Tante Wussi, die Grosstante der Autorin Katrin Bachera, zog 1933 mit ihrer Familie nach Mallorca, wo sie eine unbeschwerte Kindheit genoss, bis sich dort die Nationalisten an die Macht putschten. Um ihnen zu entgehen, zog ihre jüdische Mutter mit Wussi ausgerechnet nach Deutschland zurück. Tante Wussi ist eine Familiengeschichte zwischen Deutschland und Mallorca, Spanischem Bürgerkrieg und Zweitem Weltkrieg, damals und heute.
En förintelseberättelse som försvinner i mängden. Det gör däremot inte de helt O T R O L I G A akvareller som gestaltar en ”mischlings” erfarenheter. Text: 2 Bild: 5
Det här är bok nr 4 i min Challenge 2024 som jag har satt upp vid sidan av ordinarie GR Challenge. Den går ut på att läsa minst 12 böcker från länder och/eller av författare som jag inte är bekant med sedan tidigare. Avsikten är främst att upptäcka nya bekantskaper och spännande, intressanta platser i olika delar av världen. Jag vill "uppleva liv jag aldrig har levt, bredda mitt perspektiv och vidga mitt universum" som det så vackert heter.
Det var en stundens ingivelse att låna den här boken när jag var på biblioteket idag. Den har funnits på min läslista tidigare men blivit "bortstädad". Boken utspelar sig på Mallorca i Spanien (och i Tyskland) i början av 30-talet och handlar om en familj inflyttad från Tyskland. Mamman i familjen är av judisk börd. Den stora behållningen är de vackra illustrationerna (akvareller), i övrigt lyckades familjens historia och det som utspelade sig under spanska inbördeskriget inte engagera mig. Svår att betygsätta men berättelsen får en svag 3:a och bilderna får en stark 4:a. Utan dem hade jag nog inte läst ut.
Historia de una familia que se ve afectada por guerras. Me interesó la historia y las ilustraciones, por eso decidí leerlo. Pero la premisa de "la abuela que cuenta la historia de su vida antes de morir", la encontré poco original y las pequeñas historias del presente me sacaban de la historia completamente. También el hecho que este escrita de esta forma, alguien te cuenta la historia en tercera persona, hizo que todo fuera impersonal y desconectada. La única parte que me emocionó fue cuando enviaron a la prima y a la tía al campo de Aushchwitz. Pudo haber sido mucho más poderosa si se hubiera presentado de otra forma.
Una buena novela gráfica sobre las vidas truncadas por la guerra, en este caso dos guerras: la guerra civil española y la Segunda Guerra Mundial. Una obra que sabe narrar la vida de aquellos que la sufrieron situando el acento en una familia alemana con miembros judíos que vive a caballo entre Mallorca y Alemania. El formato no llega a trufar como consecuencia de la narrativa fragmentada, dispersa y ligera que salta de un lugar a otro sin ahondar en lo sucedido. Aún así un gran testimonio de una época ya pasada que muestra la capacidad del cómic como formato de expresión histórica.
«Lo peor de las mudanzas es que hay que deshacerse de tantos recuerdos…»
Desde una mirada entre lo íntimo y lo cotidiano y a través del testimonio de Tante Wussi, tía-abuela de la autora, se nos presenta el exilio a Mallorca motivado por el ascenso del nazismo. A esto le seguirán la separación forzada y la progresiva pérdida de seguridad en un contexto histórico cada vez más hostil.
La narración avanza desde lo íntimo y lo cotidiano, poniendo el foco en cómo los grandes acontecimientos históricos atraviesan vidas comunes. Sin necesidad de dramatismos excesivos, el relato transmite con claridad el miedo, la incertidumbre y la fragilidad de quienes se ven obligados a huir o a adaptarse para sobrevivir.
Por su parte, el dibujo acompaña con sobriedad y sensibilidad, reforzando el tono contenido del conjunto y aportando una coherencia visual que sostiene a la perfección la historia.
Lectura sólida y emotiva, de las que dejan huella; perfecta compañía para días grises como el de hoy.
«En el silencio y la calma del verano, esperábamos.»
