mit dem, was danach passiert, hat keiner gerechnet - weder Gloria noch Jonna. Mit dem Video von Gloria gerät die ganze Schule in Aufruhr und es entwickelt sich eine Hassbeziehung nach der anderen, die alle zu eskalieren scheinen. Rache. Jeder will sich an jedem rächen. Keiner weiß mehr, wo er bei wem steht, was als nächstes im Internet kursiert und jeder muss befürchten, das nächste Opfer zu sein, bis eines Tages in der Schule Blaulichter anfahren.
Mit leichtem Schreibstil verdeutlicht uns Johanna Nilsson aus drei verschiedenen Perspektiven die ernste Lage der gesamten Geschichte. Man wird zu Beginn ohne große Vorgeschichte in die Handlung geworfen, findet sich aber direkt zurecht.
Jonna erscheint anfangs sehr sympathisch und erleichtert den Einstieg in das Geschehen. Mit Freude liest man die freundschaftliche Beziehung und das Vertrauen der beiden Mädchen, obwohl sie so gegensätzlich erscheinen und dies auch durchaus sind. Aber Gegensätze ziehen sich nun mal an.
Am Anfang würde man nie glauben, dass die ganze Geschichte eskalieren würde, was mich zum Teil wirklich sehr erschrocken hat, denn so bösartig kann doch kein Mensch sein?!
Mit diesem Roman zeigt uns die Autorin, wozu die Menschheit fähig sein kann und was jemanden dazu verleiten kann sich an jemandem zu rächen. Ebenfalls wird deutlich, was Hass in einem Menschen auslösen kann und dass dies niemals gut enden kann, wenn man von Hass erfüllt bleibt und einem Menschen nicht verzeihen kann.
Normalerweise finde ich bei Themen wie Cybermobbing o.ä. Überspitzungen unangebracht. Hier empfinde ich diese allerdings gar nicht als"fehl am Platz". So wird nur nochmal verdeutlicht, wie stark diese ganzen "Hass-Rache-Aktionen" ausarten können und dass man sich zehn Mal überlegen sollte, wie man auf bestimmte Situationen reagiert und ob es denn nicht doch besser wäre, dem "Feind" ins Gesicht zu lachen und ihn in Ruhe zu lassen, anstatt ihm Böses zu tun - man sollte sich jedenfalls nicht immer von seinen (ersten) Gefühlen leiten lassen, auch wenn es schwer fällt!
Das einzige, das ich ändern würde, wär das Alter der Protagonisten, denn 15-jährige scheinen mir doch etwas zu jung für den Plot.
Fazit:
Ein sehr empfehlenswertes Buch, das man schnell lesen kann und tiefgründiger geht, als man zunächst glaubt. Es regt zum Nachdenken an und ist für jede Altersgruppe, v.a. aber für Teenager, Eltern und Lehrer, weshalb ich der Meinung bin, dass dieses Buch durchaus als Schullektüre gelesen werden kann, da es von einem wichtigen und doch aktuellem Thema handelt, womit sich jeder beschäftigen sollte.
February 2, 2013
Nätmobbning har aldrig varit ett så aktuellt ämne som nu; och därför skrev Johanna Nilsson boken Gilla hata horan i samarbeta med anti-mobbningsorganisationen Friends. I en intervju med nättidningen Renew Magazine berättar Johanna Nilsson om syftet med boken: ”Att ge ut min nya bok i samarbete med Friends känns lite som en samhällsgärning. Jag vill vara en författare som inte bara bryr sig om människors lidande, utan även konkret försöker göra någonting åt det.”
Gilla hata horan är en typisk tonårsbok. För att komma riktigt nära huvudpersonerna har boken delats in i tre olika perspektiv; man får följa både Jonna, Gloria och Robin. På en fest tvingar Robin Gloria att göra vissa grejer med honom, och i boken får man läsa bådas perspektiv på det hela. Efter festen börjar trakasserierna att hagla över Gloria – ”hora” används som skällsord både på Internet och i skolan – och Glorias bästa vän Jonna bestämmer sig för att göra någonting åt det. Hon börjar trakassera Robin på Internet och snart är ”nätkriget” ett faktum.
