What do you think?
Rate this book
Gustaf Mannerheim
Gustaf Mannerheim hade kämpat sig igenom familjekatastrofer, en svår uppväxt, ekonomiska bekymmer och gjort karriär som general i den kejserliga ryska armén.50 år gammal tvingades han fly undan ryska revolutionen. Ensam och utblottad trodde han själv att karriären var slut. Men den hade inte ens börjat. Gustaf Mannerheim blev Nordens störste militär och statsman. Under tre krig räddade han Finland undan Sovjetunionen.
I sitt porträtt av Mannerheim skildrar diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander denne nationalhjältes närmast osannolika liv. Vad var det som drev honom framåt?
Genom Mannerheims levnadsöde får vi även en klar bild av Finlands moderna historia. Den är dramatisk och ödesmättad, så annorlunda den svenska. Ändå är länderna nära hoptvinnade av 600 års gemensam historia.
Pressröster om boken:
»Dag Sebastian Ahlander har skrivit en mycket läsvärd biografi, full av intressanta detaljer och insiktsfulla reflektioner. Han levandegör den närmast mytiske gestalten Mannerheim.« Östra Småland
»Det välskrivna verket är nedtecknat med elegans i språket och uppenbar berättarglädje. I framtiden kan Ahlanders skildring mycket väl komma att stå fram som ett svenskt standardverk över Gustaf Mannerheims dramatiska liv och unika betydelse för sitt lands öde.« Världen idag
»Det är en väl genomförd biografi över Finlands viktigaste och kanske även Nordens störste 1900-tals politiker som Dag Sebastian Ahlander har skrivit. Med ett medryckande språk och med en klar blick över alla de politiskt komplicerade turerna ger författaren en rättvisande bild av personen Mannerheim. Ett historiskt öde väl värt att återbekanta sig med.« Tidningen Kulturen
»Spännande ... man följer fascinerad de otaliga faserna i detta liv ... Med sitt förstående och vältaliga grepp tjusas åtminstone jag av diplomaten Ahlanders verk, som av allt att döma krävt mycket arbete. Inget liv är svartvitt, men Gustaf Mannerheims är allt annat än grått.« Hufvudstadsbladet
»Ett intressant porträtt av en fast och självuppoffrande människa, som genom sin insats på avgörande sätt medverkade till Finlands frihet och självständighet i besvärliga tider.« Hemmets vän
»Välskriven och informativ.« Tidskriften Axess
»En välskriven, spännande och tyvärr aktuell bok.« Gotlands Tidningar
»En utmärkt och inträngande helhetsbild av denne nationalhjälte ... Genom detta dramatiska levnadsöde och författarens kunskaper om såväl finskt som ryskt kulturliv och historia får svenska läsare en god bild av modern finsk historia ... lysande.« Bibliotekstjänst
I sitt porträtt av Mannerheim skildrar diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander denne nationalhjältes närmast osannolika liv. Vad var det som drev honom framåt?
Genom Mannerheims levnadsöde får vi även en klar bild av Finlands moderna historia. Den är dramatisk och ödesmättad, så annorlunda den svenska. Ändå är länderna nära hoptvinnade av 600 års gemensam historia.
Pressröster om boken:
»Dag Sebastian Ahlander har skrivit en mycket läsvärd biografi, full av intressanta detaljer och insiktsfulla reflektioner. Han levandegör den närmast mytiske gestalten Mannerheim.« Östra Småland
»Det välskrivna verket är nedtecknat med elegans i språket och uppenbar berättarglädje. I framtiden kan Ahlanders skildring mycket väl komma att stå fram som ett svenskt standardverk över Gustaf Mannerheims dramatiska liv och unika betydelse för sitt lands öde.« Världen idag
»Det är en väl genomförd biografi över Finlands viktigaste och kanske även Nordens störste 1900-tals politiker som Dag Sebastian Ahlander har skrivit. Med ett medryckande språk och med en klar blick över alla de politiskt komplicerade turerna ger författaren en rättvisande bild av personen Mannerheim. Ett historiskt öde väl värt att återbekanta sig med.« Tidningen Kulturen
»Spännande ... man följer fascinerad de otaliga faserna i detta liv ... Med sitt förstående och vältaliga grepp tjusas åtminstone jag av diplomaten Ahlanders verk, som av allt att döma krävt mycket arbete. Inget liv är svartvitt, men Gustaf Mannerheims är allt annat än grått.« Hufvudstadsbladet
»Ett intressant porträtt av en fast och självuppoffrande människa, som genom sin insats på avgörande sätt medverkade till Finlands frihet och självständighet i besvärliga tider.« Hemmets vän
»Välskriven och informativ.« Tidskriften Axess
»En välskriven, spännande och tyvärr aktuell bok.« Gotlands Tidningar
»En utmärkt och inträngande helhetsbild av denne nationalhjälte ... Genom detta dramatiska levnadsöde och författarens kunskaper om såväl finskt som ryskt kulturliv och historia får svenska läsare en god bild av modern finsk historia ... lysande.« Bibliotekstjänst
383 pages, Hardcover
Published January 1, 2016
4 people are currently reading
53 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 13 of 13 reviews
January 25, 2024
Interesting portrait of the late great finnish General Mannerheim.