Väldigt fin liten biografisk seriebok. Är väldigt svag för akvarell och det var väldigt kul att se det i serieform här. Miljöbilderna blir verkligen något extra.
Palabra förlag har de senaste åren översatt och introducerat flera spanska serieromaner på svenska på ett mycket förtjänstfullt sätt. Tant Wussi är en berättelse om en tysk-judisk familj som upplever först spanska inbördeskriget på Mallorca och därefter andra världskriget i Tyskland. Historien är verklighetsbaserad och boken är ett återberättande av tant Wussis upplevelser. Att allt har hänt gör berättelsen drabbande och lärorik (främst kanske om Mallorcas historia), men som ofta med ett sånt upplägg blir det ibland också väl många namn och öden att hålla reda på.
Som en judisk familjehistoria påminner den om "Ihågkom oss till liv", men den når aldrig samma nivåer som den (delvis på grund av att den är betydligt mycket tunnare, delvis för att den inte lyckas ta sig förbi återberättandets problem på det sätt den senare gör).
Bildmässigt är boken oerhört fin, både själva målningarna och hur sidorna är komponerade och som med alla Palabras serieromaner känns det om en påkostad och välgjord bok.
(Tidigare publicerad på Instagram utan betyg, sätter därför inget såhär i efterhand.)
Una lectura muy ágil, tal vez demasiado, que no es que sea mala, sino que podría dar mucho más de sí. Las novelas gráficas no son lo mío, pero reconozco que leerlas a ellas en vez de a las novelas normales en segundo de bachillerato sale más a cuenta porqué logran que desconectes durante un rato y son muy fáciles de leer. Primeramente he de decir que el planteamiento de "soy-una-persona-mayor-que-sabe-que-debe-contar-su-historia-antes-de-morir" no me parece nada original ya que ya hay muchos libros que son así. Luego, creo que deberían haber añadido más contenido porqué la historia está contada muy por encima y a penas entra en detalles. Eso sí, me parece muy bien que se quieran contar estas historias que son muy necesarias. Y como no, las viñetas están muy bien trabajadas.
Breve, bonito y curioso. Las ilustraciones me encantan. La historia me parece realmente interesante: los lugares, el contexto, las vidas... El presente. Imagino que debió de ser un proyecto muy bello de realizar. Ojalá más casos parecidos de generaciones jóvenes rescatando la historia de sus mayores. Por apuntar algo no tan positivo, tal vez se me quedó corto el relato. Habría querido saber más, conocer más de la vida de estas personas-personajes. Pero lo dicho, me gustó. :)
Un roman graphique nécessaire pour ne pas oublier la guerre et ses dramatiques répercussions. J’ai été complètement séduite par ses superbes illustrations. chronique : https://mesechappeeslivresques.wordpr...
Imágenes muy logradas en la que se consigue gran expresividad gracias a la conjugación de los colores. Esta forma de usar la paleta cromática ayuda a transmitir muchas sensaciones. El texto por su parte… no ayuda tanto a profundizar en los personajes. Sigue la estela de otras grandes obras como Maus (aunque no alcanza el nivel de esta). Interesante para conocer la realidad de una zona para mí tan desconocida como Palma de Mallorca en esta época.
This gorgeous graphic novels makes an immediate impressive with the quality and detail of the illustrations. Each frame is an individual, hand painted beauty portraying landscapes and cityscapes with equal elegance. Sunsets, light and shade, mountains, oceans, nightscapes and weather are brought to life. Tante Wussi is, above all, a beauty thing to behold. At first it overwhelms the story. You can take your time over each frame to enjoy the details. Particularly the lush images of Mallorca are very striking. Then, slowly, the low-key storytelling creeps in.
Bacher has no tricks or great ambitions with the form of her story. It is an autobiography framed as a story told to her by her aunt, whose family left their new home on Mallorca and returned, with unfortunate timing, to pre-war Germany. As her mother has is Jewish, the family is forced to splinter. We follow the narrator's youth, the gradual separation of family members, her gradual isolation. She finds some peace and safety in the countryside under the protection of relatives, but stories of disappearances and losses follow her and haunt her. The story isn't dramatically or even expertly told, but it is dotted with moments of authority and clarity that make it carry a quiet weight. As well as that there is a lightness, a beauty and an absence of anger that makes Tante Wussi a touching memoir.
