What do you think?
Rate this book
Vad hände med barnen?
Samtidigt som det moderna välfärdssamhället grundläggs, pågår en omfattande fosterbarnsindustri i Sverige. ”Oäkta" barn säljs till lägstbjudande på auktion fram till 1918, utnyttjas som arbetskraft eller vanvårdas till döds. Gålö i Stockholms skärgård förvandlas till ”fosterbarnens ö”, där arrendetorparna tvingas ta emot närmare tusen gatubarn och andra fattiga stadsbarn, innan verksamheten läggs ner 1939.
Många av de ”fallna” kvinnor som Eva F Dahlgren skrev om i sin förra bok hade skyfflats runt till olika barnhem och fosterhem som barn. Flera av dem födde sedan egna barn. Vad hände med de barnen? Författaren har återvänt till arkiven för att besvara den frågan.
Liksom Fallna kvinnor bygger Vad hände med barnen? på journaler och handlingar från myndigheter, men också på personliga brev. Om barnens längtan efter, eller ibland fasan för, de biologiska föräldrarna.
I den avslutande delen i hennes tematiska trilogi om människors värde under 1900-talets första hälft, som inleddes med Farfar var rasbiolog, skildrar Eva F Dahlgren barnen i folkhemsbyggets och rasbiologins skugga. Det är också en berättelse om synen på barns värde. Om förändringen från ett rent ekonomiskt, då fosterföräldrar krävde betalt för att ta emot ett barn, till ett emotionellt då adoptivföräldrar är villiga att betala för ett barn. Frågan lämnas öppen – har vi idag återgått till en mer skrupelfri syn, där barn, särskilt de ensamkommande, återigen blivit en handelsvara?
Många av de ”fallna” kvinnor som Eva F Dahlgren skrev om i sin förra bok hade skyfflats runt till olika barnhem och fosterhem som barn. Flera av dem födde sedan egna barn. Vad hände med de barnen? Författaren har återvänt till arkiven för att besvara den frågan.
Liksom Fallna kvinnor bygger Vad hände med barnen? på journaler och handlingar från myndigheter, men också på personliga brev. Om barnens längtan efter, eller ibland fasan för, de biologiska föräldrarna.
I den avslutande delen i hennes tematiska trilogi om människors värde under 1900-talets första hälft, som inleddes med Farfar var rasbiolog, skildrar Eva F Dahlgren barnen i folkhemsbyggets och rasbiologins skugga. Det är också en berättelse om synen på barns värde. Om förändringen från ett rent ekonomiskt, då fosterföräldrar krävde betalt för att ta emot ett barn, till ett emotionellt då adoptivföräldrar är villiga att betala för ett barn. Frågan lämnas öppen – har vi idag återgått till en mer skrupelfri syn, där barn, särskilt de ensamkommande, återigen blivit en handelsvara?
- GenresNonfictionHistory
Hardcover
Published May 3, 2017
2 people are currently reading
53 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 12 of 12 reviews
May 23, 2017
Eva F Dahlgren har i sin tredje del i serien om människors värde under 1900-talets första hälft valt att berätta om vad som hände med de barn som kom till Allmänna barnhuset i Stockholm. Två av de barn hon följt genom arkiverade brev, journalanteckningar, autentiska foton och tidningsartiklar, är Rut och Kerstin. Två flickor, födda på 1920-talet av ogifta, prostituerade mödrar som inte själva kunde ta hand om sina barn, och som därför först kom till Lilla Hemmet på Kungsholmen, världens första institution för barn som redan vid födseln var smittade med syfilis, och när de var färdigbehandlade placerades hos fosterfamiljer på Gålö.
Det finns redan en del skrivet om både barn som tvångsomhändertagits av sociala myndigheter och om barn som föräldrarna frivilligt lämnat ifrån sig av olika skäl, ofta på grund av fattigdom och svårigheter att försörja en familj. Bland annat har fil. dr. Johanna Sköld skildrat hur ledningen av barnhemmet i Stockholm fattade det radikala beslutet att köpa en ö i Stockholms skärgård, Gålö, och tvingade de tjugotal torpare som arrenderade jord på ön att var och en ta emot flera av barnhemmets barn mot en viss ersättning. Nästan 1 000 Stockholmsbarn kom att tillbringa delar av sin uppväxt på Gålö.
Till skillnad från skribenter av akademiska texter förhåller sig Eva F Dahlgren friare till det material hon har undersökt. Hon varvar fakta och fiktion. Huvudsyftet är att följa och berätta om de två flickorna, Rut och Kerstin, men under arkivarbetet visar sig fler barn och deras livsöden vara minst lika intressanta, och författaren väljer att berätta om dem också, som sidospår till huvudberättelsen. Det gör att sammanhanget blir aningen rörigt och jag är till att börja med tveksam till upplägget och hade önskat en större avgränsning av materialet och mindre fiktion. Jag tappar flera gånger bort mig i de olika skildringarna om män som förnekar faderskapet till barnen, behandlingar av syfilis med giftigt kvicksilver, vanvård hos fosterfamiljerna, brev till barnhemmet från barn som längtar efter och söker information om sina biologiska föräldrar. Å andra sidan spelar det kanske ingen större roll att händelseförloppet blir litet oklart. Utdragen och citaten ur olika typer av arkivmaterial som rör flera olika barn ger istället en bredare bild av de omhändertagna barnens situation under den här tidsperioden, än om författaren enbart fokuserat på Rut och Kerstin.