Carl Gustaf Emil Mannerheim was born into a Swedish noble family in Finland in 1867. His father left his family with his mistress in 1880 which really put the family in financial straits. Mannerheim decided to get into a military academy in Russia and ended up as a lieutenant general in the russo-japanese war.
After the russian revolution Mannerheim returned to Finland and it was at this point that he began his career as a true statesman. Ahlander does a great job in providing the culture shock between Russian and Finland; few people in Finland really understood the russian mentality and this knowledge would greatly help during the winter war, the continuation war and the second world war. Mannerheim basically created the modern day Finnish army out of nothing and thereby helped defend Finland as a sovereign state. If it wouldn't have been for Mannerheim then Finland would have met the same fate as the Baltic nations (Estonia, Latvia and Lithuania).
Mannerheim valued cosmopolitanism and liberal values at a time when they were questioned on all fronts. He despised Hitler (but had to make a deal with him in order to defend Finland against the Soviet Union) and throughout his life enjoyed the French cuisine. He spoke French, German, Swedish, Russian and a little Finnish. A great many fins questioned his loyalty as his Finnish wasn't perfect and he was seen as a Swede.
Unfortunately his contribution is largely forgotten in Sweden. If Finland would've become satellite state and in that case the risk of Sweden becoming one as well would be greatly expanded. I therefore greatly enjoyed reading this book and would recommend it to anyone interested in Finnish history (and who can read Swedish).
Carl Gustaf Emil Mannerheim was born into a Swedish noble family in Finland in 1867. His father left his family with his mistress in 1880 which really put the family in financial straits. Mannerheim decided to get into a military academy in Russia and ended up as a lieutenant general in the russo-japanese war.
After the russian revolution Mannerheim returned to Finland and it was at this point that he began his career as a true statesman. Ahlander does a great job in providing the culture shock between Russian and Finland; few people in Finland really understood the russian mentality and this knowledge would greatly help during the winter war, the continuation war and the second world war. Mannerheim basically created the modern day Finnish army out of nothing and thereby helped defend Finland as a sovereign state. If it wouldn't have been for Mannerheim then Finland would have met the same fate as the Baltic nations (Estonia, Latvia and Lithuania).
Mannerheim valued cosmopolitanism and liberal values at a time when they were questioned on all fronts. He despised Hitler (but had to make a deal with him in order to defend Finland against the Soviet Union) and throughout his life enjoyed the French cuisine. He spoke French, German, Swedish, Russian and a little Finnish. A great many fins questioned his loyalty as his Finnish wasn't perfect and he was seen as a Swede.
Unfortunately his contribution is largely forgotten in Sweden. If Finland would've become satellite state and in that case the risk of Sweden becoming one as well would be greatly expanded. I therefore greatly enjoyed reading this book and would recommend it to anyone interested in Finnish history (and who can read Swedish).
September 8, 2022
Väldigt intressant historia med desto sämre berättande.
June 10, 2023
Lapsi, jonka syntymästä kukaan ei ollut iloinen. Paitsi muutama vuosikymmen myöhemmin koko Suomen kansa. Jos elämänkerta voi olla jännittävä sekä surullinen ja samalla jopa inspiroiva, niin tämä on.
Hyvin kirjoitettu, selkeästi valitut rajaukset ja paino elämän ja historian nivelkohdissa.
Hyvin kirjoitettu, selkeästi valitut rajaukset ja paino elämän ja historian nivelkohdissa.
