Yarden

Malmö #1

by Kristian Lundberg

et är möjligt att mitt högmod fick mig på fall, börjar författaren Kristian Lundberg sin mycket raka och uppriktiga berättelse om hur han åter tvingades söka sig till det kroppsarbete som hans yrkesbana hade inletts med. Yarden är en berättelse som drabbar läsaren, den handlar om utsatthet och överlevnad, om arbetets villkor och om pengar framför allt avsaknad av dem.

Fångad i en snara av skulder tar Kristian Lundberg jobb på yarden i Malmö. Under sträng bevakning och utan trygghet flyttar han bilar för hundratjugofem kronor i timmen före skatt. Återgången till kroppsarbete innebär också en resa tillbaka till barndomens utsatthet. Yarden är en vittnesskildring om ett modernt statarsystem, mitt ibland oss.


Boken innehåller ett nyskrivet förord samt Kristian Lundbergs egen dramatisering av romanen som bonusmaterial.

Genres: Swedish Literature, Fiction, Audiobook, Sweden, Read For School, Novels, Book Club

256 pages, Paperback

First published January 1, 2009

About the author

Kristian Lundberg was a Swedish author and journalist, who wrote and published over 40 novels and collections of poetry. His first title as an author "Genom september" (Through September) was published in 1991. His novel "Och allt ska vara kärlek" (And everything should be love) was awarded with the Swedish Radio Novel Prize, and before that he was the recipient of several awards such as the Ivar Lo Prize and the Aniara Award.

The poetry book Job was nominated for the August Prize in 2005. In 2013 he was awarded with the Signe Ekblad Eld-prize for his authorship and in 2014 he recieved the Lars Ahlin-Award.

Reviews

[Julia Eriksson]

En viktig skildring om klass och fattigdom. Om att vara en produkt på en arbetsmarknad som föraktar människor. Det är ingen upplyftande läsning, det är tungt och rått och framför allt viktigt. Särskilt nu med en dryg månad kvar till valet.

[Anna]

Jag började läsa denna korta lilla bok, är bara 144 sidor, igår kväll och kunde inte sluta förrän jag läst ut den. Liten men naggande god skulle jag kunna sammanfatta boken med.

Det är lite svårt att veta vad man ska säga att det är för bok egentligen. För helt klart är det en slags memoar, han skriver om sina egna upplevelser, nu och då. Det är också poesi, bitvis är språket tårframkallande vackert. Det är även journalistiskt i det att han beskriver ett Sverige som många inte känner till, en verklighet som ligger där precis under ytan och som de som har möjlighet ofta väljer att helt enkelt inte se.

Med yarden, En berättelse, klär sig Lundberg av naken framför oss läsare och visar på alla ärr och blåmärken, både självförvållade och ditfogade av andra, som definierar den man han är idag. Det är vackert och smärtsamt på samma sätt men kan inte lämna någon oberörd.

[Mikael Hall]

Svårt att säga mycket annat än mästerlig, ett måste. Detta är Sverige idag, men även igår. Alla lögner och klassresa och jämlikhet bortsopade på några hundra sidor. Trots eventuella synder kan jag inte säga annat än vila i frid.

[Annika Kronberg]

”Är klassresan lycklig? Nej, nästan aldrig. Är resan in mot tillfrisknande lycklig? Nej, nästan aldrig. Varför gör man den då? För att det är oundvikligt. För att alternativet är värre.”

[Niklas Laninge]

Först tyckte jag att boken var pretentiös, sen en intressant berättelse men mot slutet var den fasiken sjukt gripande och det var svårt att hålla tårarna borta. Alla medelklassfilurer som oroar sig för jobbet inför den kommande lågkonjunkturen måste läsa denna för att få lite perspektiv.

[Grethe Lacis]

Läs

[Kete Zeka]

Absolut en av de bästa böckerna jag någonsin läst.
Når mig rätt in i hjärtat, påminner mig om vad som betyder något.

[Astrid Bonn]

Det var ingen rolig läsning, men viktig och gripande. En kortroman med mycket innehåll. Om klass och sjukdom, att försöka men misslyckas, om frihet och förnedring, arv och en trasig uppväxt. Att leva vid sidan av samhället. Det finns som sagt många ingångar, men en utgång som inte går att se. Språket är väldigt fint vilket höjer läsupplevelsen.

[Malin Davidsson]

En ganska rörande historia om livet som knegare. Författaren är bra på att sätta ord på sina känslor kring arbetet. Man kunde känna smärtan ibland. Lite random att sista halvan av boken bestod av manus till pjäsuppsättningen av boken, men det hade väl sin charm det också. 3/5!

[Viktor]

Den är jätte intressant och dessutom välskriven men jag blir bara så trött på Kristians raljerande. Det käns så sökt och politiserat fast jag ju fattar att han knappast har sökt den här situationen. Det blir liksom att jag hittar det jag är nyfiken på mest mellan raderna och att det som uttryckligen står ofta är ganska ointresant och ibland tjatigt eller ytligt.

