Efter att ha läst den här boken kommer du inte att se på världen på samma sätt igen. Queer ger redskap att ifrågasätta det vi upplever som naturligt och självklart, vare sig det handlar om genus, sexualitet eller så kallad normalitet.
Frågor som rör lhbtq-personer har på många sätt tagit steget från barrikaderna in i den etablerade offentligheten. Lagar har ändrats så att samkönade par kan gifta sig, personer som genomgår könsbekräftande kirurgi avkrävs inte längre sterilisering och lesbiska par har tillgång till insemination och assisterad befruktning. Samtidigt kvarstår stigmatisering och utanförskap. Vad är egentligen queer i dagens Sverige?
Fanny Ambjörnsson har nu uppdaterat sin lättillgängliga introduktion i ämnet. Utifrån vardagsförankrade exempel beskriver hon rörelsens politiska bakgrund, dess teoribildning och den samtida queeraktivismen. Framför allt visar hon att queer är djupt samhällsrelevant.
Förstår inte varför ett kapitel kallas "Trans" när det till (minst) 90 % handlar om homo, men annars är detta en välbehövlig uppdatering av en informativ och lättillänglig bok.
Polemisk och sammanhållen introduktion till begreppet queer. Som vanligt med introduktioner önskar en att vissa partier hade utökats och förtydligats, men undertecknad klandrar ingen än han själv för att han inte hängde med i alla tankegångar under de mer teoretiska delarna.
Inte helt lämplig för en som är helt ny inom genusvetenskapen och den börjar dessutom bli lite föråldrad - förmodligen dags för en ny upplaga som tar mer hänsyn till den samtida politiska debatten kring queerteori. Men den formulerar på ett klart och tydligt sätt på vilket vis queer kan ses som en motreaktion mot de separata och ibland kanske disparata kamper som förs bland människor, vilket ändå måste vara huvudpoängen.
Okej så jag läste inte hela boken men uppgiften var klar så palla liksom. Jag gillade verkligen boken även om jag läste den gammla upplagan som var lite daterad men jag tycker att många resonemang var intressanta och det var lätt att hänga med och hur kan jag inte älska en bok som börjar med en utläggning om fucking Åmål
Jag tycker att det här är en bra introduktion till det mycket flytande begreppet queer. Det är mycket tjänligt att Ambjörnsson går igenom queerbegreppets och rörelsens historik och relation till feminsimen. JAg ställer mig lite kritisk till hennes (eller möjligen hela queerrörelsens) tolkning av poststrukturalisternas förståelse för språket. Visst har hon rätt i att Lyotard dömer bort möjligheten till ett metanarrativ, men att man kan förklara deras språkteorier så enkelt som att "hetersexualitet" behöver "homosexualitet" för att förstås tror jag inte helt gör rättvisa till de postmoderna språkfilosoferna. (Det var för övrigt redan Herakleitos inne på). Sedan kan jag även undra hur det kommer sig att hon avslutar med en lista på möjlig aktivism. Hur kommer det sig för övrigt att man känner ett behov till aktivism när allting bara är tolkningar och inget är rätt och fel? Här ser man problemet med relativismen, det finns alltid en underliggande "sanning", här verkar det vara den att all sexualitet bör få uttryckas t.ex., men är det en nödvändig slutsats av queerteorin?
Boken i sig var okej, och jag känner att jag har ett bättre hum kring vad queer är efter att ha läst den, men jag tyckte den var komplicerad. Visserligen är ju "queer" ett komplicerat begrepp, men jag hade hoppats på att det skulle finnas ett "queer för dummies"-avsnitt eller något. Ändå intressant!