February 9, 2019
Ruotsalaisen diplomaatin ja historioitsijan Dag Sebastian Ahlanderin "Gustaf Mannerheimin elämä" (Gummerus, 2017) on kiinnostava mutta turhan kritiikitön elämäkerta suurimmaksi suomalaiseksikin valitun sotilaan ja valtiopäämiehen sinänsä kiehtovasta elämästä.
Tarkempaa arviota myöhemmin.
Tarkempaa arviota myöhemmin.
October 5, 2025
Det här är en en biografi över den finländska adelsmannen, soldaten, generalen, statsmannen Gustaf Mannerheim. Mannerheim levde och ledde Finland genom fyra krig och bidrog starkt till att Finland nu är en egen stat.
Boken är skriven av en svensk diplomat (kolla) som uppenbarligen haft Mannerheim som ett intresse under lång tid.
Den bild jag får av Gustaf Mannerheim är inte heltäckande, men det är bilden av en person som ofta gick till ytterligheter. Som barn var han i ständig konflikt, våldsam och otrevlig. Hans familj bestod av människor som verkade försöka leva oberoende liv och han passade inte in någonstans.
Han växte upp på en adlig, men inte speciellt förmögen, gård nordväst om Helsingfors och var helt svensktalande i en värld där bara tjänstefolk och arbetare talade finska. Trots det så tänkte alla på sig själva som hundra procent finländare för det var vad de var. Idag kopplar vi gärna nationalitet till språk men så var det inte förr.
Finland hade under de 60-70 åren sedan området gick från att vara en del av Sverige till att vara ockuperat av Ryssland lyckats behålla en självständighet genom att vara lojala och pålitliga i tsarens ögon. De hade egna språk, egen valuta, eget parlament, eget postväsende. Tyvärr så sprack det i slutet av 1800-talet när de ryska kejsarna bestämde sig för att göra Finland ryskt. Alla skulle tala ryska och allt oberoende skulle bort. Enligt anekdoten i boken så kom det efter att tsaren på semester i Finland inte kunde posta ett brev med ryska frimärken.
Tillbaka till Mannerheim så gjorde hans personlighetsproblem att hans skolgång blev svår. Det var först när han blev militär som han fann kombinationen av tydliga regler och ett utlopp för sin ambition. Tyvärr så ledde ambitionen bort från Finland och till St Petersburg och kejsarens armé, något som inte uppskattades av vänner och familj. Han såg sig själv dock som både lojal undersåte till kejsaren och som lojal finländare.
Efter en god karriär i tsarens armé, bland annat tack vare de kontakter den stiliga, men fattiga, aristokraten Mannerheim knöt till den ryska tsarfamiljen, så kom till slut första världskriget. Ett krig som visade hur korrupt och inkompetent tsarens armé var. Mannerheim var ett undantag och han blev befordrad hela vägen till general.
När den ryska revolutionen kom så slapp Mannerheim testa sina lojaliteter utan han kunde kämpa både för Finland och mot bolsjevikerna ("de röda"). På ett imponerande sätt mobiliserade han "vita" styrkor i Österbotten och besegrade "de röda" i södra Finland. Tydligen debatterar man fortfarande om det var ett befrielsekrig eller ett inbördeskrig. Jag antar att det var lite av båda.
Många "röda" såg sig säkert som lojala finländare vilket gör det till ett inbördeskrig, men mest överallt där de "röda" vann förvandlades landet till en lydstat under Lenin vilket betyder att det de facto var ett befrielsekrig.
I kampen att bli ett eget rike så letade han och andra efter stöd i olika länder. Han försökte med de vita i Ryssland, med Sverige, med Frankrike och med Storbritannien, men det blev Tyskland som med både ord och handling kom till Finlands hjälp. Mannerheim insåg att det kunde bli katastrofalt att vara kopplad till Tyskland då han kunde se Tysklands kollaps vid horisonten även om de anti-ryska finländska politikerna inte gjorde det.
Mannerheim kom både under och efter kriget ofta i konflikt med politikerna. Som militär var han inte van vid debatt eller kompromisser och uppträdde väldigt auktoritärt. Han gavs ändå i uppdrag att ordna en grundlag och ett val. Tills vidare så använde de den grundlag de levt under innan de ockuperades av Ryssland, och den var från 1700-talet.
Under mellankrigstiden studsade han in och ut ur maktpositioner och hade turen att inte vara ansvarig när många finska kommunister mördades eller svältes ihjäl efter kriget.
