Ja yö kuiskasi Annabel Lee

by Bruno K. Öijer, Seppo Lahtinen (Translator)

”Ja yö kuiskasi Annabel Lee on kirjoitettu sekä Ruotsissa että Välimerellä. Aloin kirjoittaa teosta tammikuussa 2013 ja tein viimeiset korjaukset lähes tarkalleen vuoden päästä Pariisissa. Kirja on minulle läheinen. Ei siksi että siinä on omaelämäkerrallista ainesta, vaan siksi että se palautti minut varhaisille inspiraatiolähteilleni ja olemassaolooni ja näkemykseeni merkittävimmin vaikuttaneisiin ihmiskohtaloihin. Päätin kirjoittaa konstailemattoman valoisasti – kuin ne aurinkoiset hetket lapsuudessa, ja varttuneempana, kun mielikuvitus ja sen viisaus olivat turvanani, ainoa uskollinen ystävä, ladattu puolustusase kurjistuvaa maailmaa vastaan. Kirja oli jo sisälläni, mutta tuli kirjoitetuksi kauniiden puiden alla, kauniiden ikkunoiden ääressä ja aina terassikahviloiden lähettyvillä, missä kaupunki langetti varjonsa – armottomien epäoikeudenmukaisuuksiensa ja yhä useampien kodittomien varjon.” – Bruno K. Öijer

Genres: Poetry, Swedish Literature

119 pages, Paperback

First published August 28, 2014

About the author

Bruno Keats Öijer is a renowned contemporary Swedish poet. His first collection of poems "Sång för anarkismen"(Song for Anarchism) was published in 1973.

Öijer is perhaps most appreciated as a stage performance poet, and has made notable appearances in front of large audiences.

Reviews

[Mind the Book · Rating 4 out of 5]

Fem svarta rosor* för den geniala, gråtframkallande titeln! Nästan lika många för lyriken.

I år har jag collateral-kulturarvspredikat inledningsorden "Du fick aldrig veta... att när du rest satt jag kvar vid avtrycket i gräset där du legat..." för två grupper ur Generation '99, där nästan alla omedelbart älskade BKÖ! Även denne poet utgör utmärkt studentpresent.

*Pilgrimsvandrade till Poes grav i Baltimore i slutet av oktober och någon hade lagt en svart ros till honom.

[Vendela · Rating 5 out of 5]

There are poems in this collection that are among the best poems I’ve ever read.

[Clara · Rating 5 out of 5]

Ännu bättre. Blir väl att gå igenom hela katalogen nu

[Robert Jonsson · Rating 5 out of 5]

Öijer tar in all världens komplexitet och strör sedan ut den som hanterbara bokstäver över de utsvultna sidorna. Och han gör detta som om det vore en självklarhet. Som om det var absolut givet att bokstäverna skulle ligga precis där de ligger. Som om det inte skulle finnas något annat sätt. Fullständigt naturligt gör han det komplexa, kanske inte enkelt, men tillgängligt. Och detta utan att för den skull torrlägga djupet för de som inte riktigt kan förstå eller av andra anledningar är stängda. Han möjliggör ändå för dessa att åtminstone kunna ana vad som finns där. Och drar därmed fram saker som många inte ens visste om att de kände i sig själva. Så som bara de absolut största gör.

Han presenterar och tillgängliggör, och den här samlingen är sannerligen inget undantag. Som vanligt rinner dikterna lika naturligt som en fjällbäck en vårdag. Inget fastnar eller hakar tag, förutom de insikter och tankar han väcker. Något som förövrigt ligger nära Öijer och även är perspektivet han skriver ur. Sitt eget, där skogen, vinden, vattnet, djuren, naturen och människorna de okonstlade ligger centralt. Det avskalade, det rena. Och vem behöver något annat egentligen? Vem behöver Idol när vi redan haft Hank Williams? Vem behöver orkestrering när det ändå alltid är ur den enkla rena klangen som de starkaste känsloyttringarna kommer?

Några av texterna i ”Och Natten Viskade Annabell Lee”, som Hänförda och Fällan drar genom mig utan att jag känner så mycket inför dem. Men de allra flesta engagerar och ett par av hans texter som Vaggan, där han besöker Korsika och hittar till huset där Napoleon föddes får huden att knottras på mig. Sammantaget är ”Och Natten Viskade Annabell Lee” en självklar läsning som tar vid i samma stil där ”Svart som Silver” slutade. Bruno K. Öijer är en artist, en magiker och i mitt tycke Sveriges störste poet, gör dig själv en tjänst, läs honom.

