Någonstans i Sverige strövar en man genom ruinerna av en stad – han letar efter sin son. Tung snö faller dag efter dag. Allt är över och världen har gått i bitar efter att flera asteroider har slagit ner. De flesta människor har sedan länge flytt inåt landet av rädsla för en annalkande tsunamivåg.
De få som har stannat kvar i kuststaden vet att de nu bara har att räkna ner i väntan på den stora smällen. Ljuset har slocknat, vattnet förorenats och den yttersta gränsen passerats. Ett laglöst liv har drabbat Sverige.
Och i överlevnadens namn blir allt tillåtet. En tillfällig medvandrare, en tonårsflicka, blir mannens sällskap. Tillsammans tar de sig igenom dagarna i jakten på mannens son och det omöjliga hoppet.
Obarmhärtigt bra. En katastrof har drabbat Helsingborg, ja världen såvitt jag kan bedöma, och den värld som vi känner är borta. Desperation, svält, sjukdomar och ett ständigt närvarande hot om våld präglar tillvaron som bokens personer tvingas uthärda. Mitt i allt detta söker en far efter sin son. Kanske är det ett fåfängt hopp och det skär i hjärtat under läsningen efter den hopplöshet som pappan känner.
Och samtidigt så finns här en vägran att överge hoppet. Ja, allt har gått åt helvete men huvudpersonen vägrar att ge upp sökandet.
Det här är en väldigt bra bok. Bra, för att den är inkännande utan att vara förskönande, stark för att den visar på människans styrkor och svagheter, gör ont för att jag känner så starkt för pappan. Kanske beror det på att jag själv är far sedan snart 4 år. Jag vet inte. Men det går inte att undkomma den här boken och dess vansinnigt starka berättelse när du väl börjat läsa. Bor du i Helsingborg eller har varit här kommer du känna igen dig, men detta är en bok som förtjänar att läsas av så många fler än bara vi helsingborgare.
Författaren trollbinder mig med det otroligt vackra språket. Ibland är det korta och distinkta meningar, ibland längre meningar men slagfärdiga och tydliga trots sin poetiska form. Mycket står öppet åt egna tankar i den här dystopin. Hur förändras vi när faran hotar? Vilka blir vi? Många frågor kan man besvara själv medan annat står i dunkel och låter oss filosofera. Den har dock ett för tydligt mål och slutet känns till en början för förutsägbart. Trodde först att det skulle bli en DNF men läste klart. Mot slutet tar sig berättelsen och jag får fler funderaingar som förhöjer bokens värde och jag känner mig tillfreds att jag inte lämnade den oavslutad. Boken får en trea av mig på goodreads för att inget särskilt egentligen händer förutom sökandet. De poetiska meningarna förde mig trots allt mot slutet och jag hungrar efter fler vackra formuleringar av författaren.