Dödfödd

by Pål Eggert

Viktor muckar från kåken och hamnar på Lundbygården, ett boende för hemlösa, missbrukare, psykfall och småkriminella. Han vill bli fullvärdig medlem i det kriminella gänget Jägarens Hundar, men för att bli det måste han ta reda på så mycket som möjligt om en av hans nya grannar, Isa. Sebastian, en av socialarbetarna på Lundbygården, blir misstänksam men det visar sig ändå vara ett av Viktors mindre problem. Snart är de alla tre pjäser i ett spel mellan en gammal drottning och en ännu äldre kung. De skickar ut sina pjäser på ett schackbräde av illegala bordeller, hus som hemsöks av det förflutna eller schakt djupt under Göteborg. Våld, sex och magi är vapen i en skoningslös kamp där ingen sörjer en fallen bonde.
”Dödfödd” är fortsättningen på ”Borde vara död”.

Genres: Horror

288 pages, Paperback

Published April 1, 2017

Reviews

[The_Mad_Swede · Rating 4 out of 5]

Min första kontakt med Pål Eggerts övernaturliga Göteborg var när jag läste Borde vara död i september 2014, och som min recension då avslöjar, var jag mycket förtjust. Inför att denna uppföljare skulle komma ut i mars i år, passade jag även i höstas på att läsa novellen "De bortvalda" (publicerad som nummer 21 i publikationsserien Brevnoveller), som också har Sebastian som huvudperson, och den påminde mig om exakt hur bra Eggerts blandning av skitig social(arbetar)realism, urban fantasy och regelrätt skräcklitteratur är.

I Dödfödd fortsätter berättelsen om gravrået Isa (som desperat önskar återfinna sin mänsklighet) och socialarbetaren, huliganen, avfällingen från Jehovas vittnen och tillika arbetarklassmagikern Sebastian, men den introducerar även Viktor som är medlem i Ulvhednarna, en supportergrupp till det kriminella MC-gänget Jägarens Hundar, och som rimligen bör betraktas som bokens tredje protagonist. Dessa tre dras från olika vinklar in i en mycket gammal, magisk konflikt mellan den mystiska Endrede och Jägaren själv, och deras respektive roller i konflikten har konsekvenser för dem alla.

Eggert fortsätter här att utvidga sin egen mytos, där det jordiska och överjordiska blandas, men i princip alltid i en skitig och brutal fiktionsvärld. Dessutom leder de underliggande berättelsetrådarna honom att utforska framskrivandet av både erotiska skildringar och djupt otrevliga övergrepp, med stor framgång i båda leden. Om Borde vara död var en mörk, brutal berättelse med ett givet underliggande hopp, erbjuder Dödfödd möjligtvis mindre av denna vara. Inte så att hopp blir en utesluten kategori, men det är en resa in i ett djupare mörker, både i form av de tre huvudfigurernas respektive berättelsekurvor och läsarens egen resa genom boken.

På det hela upplever jag boken som både en stark utveckling av Eggerts fascinerande mytos och en uppgradering rent textmässigt (några irriterande småmissar till trots) som antyder att hans författarskap har blivit ytterligare en aning vassare.

Personligen längtar jag nu efter nästa bok om Isa och Sebastian (och Viktor).

[Booksofdoom · Rating 4 out of 5]

Great to meet these characters again. Loved the rune chanting biker gang.

Full review: https://www.instagram.com/p/BXLYSe0BlsZ/