Datorernas död

Universums öde #4

by George Johansson

Swedish / Svenska

Genres: Science Fiction, Fiction

146 pages, Hardcover

First published January 1, 1983

About the author

Nils George Raymond Johansson är en svensk författare av barn- och ungdomsböcker, vanligen rörande teknik eller science fiction. Han har även varit verksam som journalist på teknik- och motorsportmagasin. Johansson har givit ut datorspel, ljudböcker och korta animerade filmer med barnboksfiguren Mulle Meck. Mulle Meck var också årets utställning på Junibacken 2002–2003. Utställningen fortsatte på Hälsinglands museum i Hudiksvall. Mulle Meck har också snickarverkstad för barn på Nääs gamla slöjdseminarium i Lerum. Uppbrott från Jorden och Datorernas död har dramatiserats i form av radioteater.

Reviews

[Bjorn · Rating 3 out of 5]

Jag var lite orolig för att läsa om den här. Jag läste den 2-3 ggr som ung (bl a som följetong i KP) och det finns inte en chans att den skulle hålla idag, tänkte jag.

Jag hade inte fel. Datorernas död, liksom resten av Universums öde, har inte åldrats väl. Det finns en hel del intressant här, även om influenserna (Orwell, Burgess, Bradbury, etc) är både uppenbara och hopplöst bortom vad Johansson gör med dem; som ett garageband som försöker vara inspirerade av Beethoven. Johansson skriver läsaren på näsan om precis allting, alla beter sig precis som handlingen kräver och det utan ett ögonblicks tvekan - från droog till världsfrälsare snabbare än de flesta behöver för att välja vad de ska äta till middag. Bilden av exakt hur datorerna tar över världen (och hur de kan stoppas) är knappast mer nyanserad än "Mental istid".

Det sagt älskar jag det ändå. Datorernas död var den första riktiga dystopi jag läste, och världsbygget fascinerar mig fortfarande. Så klumpig den är vet Johansson ändå vilka knappar han ska trycka på för att läsaren ska känna igen sig i 2100-talet, och bilden av ett samhälle där alla är distraherade av sina bärbara datorskärmar, inlåsta i filterbubblor där de slipper tänka på hur ohållbart allting är ... Subtilt är det inte, men Johansson är så jämrans rättskaffens genom alltihop att det är svårt att inte bli charmad.

Allt annat... Informationsflödet som du får ur burken, bilderna som fladdrar förbi. Det är färdigtuggat. Du behöver inte tänka, inte ifrågasätta. Här har vi låtit generationer av ungdomar växa upp och bara givit dem färdigtuggad kunskap. Vi har inte släppt in människor i livet och givit dem en helhetsbild. Vi har utbildat människor i små kunskapsfält. Vi har låtit de rika bli rikare, de fattiga bli fattigare. Och det har inte haft någon betydelse vilket politiskt system som regerat - alla har varit lika blinda.

Tänk ändå så enkelt det var att störta datorerna en gång i världen. Tänk när hotet var att datorerna skulle tänka i stället för oss. Tänk när dystopin var människor som förtryckta, neddrogade konsumenter utan makt snarare än konsumenter som får lära sig att det är de som bestämmer allt, att just du är smart nog att genomskåda allt och leva på toppen.

Len Renberg LEVER! Och det ska han vara glad för.

[Mikael · Rating 2 out of 5]

Den här boken är så mycket 80-tal, eller nästan 70-tal. Handlingen, beteendet hos personerna, tekniken (jag minns såklart vad en floppy är, eller var, men vad var egentligen ett bubbelminne?).

Den lever tyvärr inte upp mot mina nostalgiska minnen av den som ung, på samma sätt som de tidigare delarna i serien gör.

[Dan · Rating 3 out of 5]

Bäst hittills i serien. Spännande miljö, men är så långt från subtil man kan komma. Den saknar inte poänger men att för fyrtiotredje gången läsa om hur dåligt det är med miljöförstöring och konsumtionskultur blir lite tradigt. I slutändan vill man nästan slänga boken i väggen och bara hälla i sig en burk psy-soothers framför tv:n.