På korrektionsanstalten ska alla lära sig att le, vakterna ska bli kallade förmän och bli älskade av fångarna så som fångarna älskar sig själva.
På korrektionsanstalten träffar Thomas författaren till Skitboken, en roman som ifrågasätter smaken och intelligensen. Författaren menar att romanen speglar hans personlighet bättre än hans tidigare verk, de som klassats som begåvade men på samma gång förutsägbara, och som dessutom gjort honom berömd.
Stig Håkan Larsson, född 20 juli 1955 i Skellefteå i Västerbottens län, är en svensk poet, dramatiker, romanförfattare, filmregissör samt kritiker. Han har varit medlem av redaktionen för tidskriften Kris och är bland annat känd för romanerna Autisterna och Nyår, pjäsen VD och filmen Kaninmannen.
My least successful read in a line I did with the intention of broadening my horizons in my late teens. Ironically, almost anything would have... But I was lucky in finding a few that I felt was really good and that has given me nice re-reads or new ones by authors I discovered in the process. This one was not one of those - I felt that the title was appropriate, since the book isn't going anywhere, but each chapter feels like the first. None of them catching my interest unfortunately.
The disintegration of language and human relations: you speak, but no one hears; the words you use does not mean what you had intended. The difficulty of communication when language is falling a part, while authorities attempts to superimpose meanings and values on top of your crumbling existence. You can not trust the people around you, nor yourself, nor your memories. Everything is transient, always changing: the loneliness and alienation of the 20th century.