[Emelie]

”Det är inte de enkla berättelserna som förtjänar att bli nedtecknade” och ”ingenting kan också bli för mycket”. Så börjar och slutar Kristian Lundbergs Yarden, en mörk men poetisk skildring av livet på samhällets skuggsida.

Det är en berättelse om arbetsvillkor på ackord, klass och transportföretagens motsägelsefulla miljöpolicys. Det är också en bitterljuv kärleksförklaring till Malmös avigsidor, Kroksbäck, Kirseberg och Lundavägen. Men mest drabbad blir jag ändå av fragmenten från uppväxten med den schizofrena modern och sveket från pappan när han överger dem? Särskilt en scen berör mig mycket. Familjen är fattig, den enda mat de får är maten i skolan, när mamman i ett skov sin sjukdom bedyrar för barnen att pappan gömt en tusenlapp var till dem i böckerna i bokhyllan. Barnen vet att det inte är sant men ändå river de ut varenda bok i hopp om att ändå, kanske, kanske.. Vad för typ av beteende nedärvs i nästa generation när man som barn aldrig kunnat lita på vuxna?

Yarden är en tunn bok med mycket innehåll. Det tog mig tid att finna mig i berättelsen som rör sig mellan poesi och prosa men när jag väl landat gav den mig mycket att fundera på.

[HeWhoWalksBehindTheRows]

Mörkret omfamnar och kväver utan att självömkan tar överhand. Det finns ljus i det mörka, även fast ljusglimtarna är få. Yarden handlar om mycket men framförallt om att överleva, även fast viljan inte alltid är stark över att stanna kvar i en stad han älskar men hamnat i ett vakuum. Stå utanför och träffa människor som både ger och tar. Lundbergs språk är fantastiskt. Du kan känns kylan, maktlösheten och det trasiga. Yarden får mig att vilja sluka allt som Lundberg har skrivit.

”Jag tänker: ändå, denna lycka av allt och ingenting, att vi ändå lever.”

[Caroline]

Blev faktiskt positivt överraskad av dess stil, form och berättelse då filmatiseringen som jag såg innan var ganska intetsägande.

[Magnus Trætteberg]

Poetisk og mørkt om moderne fremmedgjøring i Malmø, og hvordan prosessen også kan forene og splitte de på «gølvet».

[Kristin]

Nok ein gong: pensum i litteraturemne om prekariatet, prekarisering og prækere liv

Jæla bra og altfor altfor ekte😭😭

[Pernilla (ett_eget_rum)]

Lite ojämn. sorgligare och mer tragisk så här i efterhand.

[Kristine Ridiko]

"Du äter och är alltid hungrig. Du arbetar och är alltid fattig. Det finns en norm under socialbidragsnormen, en norm under existensminimum. Det är där vi befinner oss. Vi är en grupp som alltid tackar ja; vi kommer så fort visselpipa ljuder."

[Alva]

Nattsvart, hopplöst & iskallt

[Hanna]

Kristian Lundbergs sätt att skriva är fysiskt – den isande kylan, musklernas trötthet och arbetet är som egna, ständigt närvarande, karaktärer i den här boken. Genom ögonblicksbilder från Yarden och tillbakablickar till barndomens Malmö målas en oumbärlig berättelse om klass och arbete fram. Ett stilistiskt plus för att bokens längd förhåller sig perfekt till den lyriska stilen – en längre version hade blivit mer svårläst.

"Skall jag ta hand om min broder? Svaret är: du har ingen broder. Du har bara dig själv. Och vi är många nu som svarar: nej, vi har bara varandra, inte du inte jag, bara vi. Klasskamp."

[Ludvig Broomé]

Läste hela från början till slut i en sittning. Om fattigdom, arbete och trasig uppväxt

[Ida Stiller]

Nämen fy så bra!!! Nästan fem stjärnor!

[Viktor Johansson]

En sår bok om klasseskiller og fattigdom i Malmø. Gode refleksjoner og skildringer i boka som gjør den absolutt verdt å lese.

[Matjaz]

The poor stay poor and the rich get richer... Even in one of the happiest countries in the world. Who would have thunk?

[Anina Ihrsén]

Att läsa Yarden är som att lyssna på Frank Watkinson

[Kristian Herceg]

det bra: boken gör en förbannad. fan vad man gillar att odla sitt klasshat
det dåliga: trög början och för filosofisk och utsvävande

[mia maria]

en sträckläsning. språket, livet

[Clara]

Ingen skriver som Kristian Lundberg. Om fattigdom, klass, sjukdom, överlevnad och om att försöka vara människa i ett samhälle som inte ser en som annat än en utbytbar produkt.

[Agnes]

stort rys

[Hannah]

3.5/5. Väldigt fint skriven bok, extremt tung berättelse. Så sorgligt eftersom det är en sann historia, och en verklighet för väldigt många människor. Viktigt att läsa om för att få en inblick i ett annat sorts Sverige.

[Marta Johansson]

Ärlig och brutal.