För vissa barn kan man nog med ganska stor säkerhet påstå att de hade tur som kom till Lilla Hemmet och sedan till fosterfamiljer. För andra visar sig det sociala arvet med fattigdom och missbruk starkt. Kerstin får barn, som hon precis som sin egen mamma tvingas lämna bort, och Rut lever med en alkoholiserad man. Det var ändå överraskande att så många av barnen, trots fattigdom och umbäranden och i en tid utan penicillin och adekvat sjukvård, blev så gamla som 80-90 år.
Vad hände med barnen? Hur de minsta blev en handelsvara är i stora delar hjärtskärande, men också hoppfull och intressant läsning. Författarens val att bygga upp skildringen kring utdrag ur arkivmaterial gör att tidsandan blir väldigt tydlig. Jag känner mig förflyttad till första delen av 1900-talet, brytpunkten mellan fattigdom och trångboddhet och ett framväxande välfärdssamhälle med ett socialt skyddsnät för de svagaste. En läsvärd skildring av vad som hände med barnen som kom till Lilla Hemmet i Stockholm och sedan placerades i fosterfamiljer.
Det finns redan en del skrivet om både barn som tvångsomhändertagits av sociala myndigheter och om barn som föräldrarna frivilligt lämnat ifrån sig av olika skäl, ofta på grund av fattigdom och svårigheter att försörja en familj. Bland annat har fil. dr. Johanna Sköld skildrat hur ledningen av barnhemmet i Stockholm fattade det radikala beslutet att köpa en ö i Stockholms skärgård, Gålö, och tvingade de tjugotal torpare som arrenderade jord på ön att var och en ta emot flera av barnhemmets barn mot en viss ersättning. Nästan 1 000 Stockholmsbarn kom att tillbringa delar av sin uppväxt på Gålö.
Till skillnad från skribenter av akademiska texter förhåller sig Eva F Dahlgren friare till det material hon har undersökt. Hon varvar fakta och fiktion. Huvudsyftet är att följa och berätta om de två flickorna, Rut och Kerstin, men under arkivarbetet visar sig fler barn och deras livsöden vara minst lika intressanta, och författaren väljer att berätta om dem också, som sidospår till huvudberättelsen. Det gör att sammanhanget blir aningen rörigt och jag är till att börja med tveksam till upplägget och hade önskat en större avgränsning av materialet och mindre fiktion. Jag tappar flera gånger bort mig i de olika skildringarna om män som förnekar faderskapet till barnen, behandlingar av syfilis med giftigt kvicksilver, vanvård hos fosterfamiljerna, brev till barnhemmet från barn som längtar efter och söker information om sina biologiska föräldrar. Å andra sidan spelar det kanske ingen större roll att händelseförloppet blir litet oklart. Utdragen och citaten ur olika typer av arkivmaterial som rör flera olika barn ger istället en bredare bild av de omhändertagna barnens situation under den här tidsperioden, än om författaren enbart fokuserat på Rut och Kerstin.
För vissa barn kan man nog med ganska stor säkerhet påstå att de hade tur som kom till Lilla Hemmet och sedan till fosterfamiljer. För andra visar sig det sociala arvet med fattigdom och missbruk starkt. Kerstin får barn, som hon precis som sin egen mamma tvingas lämna bort, och Rut lever med en alkoholiserad man. Det var ändå överraskande att så många av barnen, trots fattigdom och umbäranden och i en tid utan penicillin och adekvat sjukvård, blev så gamla som 80-90 år.
Vad hände med barnen? Hur de minsta blev en handelsvara är i stora delar hjärtskärande, men också hoppfull och intressant läsning. Författarens val att bygga upp skildringen kring utdrag ur arkivmaterial gör att tidsandan blir väldigt tydlig. Jag känner mig förflyttad till första delen av 1900-talet, brytpunkten mellan fattigdom och trångboddhet och ett framväxande välfärdssamhälle med ett socialt skyddsnät för de svagaste. En läsvärd skildring av vad som hände med barnen som kom till Lilla Hemmet i Stockholm och sedan placerades i fosterfamiljer.
February 12, 2022
Läs Fallna kvinnor. Det räcker, man förstår att livet var hårt för dessa människor.
June 12, 2019
Väldigt intressant och välskrivet. Det är skrämmande att tänka att detta hänt och att det faktiskt inte var så längesen. Eva berättar på ett enkelt sätt om en bit av Sveriges historia i romanform. Boken borde, tillsammans med hennes två tidigare böcker, vara något alla läser på högstadiet. Så viktigt!
August 23, 2017
The previous book by Dahlgren, "Fallna kvinnor", dealt with the women who in the early 1900s were deamed "nymphos","idiots" and "slow-witted" because of their sexuality (which for the most part was prostitution). This time she tracks the children of these women, born with syphilis and mentally damaged from the mercury treatments.