Jag tycker det är bra att denna bok har skrivits; men det finns så mycket som hade kunnat förbättras. Tanken med boken är att den ska gå att använda i skolundervisningen, och därför har även diskussionsfrågor till lärare utformats. Frågan är hur mycket som finns att diskutera; just utifrån bokens synvinkel. Gilla hata horan är en tråkig story som är alldeles för lättsam för att behandla ett så allvarligt ämne som nätmobbning. Jag tycker inte att ämnet framställs på ett bra sätt, och om mobbning ska diskuteras i skolan finns det bättre sätt att diskutera det på. Jag tycker att Annika Thors klassiska Sanning eller konsekvens samt Eva Wikanders Den där Jenny är två bättre, djupare berättelser om mobbning. Dessutom finns det ett oräkneligt antal filmer om mobbning, och ofta kan filmer framställa ämnen som dessa på ett bättre sätt. Varför filmatiserades inte Gilla hata horan istället? Det hade kunnat bli en succé.
Jag har inte läst något av Johanna Nilsson förut. Därför kan jag inte jämföra hennes språk i denna bok jämfört med hennes andra verk. Men i Gilla hata horan tyckte jag att språket kändes väldigt enkelt och enformigt. Jag vet inte ifall språket ska vara så rent stilistiskt, eller ifall hon har anpassat sig efter bokens målgrupper som skall vara 8-9e klass till gymnasiets första år. Hur som helst tyckte jag att språket kändes platt och tråkigt, och hela handlingen kändes alldeles för enkel för att vara anpassad till de målgrupperna. Vadå, är det inte i nionde klass man avhandlar klassiker? Dessutom känns det inte som att det finns så mycket att analysera i handlingen, så jag kan inte riktigt se hur diskussionsfrågorna skall komma till användning.
Detta hade kunnat bli väldigt, väldigt bra; men tyvärr, detta är en flopp utan dess like. Om jag ändå ska klanka ner på boken kan jag tillägga att karaktärerna är väldigt stereotypa och att handlingen är långt ifrån unik. Men jag måste ändå ge Johanna Nilsson för att hon har försökt förändra tonåringars inställningar till nätmobbning; med en bok. Jag tror inte det är rätt metod. Speciellt inte då handlingen är lika död som denna.
Gilla hata horan är en typisk tonårsbok. För att komma riktigt nära huvudpersonerna har boken delats in i tre olika perspektiv; man får följa både Jonna, Gloria och Robin. På en fest tvingar Robin Gloria att göra vissa grejer med honom, och i boken får man läsa bådas perspektiv på det hela. Efter festen börjar trakasserierna att hagla över Gloria – ”hora” används som skällsord både på Internet och i skolan – och Glorias bästa vän Jonna bestämmer sig för att göra någonting åt det. Hon börjar trakassera Robin på Internet och snart är ”nätkriget” ett faktum.
Jag tycker det är bra att denna bok har skrivits; men det finns så mycket som hade kunnat förbättras. Tanken med boken är att den ska gå att använda i skolundervisningen, och därför har även diskussionsfrågor till lärare utformats. Frågan är hur mycket som finns att diskutera; just utifrån bokens synvinkel. Gilla hata horan är en tråkig story som är alldeles för lättsam för att behandla ett så allvarligt ämne som nätmobbning. Jag tycker inte att ämnet framställs på ett bra sätt, och om mobbning ska diskuteras i skolan finns det bättre sätt att diskutera det på. Jag tycker att Annika Thors klassiska Sanning eller konsekvens samt Eva Wikanders Den där Jenny är två bättre, djupare berättelser om mobbning. Dessutom finns det ett oräkneligt antal filmer om mobbning, och ofta kan filmer framställa ämnen som dessa på ett bättre sätt. Varför filmatiserades inte Gilla hata horan istället? Det hade kunnat bli en succé.
Jag har inte läst något av Johanna Nilsson förut. Därför kan jag inte jämföra hennes språk i denna bok jämfört med hennes andra verk. Men i Gilla hata horan tyckte jag att språket kändes väldigt enkelt och enformigt. Jag vet inte ifall språket ska vara så rent stilistiskt, eller ifall hon har anpassat sig efter bokens målgrupper som skall vara 8-9e klass till gymnasiets första år. Hur som helst tyckte jag att språket kändes platt och tråkigt, och hela handlingen kändes alldeles för enkel för att vara anpassad till de målgrupperna. Vadå, är det inte i nionde klass man avhandlar klassiker? Dessutom känns det inte som att det finns så mycket att analysera i handlingen, så jag kan inte riktigt se hur diskussionsfrågorna skall komma till användning.