But the best moments are better highlighted by the images - a ferry boat sinking into the sunset, the Mallorcan coast, a field of snow with a single snow angel at its centre, Bunyola train station, train pulling in, lights out over the ocean, a girl standing under an autumn tree. The book ends fittingly - quiet and unassuming but with a powerful choice of scene. After a tale of war and past suffering we are shown a glimpse of a modern day anti-Islam protest by the far-right, a simplistic but effective comparison and a silent warning that hatred and discrimination are far from defeated in our society. 7
Tant Wussi, utgiven av Palabra Förlag, är tecknad av spanske Tyto Alba och författad av den tyskfödda översättaren Katrin Bacher som är bosatt i Barcelona. Att Katrin bor i Kataloniens huvudstad är ingen slump för hennes tyska familj har under tre generationer haft ön Mallorca som hemvist och det är hennes samtal med sin gammelfaster Marianne (som alla kallar Tant Wussi) som lagt grunden till denna mycket läsvärda seriebok.
Mariannes far förälskade sig i öns storslagna natur vid en bildvisning och reste dit ensam några månader för att leta rätt på ett hus till sin familj som bestod av hans fru och deras fem barn. Mariannes mor var judinna som konverterat till katolicismen och hela familjens flytt till Mallorca gick av stapeln 1933 då nazisterna tagit över makten i Tyskland. Flytten hade dock inget med detta att göra utan var en av följd av faderns behov av luftombyte på grund av dålig hälsa samt hans passionerade förälskelse i öns underbara landskap. Fadern, som var fotograf, öppnade en fotoaffär på ön som involverade hela familjen och det verkade som de funnit paradiset…ända tills Spanska inbördeskriget bröt ut 1936.
På grund av de ständiga bombanfallen bestämde de sig för att modern skulle resa tillbaka till Tyskland med de yngre barnen men situationen i det gamla hemlandet visade sig vara mycket bekymmersam med de nyligen proklamerade Nürnberglagarna och det faktum att Hitler rustade nationen för ett storskaligt krig. Familjen skulle splittras igen under dessa plågsamma år och det var inte förrän i slutet på 1940-talet som familjen äntligen kunde återförenas på Mallorca dit de en gång hade flyttat.
Med ett enkelt och uttrycksfullt bildspråk och underbara akvarellfärger illustrerar Tyto Alba denna sorgliga historia som samtidigt är rik på härliga stunder av lycka, samvaro och närhet mitt i all sorg. En mycket gripande ögonvittnesskildring och ett viktigt historiskt dokument som jag sent kommer att glömma.
En las clases de Historia hablamos o nos hablan de lo que reyes, militares, presidentes y clérigos de gama alta decidieron hacer con la Humanidad, pero pocas veces somos conscientes de que condicionamos nuestro conocimiento histórico a unos pocos cientos (en el mejor de los casos) nombres propios. Eso no tiene nada de la imparcialidad que se esgrime como objetivo último. ¿Qué fue de esos millones de personas que padecieron la Guerra Civil o la II Guerra Mundial? Ahí es donde entra el recuerdo.
Katrin Bacher recoge el testimonio de un par de esos seres anónimos y realiza el guión de Tante Wussi, una novela gráfica de corte íntimo que repasa la vida de su tía-abuela para llevarnos a la Mallorca y la Alemania de los convulsos años treinta. El relato es fraccionado, no lineal. Vamos entendiendo el total a medida que Wussi nos cuenta los fragmentos de su pasado que recuerda. Bacher hace predominar la explicación a la acción, y así consigue un texto que entronca con la forma de narrar que puso de moda Spiegelman con su Maus.
Tyto Alba se encarga del dibujo y utiliza la tinta china y la acuarela de forma magistral, con un estilo ingenuo que me encanta por su sencillez. En no pocas ocasiones roza la genialidad.
El conjunto es una obra honesta, con una premisa que podría considerarse menor (las anécdotas de una señora nada trascendente para la Historia) pero que sus artífices transforman en algo interesante tanto por lo que cuenta como, sobretodo, por cómo lo cuenta. Es un ejemplo de la importancia de la forma es tanto o más importante que el contenido.