Under andra världskriget var Mannerheim Finlands överbefälhavare. Under vinterkriget, när det lilla Finland stod emot Sovjetunionens massiva anfall rätt väl blev han något av en hjälte i hela världen. Han försökte få hjälp från Sverige, men trots den massiva supporten från Sverige förlorade ändå Finland kriget och fick överlämna landområden till Stalin.
Från politiskt håll hade man dessutom än en gång vänt sig till Tyskland, nu under Naziststyre och under Adolf Hitler. Tyskland såg Finland som ett land som skulle hjälpa dem besegra Sovjetunionen och använde diverse knep för att sätta Finland i en position där Sovjetunionen såg dem som en fiende och ett hot. När Nazityskland så anföll Sovjetunionen så följde Finland med i ett försök att återställa sina gamla gränser. Det är det så kallade fortsättningskriget.
Efter inledande framgångar så satte sig Finland och väntade på freden där de tänkte sig att byta bort landvinningar i Fjärrkarelen mot en säker fred. Istället kom 1944 och en massiv, förkrossande, sovjetisk attack som pressade Finland långt tillbaka och det var bara med hjälp av tyska trupper som de till slut stoppade offensiven. De tyska trupperna och för att Stalin ville ha sina trupper i Centraleuropa för att komma först till Berlin.
För att få hjälp av Nazityskland skrev den finländska president Ryti på ett avtal med Hitler, men enligt författaren så var avtalet avsiktligt icke-bindande för resten av landet. Ryti avsattes och ersattes med Mannerheim vars enda jobb var att ordna en fred med Sovjetunionen.
De förhandlingarna gick dåligt. De finländska politiker som åkte till Moskva lyckades inte nå ett enda finskt önskemål och det var en intressant mängd sammanbrott och finska självmord under förhandlingarnas gång. Finland blev tvungna att återigen lämna ifrån sig alla befriade områden och mer. De blev tvingade att starta krig mot Tyskland, att ta in en sovjetisk "kontrollkommission" som skulle godkänna alla politiska beslut, att göra en variant av Nurnbergrättegångarna och att betala skadestånd.
Mannerheim led av hälsoproblem under slutet av kriget. Lite oklart vilka hälsoproblem, men magsår nämns. Det gjorde att han återigen studsade in och ut ur berättelsen och det blir oklart vilket inflytande han haft på de beslut som fattades. Enligt författaren var han aldrig en vän av Nazi-regimen men hade ändå förmågan att charma den tyska ledningen med gammaldags aristokratisk stil.
Efter kapitulationen tar Urho Kekkonen över som Finlands starke man. I boken framstår inte Kekkonen i någon vidare dager utan beskrivs som en sovjetisk knähund (mitt ord, inte författarens). Många som författaren beskriver som finländska nationalister dömdes till tukthus på Stalins order, dock inte Mannerheim. 1951 dog Mannerheim i Lausanne.
I den här boken lärde jag mycket om finsk historia och om Mannerheim men det är långt från en heltäckande berättelse. Som alltid när böcker skrivs av personer i en annan tid så måste de baseras på skrivna källor och skrivna källor utelämnar alltid sådant som antingen är ointressant, självklart eller oönskat.
Boken är skriven av en svensk diplomat (kolla) som uppenbarligen haft Mannerheim som ett intresse under lång tid.
Den bild jag får av Gustaf Mannerheim är inte heltäckande, men det är bilden av en person som ofta gick till ytterligheter. Som barn var han i ständig konflikt, våldsam och otrevlig. Hans familj bestod av människor som verkade försöka leva oberoende liv och han passade inte in någonstans.
Han växte upp på en adlig, men inte speciellt förmögen, gård nordväst om Helsingfors och var helt svensktalande i en värld där bara tjänstefolk och arbetare talade finska. Trots det så tänkte alla på sig själva som hundra procent finländare för det var vad de var. Idag kopplar vi gärna nationalitet till språk men så var det inte förr.
Finland hade under de 60-70 åren sedan området gick från att vara en del av Sverige till att vara ockuperat av Ryssland lyckats behålla en självständighet genom att vara lojala och pålitliga i tsarens ögon. De hade egna språk, egen valuta, eget parlament, eget postväsende. Tyvärr så sprack det i slutet av 1800-talet när de ryska kejsarna bestämde sig för att göra Finland ryskt. Alla skulle tala ryska och allt oberoende skulle bort. Enligt anekdoten i boken så kom det efter att tsaren på semester i Finland inte kunde posta ett brev med ryska frimärken.