She never quite manages to make this interesting, somehow. The last book was SO good, and like this one very well-written, but you don't feel the heart. Dahlgren follows too many children in too many different situations. Also, what was gripping in the last book was the structures that basically forced the women into prostitution, and then internment, and then sterilization because they were harmful to society because of their "lifestyle". The children of these women are of course no better off, but I think the sheer diversity of the places, foster families and so on just makes it harder to analyze the material in any meaningful way.
Despite this I really enjoyed Dahlgren's writing, her mixture of personal feelings, fictional passages and the rich authentic material of letters and official documents make for an excellent mixture. But, I finished it with a shoulder shrug unlike "Fallna kvinnor" which left me gasping.
She never quite manages to make this interesting, somehow. The last book was SO good, and like this one very well-written, but you don't feel the heart. Dahlgren follows too many children in too many different situations. Also, what was gripping in the last book was the structures that basically forced the women into prostitution, and then internment, and then sterilization because they were harmful to society because of their "lifestyle". The children of these women are of course no better off, but I think the sheer diversity of the places, foster families and so on just makes it harder to analyze the material in any meaningful way.
Despite this I really enjoyed Dahlgren's writing, her mixture of personal feelings, fictional passages and the rich authentic material of letters and official documents make for an excellent mixture. But, I finished it with a shoulder shrug unlike "Fallna kvinnor" which left me gasping.
May 25, 2020
Efter att ha läst Eva F Dahlgrens bok "Vad hände med barnen" slås jag över att vissa frågor är ännu aktuella. Hur tar samhället hand om den person som är sjuk, gammal eller är ett barn. Idag använder vi inte i Sverige ord som barnaukion eller försäljning till lägsbjudande av fattighjon. Men ändock alltsedan avregleringen sker istället att omvårdnand läggs ut på entreprenad genom anbud. Idag steriliseras inte människor för att de anses moraliskt dåliga. Boken griper mig och det gör ont hur människor behandlar den som är fattig eller inte passar in i normenm I ett kapitelet Såld till lägstbjudande finns insändarskribent från oktober 2012 i Nordvästra Skånes tidningar som lyder!
- Jag vill inte auktioneras!
Kanske är det människor som i början av 1900 auktionerades ut till lägsta peng i början av 1900- talet som idag gått varvet runt och blir sålda för minsta peng, men nu för att vårdas de sista åren. Ett sätt att lösa omvårdnaden så billigt som möjligt för kommunerna.
Finns mycket i denna bok som ger tankeställningar som är aktuella än idag. Hur tar vi idag i Sverige hand om barn, sjuka, fattiga och gamla?
- Jag vill inte auktioneras!
Kanske är det människor som i början av 1900 auktionerades ut till lägsta peng i början av 1900- talet som idag gått varvet runt och blir sålda för minsta peng, men nu för att vårdas de sista åren. Ett sätt att lösa omvårdnaden så billigt som möjligt för kommunerna.
Finns mycket i denna bok som ger tankeställningar som är aktuella än idag. Hur tar vi idag i Sverige hand om barn, sjuka, fattiga och gamla?
December 11, 2019
Faktabaserad, avskalad, rå återgivning av ett stycke svensk historia om hantering av barn, den s.k. fosterbarnsindustrin av "oäkta" barn (begreppet används i boken eftersom det användes då), gatubarn, fattiga barn, "imbiciller" och "idioter" (även dessa begrepp används eftersom sjukvården kategoriserade barn på detta sätt) under 1900-talets första hälft. Fokus ligger huvudsakligen på Stockholm, men paralleller dras till andra delar av landet. När huvudstadens medel- och överklass fnyser åt den försämrade stadsbilden och staten står handfallen utan fungerande socialsystem, faller de yngsta och mest utsatta i girighetens händer. Det blir barnauktioner med minimala krav och lägsta bud - en av de tidigaste formerna av dagens offentliga upphandlingar - det blir arrendator som påtvingas 5-6 fosterbarn för att behålla sitt arrende, det blir fosterhem på Gålö. Det blir missförhållanden, utnyttjande, övergrepp och barn som flyttas kors och tvärs eller glöms. Allt i en svag filantropisk anda och med ett rasbiologiskt suckande efter friska, sunda, starka barn för en bättre framtid.
Läs
//Ann
Läs
//Ann
This entire review has been hidden because of spoilers.
December 22, 2023
Svensk historia i närtid. Och man tror inte att det är sant. Oäktingar som såldes och tjänade som pigor och drängar. Tvångssteriliseringar.
Människor som lever och dör när jag själv har blivit vuxen.
Den är välskriven, inte helt lättläst, men mycket intressant.
Människor som lever och dör när jag själv har blivit vuxen.
Den är välskriven, inte helt lättläst, men mycket intressant.
February 6, 2021
En mycket intressant och verklighetsbaserad bok, som hjälpte mig vidare i släktforskningen som jag håller på med.
August 20, 2018
Text på bloggen: http://annzah.com/2017/september/vad-...
April 14, 2025
Lyssnade
Displaying 1 - 12 of 12 reviews