Nerverna: Berättelsen om en familj

by David Nyman

Det är 1942 och mitt i folkhemmet ska en arbetarfamilj snart falla sönder.
Byn Vilans plikttrogne lanthandlare Ivar Broman har efter många år uppnått drömmen om en egen butik. Hans hustru Ida tar hand om parets sjuårige son Harry och väntar deras andra barn. Men när hon får missfall, en natt i december, börjar allt tas ifrån dem.

Ida fastnar i en djup och aggressiv psykos, och när hon blir intagen på sinnessjukhus får Ivar ensam kämpa för att hålla ihop sin lilla familj. Till slut måste han sälja butiken, Harry utackorderas till en släkting. Ivar själv sätter sig på en buss för att lämna allt han drömt om bakom sig.

Först mer än trettio år senare, efter Idas död på institution, återförenas far och son. Långsamt hittar de tillbaka till varandra – kanske kan de sopa upp resterna av det tiden förstört och bli en familj igen?

Nerverna är ett verklighetsbaserat drama, en arbetarklasskildring om hur psykisk sjukdom sliter sönder familjerelationer – och hur det framväxande friska, starka folkhemmet i 1940-talets Sverige inte lämnade plats för dem som avvek. Men det är också en varm, tidlös berättelse om plikt och äktenskap, om var gränsen för det mänskliga går, och vad som återstår när man passerat den.

222 pages, Hardcover

First published January 5, 2017

Reviews

[Marieinsweden · Rating 4 out of 5]

Sträckläsning om psykisk ohälsa och oförmågan/oviljan att prata om det i 1940-talets Sverige.

[Mind the Book · Rating 5 out of 5]

Familjetragedi och fallbeskrivning. Ett stycke psykiatrihistoria i skickligt strukturerad (auto?)fiktiv form. Utspelar sig i en trakt jag delvis känner till och livsödena påminner om flera släktingars, inkl. nedtystade vistelser på S:t Annas hospital tidigt 1900-tal. Bl.a. av denna anledning blev jag mkt berörd.

[Anna Björklund · Rating 4 out of 5]

Den lyckliga lilla familjen på tre som startat sitt liv i en liten by faller snart i bitar.. Mamma Idas missfall, som skulle ge Harry ett syskon, utlöser en psykos och blir inlagd på sinnessjukhus. Pappa Ivar försöker på sitt sätt att hålla allt rullande men till slut rämnar det. 30 år senare träffas pappan och sonen igen, förhållandet är skört, men kanske kan de hitta ett sätt ändå.

Det är ett tidsdokument över 40-talets familjeliv men också hur man bemötte psykisk sjukdom. Jag tyckte att den var mycket bra och intressant. En sorglig berättelse men inte tungt berättad men med vibrerande undertoner av allt det osagda.

[Hanna Bylund · Rating 3 out of 5]

Åren strax efter 1940 levde många människor med svåra psykiska sjukdomar utan att få rätt behandling. Sjukdomarna tystades ner och människor låstes in på "hispan", "dårhuset" och olika former av vilohem. De svårast sjuka fick räkna med elchocker och tunga mediciner, de behandlades inte alltför sällan till oegenkänliga grönsaker. Den psykiska vården var under all kritik.

Ida är mamma till en son och hustru till en förstående man. Hon lider av svår manodepressivitet och får ofta psykoser och blir inlåst. Mer droger och hem igen. Årerinsjuknar, mer droger och hem igen. Årerinsjuknar... och kommer inte hem igen. Man följer dels sonen som bara 5 år gammal blir alltmer rädd för sin opålitliga mamma och hans pappa som försöker hantera allt på bästa sätt men alltmer tappar livsgnistan och kärleken han en gång känt för Ida försvinner för varje dag till hon inte är annat än en börda.

Boken är en obehaglig påminnelse om hur verkligen har sett ut i den psykiska vården i Sverige, och fortfarande ser ut på många ställen i världen. Den är ändå kärleksfull och varm på något sätt. Familjen som håller ihop vad som än händer. Den grep mig. Jag ger den ändå bara tre stjärnor då den blev lite väl utdragen till slut, men jag kan rekommendera den. Framförallt till de som på något sätt lever nära någon med psykisk sjukdom som säkert kan känna igen sig.

[Emelie · Rating 2 out of 5]

2,5owls!

[Ludvig · Rating 5 out of 5]

Riktigt bra bok om psykisk ohälsa och en familj som inte vill tackla det. Svår att läsa i stunder men bra skriven. Kommer nog läsa om den.