Tillbaka till Mannerheim så gjorde hans personlighetsproblem att hans skolgång blev svår. Det var först när han blev militär som han fann kombinationen av tydliga regler och ett utlopp för sin ambition. Tyvärr så ledde ambitionen bort från Finland och till St Petersburg och kejsarens armé, något som inte uppskattades av vänner och familj. Han såg sig själv dock som både lojal undersåte till kejsaren och som lojal finländare.
Efter en god karriär i tsarens armé, bland annat tack vare de kontakter den stiliga, men fattiga, aristokraten Mannerheim knöt till den ryska tsarfamiljen, så kom till slut första världskriget. Ett krig som visade hur korrupt och inkompetent tsarens armé var. Mannerheim var ett undantag och han blev befordrad hela vägen till general.
När den ryska revolutionen kom så slapp Mannerheim testa sina lojaliteter utan han kunde kämpa både för Finland och mot bolsjevikerna ("de röda"). På ett imponerande sätt mobiliserade han "vita" styrkor i Österbotten och besegrade "de röda" i södra Finland. Tydligen debatterar man fortfarande om det var ett befrielsekrig eller ett inbördeskrig. Jag antar att det var lite av båda.
Många "röda" såg sig säkert som lojala finländare vilket gör det till ett inbördeskrig, men mest överallt där de "röda" vann förvandlades landet till en lydstat under Lenin vilket betyder att det de facto var ett befrielsekrig.
I kampen att bli ett eget rike så letade han och andra efter stöd i olika länder. Han försökte med de vita i Ryssland, med Sverige, med Frankrike och med Storbritannien, men det blev Tyskland som med både ord och handling kom till Finlands hjälp. Mannerheim insåg att det kunde bli katastrofalt att vara kopplad till Tyskland då han kunde se Tysklands kollaps vid horisonten även om de anti-ryska finländska politikerna inte gjorde det.
Mannerheim kom både under och efter kriget ofta i konflikt med politikerna. Som militär var han inte van vid debatt eller kompromisser och uppträdde väldigt auktoritärt. Han gavs ändå i uppdrag att ordna en grundlag och ett val. Tills vidare så använde de den grundlag de levt under innan de ockuperades av Ryssland, och den var från 1700-talet.
Under mellankrigstiden studsade han in och ut ur maktpositioner och hade turen att inte vara ansvarig när många finska kommunister mördades eller svältes ihjäl efter kriget.
Under andra världskriget var Mannerheim Finlands överbefälhavare. Under vinterkriget, när det lilla Finland stod emot Sovjetunionens massiva anfall rätt väl blev han något av en hjälte i hela världen. Han försökte få hjälp från Sverige, men trots den massiva supporten från Sverige förlorade ändå Finland kriget och fick överlämna landområden till Stalin.
Från politiskt håll hade man dessutom än en gång vänt sig till Tyskland, nu under Naziststyre och under Adolf Hitler. Tyskland såg Finland som ett land som skulle hjälpa dem besegra Sovjetunionen och använde diverse knep för att sätta Finland i en position där Sovjetunionen såg dem som en fiende och ett hot. När Nazityskland så anföll Sovjetunionen så följde Finland med i ett försök att återställa sina gamla gränser. Det är det så kallade fortsättningskriget.
Efter inledande framgångar så satte sig Finland och väntade på freden där de tänkte sig att byta bort landvinningar i Fjärrkarelen mot en säker fred. Istället kom 1944 och en massiv, förkrossande, sovjetisk attack som pressade Finland långt tillbaka och det var bara med hjälp av tyska trupper som de till slut stoppade offensiven. De tyska trupperna och för att Stalin ville ha sina trupper i Centraleuropa för att komma först till Berlin.
För att få hjälp av Nazityskland skrev den finländska president Ryti på ett avtal med Hitler, men enligt författaren så var avtalet avsiktligt icke-bindande för resten av landet. Ryti avsattes och ersattes med Mannerheim vars enda jobb var att ordna en fred med Sovjetunionen.
De förhandlingarna gick dåligt. De finländska politiker som åkte till Moskva lyckades inte nå ett enda finskt önskemål och det var en intressant mängd sammanbrott och finska självmord under förhandlingarnas gång. Finland blev tvungna att återigen lämna ifrån sig alla befriade områden och mer. De blev tvingade att starta krig mot Tyskland, att ta in en sovjetisk "kontrollkommission" som skulle godkänna alla politiska beslut, att göra en variant av Nurnbergrättegångarna och att betala skadestånd.
