"Du rörde vid mej mera än nåndera av oss hade tänkt sej
nu kan ingen av oss hejda stenarna att rulla snabbare och snabbare
Vad hade du tänkt ha mej till?"
Märta Tikkanen har utgått från den klassiska myten om Penelope som också kallas Arnaía - Andfågeln, Den strimmiga, Hon som Bär ett Nät over Ansiktet. Det handlar om väven. Det handlar om att dölja sig bakom myten. Det handlar om kvinnan som väntar och som talar till mannen om kärlekens död, om den omöjliga pånyttfödda kärleken. Den vävande kvinnans tankar växlar mellan dåtid och nutid. Hon är sig själv, hon är alla kvinnor som lever idag och de som har funnits för länge sedan.
Märta Tikkanen (b. April 3, 1935) is a Swedish-speaking Finnish writer. Born in Helsinki she worked as a reporter for Hufvudstadsbladet from 1956 to 1961. She graduated from the University of Helsinki, Master of Arts in 1958 and received a Master of Philosophy in 1961. Tikkanen was married to the writer Henrik Tikkanen. A film based on her book Manrape (Män kan inte våldtas, "Men Can't Be Raped"), directed by Jörn Donner, was released in 1978.
Märta Tikkanen är en av mina favoritförfattare. När Kerstin Thorvalls bibliografi är genomläst ska jag ta mig an Tikkanens.
Arnaía handlar om att genomleva obesvarad kärlek. Det utgår från den klassiska myten om Penelope/Arnaía, dotter till Ikarios och Periboia. Men här kan man mellan raderna läsa mycket om livet som jag känner det. Det här är dock lyrik, och det är inte min favoritgenre. Bitvis gnistrar det dock till.
”De känner mej inte, ingen av dem känner mej. Det är bara myten de ser. Den skymmer mej helt. Tillochmed mitt namn är borta.”
”Utsätt dej Ja du kommer snart att våga du kommer snart inte att våga låta bli”