Detta hade kunnat bli väldigt, väldigt bra; men tyvärr, detta är en flopp utan dess like. Om jag ändå ska klanka ner på boken kan jag tillägga att karaktärerna är väldigt stereotypa och att handlingen är långt ifrån unik. Men jag måste ändå ge Johanna Nilsson för att hon har försökt förändra tonåringars inställningar till nätmobbning; med en bok. Jag tror inte det är rätt metod. Speciellt inte då handlingen är lika död som denna.
May 27, 2018
Nej, nej, nej. Jag vill inte läsa om böcker som bygger på att man skall sympatisera och få förståelse för våldtäktsmannen. Jag tycker inte att det passar in i den debatt som pågår i dagens samhälle. Ibland måste en person som tvingar in sitt kön i någon annans mun faktiskt bara få beskrivas som ett svin (och endast genom den utsattas perspektiv). Punkt.
November 17, 2013
The only reason this didn't get 5 stars, is that the story never really wrapped up properly. It just sort of ended in the middle og everything, with no proper explanations of anything. But this book really suprised me in very positive way.
June 13, 2019
Knygą ,,Nekenčiam” perskaičiau per kelias savaites. Knyga yra visai įdomi, tačiau gan žiauri.
Knygoje yra pasakojama apie mokines Jonę ir Gloriją. Papasakojama, kaip mokykloje visi yra pasisikirste į dvi grupeles - populiarius ir nepopuliarius.
Vieną naktį mergaitės nuvyko į vakarėlį. Jame nebuvo daug žmonių. Pubuvusios ten kelias valandas mergaitės manė vykti namo. Jonė tai ir padarė, tačiau Glorija nusprendė pasilikti. Ji su berniukais užsidarė kitame kambaryje ir liko su jais.
Kitą dieną mokykloje Gloriją vadino grubiais žodžiais. Mergaitę privedė prie ašarų. Jonė paklaususi draugės kas nutiko, atsakymo negavo. Net ir tėvai paklausė kodėl mergaitė tokia nesava ir nusiminusi. Glorija visiškai nieko nepapasakojo.
Man patiko ši knyga, nes joje parodoma žiauri realybė. Autorė pasakoja kokiais bjauriais žodžiais, frazėmis ir veiksmais yra žeminama jauna mergina. Pasakojama prie ko tai ją privedė. Neslepiama, kad mergaitė palūžo tiek dvasiškai, tiek fiziškai. Glorija pradėjo pjaustytis riešus ir prarado norą gyventi.
Ištikrųjų manau, kad autorė papasakojusi apie kaikuriems nemalonias detales apie mergaitės žalojimasi, padarė labai gerai. Taip manau, nes dabar yra daug knygų ir filmų kurie patyčias vaizduoja apsistumdymais ir pravardėmis kaip ,,šlykštynė” ar ,,bjaurybė”. Ir tai tikrai nėra patyčios kurios ištikro vyksta realybėje.
Viena iš priežasčių kodėl daviau knygai keturias žvaigždutes yra ta, kad knygoje yra pasakojama daug apie veikėjas ir užduodama daug klausimų, į kuriuos knyga taip ir neatsakė. Tarsi buvo be pabaigos.
Taigi, jeigu mėgstate knygas apie realybę, paauglius šiomis dienomis ir ką kai kuriems tenka iškęsti, tikrai rekomenduoju ją perskaityti.
Knygoje yra pasakojama apie mokines Jonę ir Gloriją. Papasakojama, kaip mokykloje visi yra pasisikirste į dvi grupeles - populiarius ir nepopuliarius.
Vieną naktį mergaitės nuvyko į vakarėlį. Jame nebuvo daug žmonių. Pubuvusios ten kelias valandas mergaitės manė vykti namo. Jonė tai ir padarė, tačiau Glorija nusprendė pasilikti. Ji su berniukais užsidarė kitame kambaryje ir liko su jais.