Mannerheim led av hälsoproblem under slutet av kriget. Lite oklart vilka hälsoproblem, men magsår nämns. Det gjorde att han återigen studsade in och ut ur berättelsen och det blir oklart vilket inflytande han haft på de beslut som fattades. Enligt författaren var han aldrig en vän av Nazi-regimen men hade ändå förmågan att charma den tyska ledningen med gammaldags aristokratisk stil.
Efter kapitulationen tar Urho Kekkonen över som Finlands starke man. I boken framstår inte Kekkonen i någon vidare dager utan beskrivs som en sovjetisk knähund (mitt ord, inte författarens). Många som författaren beskriver som finländska nationalister dömdes till tukthus på Stalins order, dock inte Mannerheim. 1951 dog Mannerheim i Lausanne.
I den här boken lärde jag mycket om finsk historia och om Mannerheim men det är långt från en heltäckande berättelse. Som alltid när böcker skrivs av personer i en annan tid så måste de baseras på skrivna källor och skrivna källor utelämnar alltid sådant som antingen är ointressant, självklart eller oönskat.
July 25, 2019
Everyone should read this book. The life of Mannerheim overshadows most of the 20th century IRL heroes. I liked the language and the pace in the book, but it was a bit short and wanted more. It was also interesting to read a book from an author with a Swedish perspective- meaning highlighting the Finnish interfaces to Sweden during these times and the problems of having Swedish ethnicity. Also to learn how the Swedish Government with one hand left Finland to fight on its own but with the other hand tried to help.
February 24, 2019
Författarens beundran av Mannerheim gör boken lite okritisk och ensidig, annars bra biografi. Typisk beskrivning av rysk krigföring:
Den ryska segerfesten i Viborg med parader, medaljregn och massor av vodka gjorde också sitt till att den ryska offensiven avstannade.
Näää, 3 stjärnor max.
Den ryska segerfesten i Viborg med parader, medaljregn och massor av vodka gjorde också sitt till att den ryska offensiven avstannade.
Näää, 3 stjärnor max.
November 29, 2021
Hulttio, aristokraatti, presidentti, sotamarsalkka, ylipäällikkö... Kunnioitettu, kiistelty. Mannerheim on heittämällä maamme historian mielenkiintoisimpia hahmoja ja tämä kirja kertoo monipuolisesti Marskin elämäntarinan. Erityisen kiinnostava jakso on tietenkin vuodet 1930-1945, jolloin koko maailmanhistoria kirjoitettiin uusiksi. Samoin Suomen, jonka kohtalo oli vaakalaudalla.
Jos Marskin elämäntarina vähänkään kiinnostaa, tämä on hyvää luettavaa. Varsinkin jatkosodan aikainen sodanjohto ja strategia, ja ennenkaikkea Mannerheimin jatkosodan loppuvaiheessa tekemä taktinen riskinotto on suorastaan kutkuttavaa luettavaa.
Jos Marskin elämäntarina vähänkään kiinnostaa, tämä on hyvää luettavaa. Varsinkin jatkosodan aikainen sodanjohto ja strategia, ja ennenkaikkea Mannerheimin jatkosodan loppuvaiheessa tekemä taktinen riskinotto on suorastaan kutkuttavaa luettavaa.
March 13, 2025
Min svärfar deltog i Finlands Vinter- och Fortsättningskrig och hans två bröder stupade 1941. För mig som hört om alla krig—Frihetskrig, Vinterkrig, Fortsättningskrig har jag, som icke Finne, haft svårt att hänga med tidslinjen. Ahlanders bok ger en utmärkt orientering om det fristående Finlands historia i allmänhet och Marshalken av Finland Gustaf Mannerheims i synnerhet. Så nu är jag mera orienterad i de olika krigen som utgör underlaget till Finlands kamp att förbli en fri nation.
Lätt läst och väl skriven. Rekommenderas.
Lätt läst och väl skriven. Rekommenderas.
July 4, 2018
Födelsedagspresent från Schiötz. Fängslande om en hjälte och hemska krig
March 2, 2019
Story of exceptional individual in the time of exceptional events.
July 31, 2019
Välskriven och insiktsfull biografi. Ger viktigt perspektiv på Finland, Norden och Europeiska Unionen.
March 30, 2025
Very interesting.
Displaying 1 - 13 of 13 reviews