De lyse dage

by Philippe Delerm, Christian Yde Frostholm

[This book is written in French.]

Sunborn ou les jours de lumière met en scène des personnages réels ou romanesques au sein d'une communauté de peintres scandinaves venus tester la lumière tant vantée par les impressionnistes. Évocation de l'impossible conciliation entre l'absolu de l'art et les nécessaires compromissions de l'existence, ce roman est aussi une célébration de la joie de vivre et de peindre.

Sunborn or the days of light combines real people with fictional characters in a community of Scandinavian painters who have come to test the light so highly praised by the impressionists. An evocation of the impossible reconciliation between the absolute of art and the necessary compromises of existence, this novel is also a celebration of the joy of life and of painting.

Genres: France, Art, Fiction

226 pages, Paperback

First published January 1, 1996

About the author

Philippe Delerm est né le 27 novembre 1950 à Auvers-sur-Oise. Ses parents étant instituteurs, il passe son enfance dans des «maisons d’école» : à Auvers, Louveciennes, Saint-Germain. Études de Lettres à la faculté de Nanterre, puis nommé professeur de lettres en Normandie. Il vit donc depuis 1975 à Beaumont-le-Roger (Eure), avec Martine, sa femme, également professeur de lettres et illustrateur-auteur d’albums pour enfants.

http://www.mercuredefrance.fr/auteur-...

Reviews

[Robin · Rating 5 out of 5]

Echt heel erg mooi. Heeft me echt geraakt. Aanrader, ook als je Frans niet super is. Je snapt het ook als je de Franse namen van bomen niet kent.

[Catherine Letendre · Rating 3 out of 5]

Ça m'a pris une éternité à entrer dans ce livre et encore plus d'avoir le détachement nécessaire pour l'apprécier. Il s'agit de regarder les personnages se rendre lentement là où l'on sait qu'ils vont, et cela à leur propre aveuglement. Soren et Marie un couple heureux. Quel aveuglement! Mais une fois que j'ai fait un lien avec du Barbara Pym que je "regarde couler comme une rivière", j'ai embarqué. La morale triste pour moi c'est que le seul personnage heureux qui semble atteindre réellement le bonheur, c'est celui qui a la liberté financière. Étrange. Le livre ne semble pas vouloir mener là pourtant, mais c'est la fin qu'il me laisse... pas sûre d'avoir aimé.

[Laurence · Rating 5 out of 5]

une merveille.

[Ofelia]

Den senaste tiden har jag intresserat mig en del för konsthistoria och kända konstnärer och deras liv. Därav tyckte jag att det skulle passa perfekt att läsa den här boken, vilken är som en nostalgisk resa genom det tidiga nittonhundratalets konstvärld. Om jag skulle förklara boken med ett ord skulle jag säga att den är drömsk: den fick mig att tänka tillbaka på forna sommardagar, ackompanjerad med ljuset - som vi i Skandinavien tidigt fått lära oss är mycket nyckfullt - och med nära och kära. Hur flyktigt allt är, de speciella stunderna, vilket också är en avgörande faktor till varför dessa glimtar får en så säregen plats bland alla minnen - allt är flyende och ingen stund kan uppenbara sig två gånger, vidare är det bara ibland som alla detaljer smälter samman och bildar ett perfekt ögonblick.

Boken var mycket vackert skriven med ett målande språk som gick väl i hand med historiens handling. “Havet, som bländade med sina myriader av solkatter, var så ljust och gick i ett nästan förgätmigejblått som så känsligt perfekt gick ihop med den ens benvita sanden. Det blåste fortfarande, men vinden var som en ren berusning, en hyllning till flykten.”

Jag skulle säga att det största temat med den här boken är anledningen till varför konsten är så viktig; specifikt impressionistisk konst. Det är just för att den kapslar in ögonblicket, förevigar dessa ljusglimtar, där allt var perfekt. Men också de mörkaste av stunder. Konsten är ett token av det förflutna, de vi aldrig mer kommer att kunna uppleva; förutom via konsten.

Det var även mycket intressant att läsa om de olika konstnärerna och deras liv. Hur de såg på konsten och på livet. Nu är ju detta ett verk av fiktion så jag vet inte hur mycket - om ens något - överensstämmer med verkligheten men det var iallafall en fröjd att läsa; med intressanta inblickar i konstnärernas (fiktiva) liv. Det hela fick mig att längta efter mina egna målarpenslar; efter mina akvarellfärger.

Sist vill jag bara tillägga en personlig detalj. Min man och jag har som tradition att varje söndag lyssna till Eric Schüldts radioprogram på P2: Text och Musik. Bokens ton, och specifikt huvudkaraktärens tankar och reflektioner, påminde mig väldigt mycket om Schüldts program och hans egna reflektioner om konsten och livet.

Kort och gott, tyckte jag mycket om boken, den var lätt att försvinna in i och jag kommer nog att vilja läsa om den i framtiden.

[Josephine · Rating 2 out of 5]

(Read in French) I didn't enjoy this book. Although it was a book-concept in and of itself, painting using words with similar strokes as the impressionists painters Philippe Delerm talks about, it fell very flat. Characters were too many and uncompelling. A beautiful painting that lacks substance.

[Emma · Rating 4 out of 5]

4,5/5
Un si joli roman !

[Janina · Rating 5 out of 5]

Ce livre est étonnant ! Il relate la vie du groupe de peintres amis de Carl Larsson lors de leurs séjours à Grez-sur-Loing, mais aussi à Skagen au Danemark et enfin dans la maison de Carl Larsson à Sundborn en Suède. On y rencontre aussi Monet dans sa maison rose de Giverny. Tout ce qu'on apprend sur la personnalité de ces artistes est passionnant.
L'écriture de Philippe Delerm que je découvre avec ce livre est très belle ! Sa façon de nous faire évoluer au milieu des peintres, de nous faire partager leur joie ainsi que leur amour et recherche de la lumière, m'a constamment donné l'impression qu'il peignait lui aussi, qu'il faisait un tableau de cette vie de créateurs, en ajoutant ça et là, de belles phrases, de belles descriptions par petites touches de plume.
De la très belle littérature... qui me donne l'envie de lire d'autres livres de cet auteur.

[Jean-Pierre · Rating 5 out of 5]

Delerm est parvenu à recréer en mots l'atmosphère qui règne dans les tableaux et aquarelles de Carl Larsson -- un monde paisible et joyeux où les gens prennent le temps de goûter aux plaisirs simples de la vie. Le lecteur entre dans la communauté d'artistes à la recherche de la lumière parfaite, et des choix déchirants entre la recherche l'art et la vie de tous les jours. La fin -- le départ de Julia, la maladie de Soren -- est d'une tristesse qui n'est pas sans (me) rappeler la fin de l'Ecume des Jours.

[Anneke Guns · Rating 4 out of 5]

Een prachtig boek dat op poëtische wijze het verhaal brengt van mijn favoriete periode in de kunst en van de kunstenaars die mijn absolute helden en voorbeelden zijn!