Kitą dieną mokykloje Gloriją vadino grubiais žodžiais. Mergaitę privedė prie ašarų. Jonė paklaususi draugės kas nutiko, atsakymo negavo. Net ir tėvai paklausė kodėl mergaitė tokia nesava ir nusiminusi. Glorija visiškai nieko nepapasakojo.
Man patiko ši knyga, nes joje parodoma žiauri realybė. Autorė pasakoja kokiais bjauriais žodžiais, frazėmis ir veiksmais yra žeminama jauna mergina. Pasakojama prie ko tai ją privedė. Neslepiama, kad mergaitė palūžo tiek dvasiškai, tiek fiziškai. Glorija pradėjo pjaustytis riešus ir prarado norą gyventi.
Ištikrųjų manau, kad autorė papasakojusi apie kaikuriems nemalonias detales apie mergaitės žalojimasi, padarė labai gerai. Taip manau, nes dabar yra daug knygų ir filmų kurie patyčias vaizduoja apsistumdymais ir pravardėmis kaip ,,šlykštynė” ar ,,bjaurybė”. Ir tai tikrai nėra patyčios kurios ištikro vyksta realybėje.
Viena iš priežasčių kodėl daviau knygai keturias žvaigždutes yra ta, kad knygoje yra pasakojama daug apie veikėjas ir užduodama daug klausimų, į kuriuos knyga taip ir neatsakė. Tarsi buvo be pabaigos.
Taigi, jeigu mėgstate knygas apie realybę, paauglius šiomis dienomis ir ką kai kuriems tenka iškęsti, tikrai rekomenduoju ją perskaityti.
This entire review has been hidden because of spoilers.
March 8, 2018
Atrodo, kad autorė šią knygą parašė vienu prisėdimu. Įvykiai vijo vienas kitą žaibišku greičiu. Net nepastebėjau kaip atverčiau paskutinį knygos puslapį. O jis gana nustebino, nes atrodo, kad pabaigos net nebuvo. Liko daug neatsakytų klausimų ir klaustukų. Knygoje pateikta tikrai žiauri istorija ir aš tik džiaugiuos, kad patyčios Lietuvoje dar nėra pažengusios tiek, kiek šitoje knygoje. Nors knyga tikrai gana keista, bet iš jos galima daug daug pasimokyti. Ir čia labai tinka ši gerumo taisyklė - elkis su kitu taip, kaip norėtum, kad elgtųsi su tavimi. Tai to Jums ir linkiu - meilės, pagalbos ir gėrio skleidimo kitiems.
November 3, 2020
Jeg bliver se mig når til at stoppe med at læse den her bog, da den ikke rigtig fanger mig på noget tidspunkt, jeg savner noget mere sammenhæng i den, det er udmærket at man deler den op i 3 hvor man føler de 3 bogen omhandler, jeg føler desværre ikke Steen gør noget for mig, hvis den var bygget anderledes op med kapitler, f.eks at man skifter lidt imellem de 3 personer, i stedet for et meget lange kapitler om hver person, jeg har mistet lysten til at læse den her bog, sorry.
October 7, 2019
What a good book i really like the 3 main charaters and the topic of the book is so important for todays world for both Young people and adults.
The only reason i did Not give the book 5 stars is because of the ending its so bad and unclimatic its really a turn off, it Should have ended better even with a happy or a bad ending Not some of that shit inbetween
The only reason i did Not give the book 5 stars is because of the ending its so bad and unclimatic its really a turn off, it Should have ended better even with a happy or a bad ending Not some of that shit inbetween
May 28, 2021
Re-read från högstadiet. Inte lika bra nu som jag minns att jag tyckte då. Utan att låta alltför priviligerad så känner jag kanske att situationerna i boken inte har så stark anknytning till verkligheten och därför har jag också svårt att relatera själv till sakerna som händer i boken.
March 11, 2024
Ett exempel på hur en författare inte kan hindra sig i tid, hamnar i extrem överdrift och en så urballad historia, att hela den väsentliga poängen och det viktiga, seriösa, budskapet, inte bara går förlorat, utan blir skrattretande.
May 24, 2017
Brilliant
March 11, 2018
this is a re-read for me, but damn, this book is amazing
December 27, 2018
Nja... Inget vidare.
January 18, 2019
Man visai patiko, puikiai tinka trumpiems prisėdimams važiuojant autobusu, laukiant paskaitos.
