Ελπήνωρ

by Willy Kyrklund, Βασίλης Παπαγεωργίου (Translator)

100 pages, Paperback

First published January 1, 1986

Reviews

[Håkan]

The only masterpiece in Swedish literature

[Edith]

Lite favoritcitat:

”Någon gång försökte jag fånga hennes blick liksom för att säga: jag är jag, jag är Elpënor. Hon log vänligt mot mig, men hennes blick sade: "Du är ett svin."”

”Ångestens hasande ljud kommer allt närmare, ryckvis närmare. Honungen droppar. Är du min räddare, säg? Varför skrämmer du mig?
Jag kan ej andas. Mjölken spilles, suges av marken.
Den som jag väntade på sover och vet ej min nöd.
Låt mig få sitta vid åran roende hän över havet hemåt hörande än årornas rytmiska dunk.”

"Aldrig Elpënor, aldrig mera vid åran du spänner ryggen tagande spjärn. Aldrig kommer du hem."

”Dödens bilder väljer jag ej, de komma så tomma Thalpios skrattande krukskärvorna flottiga av
ångest det blåser en vind jag är baksidan av någon annans tanke jag gråter för mitt vårmånadslamm som jag glömt.
Aldrig vände jag åter till mor och far och till systrar, aldrig såg jag igen hemmets älskade strand.
Aldrig sände jag spjutet lika säkert som försten, aldrig beundrade man varken min kraft eller list.
Aldrig famnade jag min hustru. Aldrig om kvällen smyckad till makens fröjd bar hon sitt glaspärleband.”

[Anders Kling]

Elpenor är en av Odysseus mannar. En av dem som inte kom hem till fru och barn, en som mottog ingen ära alls.
Hans död är nog den minst ärorika i hela ”Odysséen”. Efter att ha somnat berusad på ett hustak vaknar han plötsligt; glömsk av var han befinner sig ramlar han över kanten och bryter nacken.
Sista kapitlet lyder: ”Främling, du som färdas på havet och rundar en udde vilkensomhelst på din väg vidare hän mot ditt mål - lyssna i vinden efter mitt namn. Jag hette Elpënor.Jag som aldrig kom fram seglade hoppfull som du” Det sammanfattar väl hela denna lilla skrift

[Ville Verkkapuro]

Okay hmm. I got this from the sister of my grandmother, a lovely person with some great reading tips. She wasn't sure what to say about this. So I read it, went to see The Odyssey in IMAX and then read some more and now I'm thinking of reading The Odyssey but I'm simply not quite sure what this is. For real – it's a tiny, straight-forward thing, simple and in a way, just an account. Not too poetic or mind-blowing. There's something here I don't understand for sure.

[Udo]

En alternativ version av Odyssén (och Iliaden). Lite ojämn. Hittar inte riktigt flytet (höhö) i den här båtlåten, men så blänker det till i några kompakta meningar, Kyrklundmagi.

[The_Mad_Swede]

Jag kom först i kontakt med Willy Kyrklunds författarskap under mina grundläggande studier i litteraturvetenskap och minns att Mästaren Ma, som vi skulle läsa, inte alls tilltalade mig (då). När jag nu anno 2016 förnyat bekantskapen -- först med Solange (i samlingen Prosa , tätt följt av den här kortromanen -- så har min uppfattning ändrats.

I Elpënor återberättar Kyrklund stora delar av Odysséen (och i viss mån även Iliaden (om än kortfattat)) fast ur den unge Elpënors perspektiv. Homeros mytologiska skildring dekonstrueras i Kyrklunds intertextuella lek, och resultatet är riktigt intressant, bra och välgenomfört.

Det återstår väl att se om mina åsikter specifikt rörande Mästaren Ma ändrats med tiden, men mer Kyrklund lär det definitivt bli.

Och för den som ännu inte gjort bekantskapen med Kyrklund är Elpënor inte alls en oäven bok att börja med.