Slumpstycket:

Jag har enkla vanor
sitter hellre
i ett tomt rum och talar med luft
än umgås med människor
som ständigt överskattar sej själva
och sin egen betydelse

när du sticker en nål genom dom
tar inget emot

[Tolou · Rating 5 out of 5]

Det är försent nu
Det kommer alltid vara försent
Lyckligtvis

[Oskar · Rating 5 out of 5]

De flesta dikterna kändes simplare på ytan än vad jag tidigare upplevt hos Öijer, men tvärtemot så lämnades jag som läsare ofta att tänka och fundera över insikterna i dem en lång stund. Beskriver också med perfektion den totala ilskan och uppgivenheten inför de ekonomiska orättvisor vårt samhälle står inför. Vidare bevisar Öijer att han är en beläst man som skriver med elegans och smidighet och bygger in allusioner på ett övertygande sätt. Till denna bok återkommer jag.

Lika Nobelprisvärdig som Tranströmer (eller Aspenström med, för den delen) i mina ögon. Jag vill inte vara utan någon av dessa svenska poeter.

[elvira söderberg · Rating 3 out of 5]

Jag har svårt att analysera och förstå poesi men Öijers dikter väckte ändå intresse och känslor🤩🤩🤩🧠🧠🧠🧠 Längtan, trängtan, titeldiktens hyllning till den plågade konstnären osv — känns som klassiskt poetiska ämnen i modernare, stilrenare men fortfarande språkligt vacker tappning.(Läste ofrånkomligen med hans delivery i huvudet)

[Eva Gustafsson · Rating 3 out of 5]

3,5

[Jakob Stone · Rating 5 out of 5]

”Våra liv var
Confetti i vinden
Vi drack vad dygnen ställde fram”

Bruno K var mormors favorit och jag förstår varför.

[Melba Törnqvist]

https://youtu.be/YiKw7_Y-7fQ?feature=...

[Clara · Rating 4 out of 5]

Det är svårt att sammanfatta Bruno k öijer. Han täcker så mycket. I denna diktsamling tar han mig överallt.

Från små stunder han fångar och skapar något vackert och mänskligt av, till att samhällsklyftorna ”det har alltid setts som en självklarhet
att klyftorna
och dom ständiga orättvisorna ska bevaras
göras hållbara och slitstarka
läggas in som golv i husen” (36) och mänsklighetens dumhet så väl som hennes sorger och lycka. Ett väldigt vackert porträtt av att vara människa och vår värld. Det lilla handlar om något större, det som handlar om en handlar om fler.

Den är intressant den där längre dikten när han är på en bar med en massa kända författare och alla verkar vara plågade av något.

[Anna · Rating 3 out of 5]

Du skapar ett utrymme som får dina ord att rymma.

Crazy Horse höll inga tal / och kände inte till ordet lögn / han mördades av blårockarna i ett bakhåll / när han redan lagt ner sitt vapen / mördades av ett samhälle / som yrade om jämlikhet och rätten till lycka / han dog där motorvägarna breder ut sej i dag / där McDonald'sskyltarna skär i himlen / och ångestvillorna står och ruttnar

Och nu sitter jag här och spiller min tid / fast jag vet att allt prat / bara är ett evigt ösande från ett tomrum / till ett annat.

När han tände en ny cigarett och förklarade / att han alltid känt sej som en främling / och att det var lönlöst att vänta / på den yttersta domen / eftersom den faller varje dag

[Viktorija Marinković Uma Vid · Rating 2 out of 5]

Kan inte riktigt säga att den här diktsamlingen berörde mig. Jag ser att han försöker men aldrig riktigt kommer fram till källan. Jag ser inte heller att språket flyter, utan poeten försöker och försöker men missar.

[Maja Svensson · Rating 4 out of 5]

Det fanns något mörkt genom allt som jag snabbt fann mig till rätta i och de korta dikterna gav mig många vackra bilder. Fyra och inte fem för nådde mig inte på de där personliga planet

[Raija · Rating 4 out of 5]

Tykkäsin runoista paljon!

[Nikki Norell · Rating 4 out of 5]

Blandat, som alltid men för mig behöver en diktsamling inte innehålla mer än enda dikt som berör för att det ska vara värt det. Den här innehåller fler än så.

[Moa Carlsson · Rating 5 out of 5]

Vid Ljusa Bord är en dikt jag snart kan utantill. Läser den om och om igen. Träffar mig starkare varje gång.

[Tina Jaxen · Rating 5 out of 5]

Läste en gång till för att man kan! Hank Williams referenser är mitt allt.

[Stina Hultberg · Rating 4 out of 5]

S.35, 36, 86, 97, 98, 99, 112.

[Per Åkerström · Rating 5 out of 5]

Bruno K bättre än det mesta