January 18, 2019
Lengva knyga, puikiai tinka laukiant paskaitos, važiuojant autobusu.
October 27, 2021
Jag är för gammal för den här boken. Skulel ha läst den för 15-20 år sen.
February 27, 2017
The writing wasn't the best but the message and the story is very important. I could really relate since I live in a similar society.
March 29, 2016
Den här boken ger en klar bild av hur mobbning kan spåra ur totalt, men också de inte så kända baksidorna av användandet av Facebook, hur grupper kan skapas hur lätt som helst i rent mobbnings- och förtalssyfte, om ryktesspridning via Internet och hur ett litet misstag kan resultera i en situation som man sedan inte kan hantera. Budskapet i boken i sig är bra, men den var ju inte så fantastiskt skriven att jag blev superimponerad och rätt rörig i hoppandet mellan olika personers perspektiv hela tiden. Däremot så är det ju en klar ögonöppnare till hur det kan gå om man tänker sig för och inte ser baksidorna med Facebook och dess öppenhet. Det som störde mig mest av allt var att boken tycktes ta slut mitt i en handling, i värsta tumultet, det var liksom inget riktigt slut där man fick veta hur det i slutändan gick för någon, bara ett helt abrupt slut följt av en beskrivning av att en liknande händelse skedde direkt då boken skrivits klart. Klart inte den mest fantastiska bok jag läst.
Går att läsa och har ett i grunden bra budskap, men inget direkt imponerande verk på något sätt.
Går att läsa och har ett i grunden bra budskap, men inget direkt imponerande verk på något sätt.
Read
February 14, 2015I'm not giving this even one little fucking star. The book was about bullying and selfharm and ignorant stupid freaking teenagers.
Fine, the meaning and thought behind the book is good and all; the topic is a good one. I know the author says that she went through a lot of crap during school, and I believe her, but the way she approaches mental illness and bullying in this book is just awful and utterly wrong. From my own experience; it didn't feel like she knew what she was talking about at all.
And it's not even well written. I mean, even though she approached the topic wrong, she could at least have been a good author and written beautiful and made up good characters and all that. But fuck no. Everything was awful and just ugh.
I don't understand how this book can be something teachers want their students to read.
Fine, the meaning and thought behind the book is good and all; the topic is a good one. I know the author says that she went through a lot of crap during school, and I believe her, but the way she approaches mental illness and bullying in this book is just awful and utterly wrong. From my own experience; it didn't feel like she knew what she was talking about at all.
And it's not even well written. I mean, even though she approached the topic wrong, she could at least have been a good author and written beautiful and made up good characters and all that. But fuck no. Everything was awful and just ugh.
I don't understand how this book can be something teachers want their students to read.
October 24, 2016
Älskar hur man får följa 3 olika perspektiv om samma händelse. Tycker dock synd att den bara tog slut mitt i allt och skulle önskat en fortsättning.
Boken har också fått en att se sig om i världen vart den är på väg. Att det faktiskt finns liknande mobbning på nätet ändå om du själv inte är inblandad i det. Denna bok väcker verkligen starka känslor!
Boken har också fått en att se sig om i världen vart den är på väg. Att det faktiskt finns liknande mobbning på nätet ändå om du själv inte är inblandad i det. Denna bok väcker verkligen starka känslor!
September 29, 2012
En otroligt viktigt bok som alla som alla ungdomar och alla som har med ungdomar att göra måste läsa!
Read
March 4, 2014Dålig. För skolaktig.
January 16, 2016
Otroligt snabbläst, men den var helt okej. Rätt hyfsad bok att kicka igång mitt läsande igen med!
March 13, 2016
Bra bok om identitetssökandet under tonårstiden. Texten är bra skriven även om det var lite för många inlägg från nätet ibland. Lite färre hade räckt för att få samma känsla.
Tänkvärd, läs den.
Tänkvärd, läs den.
Read
January 10, 2016Den börjar SÅ bra men sen blir det för mycket - typiskt Johanna Nilsson. Gillar verkligen den svarta humorn, men är de inte lite för vuxna? Borde gå gymnasiet.
February 23, 2016
leider im Abgang schwach
May 26, 2016
Rating: 3.5 stars
September 17, 2021
I was waiting for something interesting to happen, but it never happened.
Displaying 1 - 30 of 32 reviews