Mörkret har lagt sig över Idijärvi sameby och det dröjer veckor innan solen återvänder. Borri noaidis attack har rivit upp djupa sår inom Áili, sår som blir än mer smärtsamma när en tragisk olycka gör henne ensam igen.
Samtidigt har Nåjdernas råd kommit till byn. De söker efter Urseiten, det mytomspunna föremål som kan förgöra dem alla om det hamnar i fel händer. Áili litar inte på rådsmedlemmarna och när deras sökande inte ger resultat försöker hon utveckla sina krafter på egen hand. Hon gör allt för att hålla byn säker. Inget pris är för högt för att skydda de hon älskar.
Det här är bok två i Idijärvi-trilogin. Det är verkligen en spännande bok som utspelar sig långt uppe i norr bland samer. Det jag gillar med boken är miljöerna, att det är mystik och magi och så gillar jag så klart karaktärerna. Tycker att spänningen och intrigerna stiger så nu ser jag jättemycket fram emot att läsa tredje och avslutande delen.
För knappt ett år sedan läste jag första delen, Middagsmörker, i den här serien och även om jag inte blev överväldigad så gillade jag den. Att jag ville läsa uppföljaren rådde det inga som helst tvivel om. Gryningsstjärna är något helt annat. Läs mer på min blogg
Sometimes I feel like I complain about all the books I read. "It wasn't well-written, I didn't like this, that was bad" blah blah to a point where I'm wondering if I'm maybe being too critical? I always complain about books not being well-written and at some point it's like, is any book ever good enough? I especially felt this reading the last book I reviewed, Odinsbarn, which everyone and their mother loved but left me feeling completely underwhelmed.
Then I read this and you know what? I can appreciate well-written things. I just need them to actually be well-written! Maybe I'm overly positive now because Odinsbarn was such a disappointment, but it was soooo refreshing to read something good. Something that did not repeat every sentiment fivehundred times to make sure the reader got it. Something that felt edited. With characters I could relate and care for!
Honestly, I don't know if it deserves five stars, because if I had read something amazing before this maybe I'd just give it four. But the awkward "Oh here's your powers, Aíli" scene from the first book which was my biggest complaint then was not present here, so it is better. It's a good sequel! And I can't wait for part three.
Gillade även denna och ser framemot fortsättningen. Slutet gör mig nyfiken på hur historien skall fortsätta! Min inneboende misstänksamhet mot alla karaktärer, något som förmodligen betyder att jag läst lite för många deckare 😉, gör att jag även funderar över var de egentligen står.
Gryningsstjärna (Dawn Star?) by Charlotte Cederlund is the second book in her Idijärvi trilogy, Swedish fantasy set in Sapmi (the land of the Sami people, indigenous to Sweden). ☄️ The first book was very sad, especially for the main character Áili, who has lost everything, and then loses more. ☄️ I don't find this a typical second book for a trilogy. The story evolves! There is no anticlimactic pause before the end game. We get to know the enemy better, as well as Áili's magical powers, and also her new home and friends. We are further educated about the dark history of the Swedish people in abusing and suppressing the Sami people (it's all true, we should live in shame, really). ☄️ The magic is the best part of Cederlund's world. I like it a lot! It's truly magical, traditional in many ways, it costs, and it's tried to the Sami culture and traditions. There is the ability to move objects, to create shields, to read minds, to communicate with animals, to take life force, to shapeshift, and more. I really enjoy fully fledged magic. ☄️ Now, I can't wait for the third book, and I hope you foreign language reading guys will also get your translation soon! ☄️ Find the whole review at booksofdoom on instagram: https://www.instagram.com/p/BVjl9YthuHi/
Áili blir föräldralös när hennes pappa dör i cancer. Så hon får flytta från Malmö upp till Idijärvi sameby där hennes morfar och morfarsmor bor. Inte bara byter hon miljö helt, utan hamnar i en - för henne - helt ny kultur. Hon visste inte att modern var same eftersom hennes pappa knappt pratat om sin fru med Áili. Hon visar sig ha krafter som hon inte vet vad hon ska göra med. Eller hantera. Och dras in i kampen mellan det onda och det goda - som har pågått i hundratals år. Detta är egentligen böcker för Unga Vuxna, men jag läste dem med stor behållning och även om mycket är kommet från författarens fantasi finns ett uns sanning i mycket av det som beskrivs. Vilket leder till ett intresse för våra egna urinvånare.
Det här är en värdig uppföljare till första boken i serien. Det är rätt ovanligt, ofta brukar jag tycka att andra boken i en serie känns framstressad och att både handling och karaktärer tappar känsla. Men så är inte fallet här och det känns väldigt befriande. Àili börjar mogna och det är skönt. Det hon varit med om har tvingat henne att bli mer vuxen än många andra i samma ålder. Samtidigt kan man ändå märka att hon på många sätt fortfarande är ett barn. Vilket är bra, en tjej i hennes ålder ska inte vara vuxen. Liksom i förra boken får jag här ta del av i vart fall en del av samernas historia och det är väldigt intressant. Jag gillar när sådant vävs in i fiktiva berättelser.
I really like the first book, so I had high hopes for this follow up. It delivered on story but the writing felt much more immature and detracted a bit from my feels for this book. Certain phrases and word choices were so bad I was drawn out of the story and that is never good. I pressed on reading it and it still delivers on setting, plot and the conflict described between the Sami people and Swedes. However, character development, dialogue and the writing was just not up to par. This is a Young Adult book so I can forgive the simplicity of the writing up to a point but For my own taste I just wished there were more layers and nuances to the use of language.
Jag måste börja med att erkänna att jag är lite jävig i och med att jag fått läsa Gryningsstjärna redan under manusstadiet, men jag tycker att Charlotte Cederlund med sin Idijärvi-trilogi gör något som ingen tidigare gjort. Hon belyser många problem som berör samer och jag lär mig något nytt i varje bok. Dessutom är det spännande och välskrivet!
Tyvärr upplevde jag det som att inte mycket hände förrän i slutet och har alltid svårt för karaktärer som liksom bara går omkring och tänker att ingen nog tycker om dem ändå.
Del 2, av vad jag vet en triologo. Antal sidor 274 En ungdomsbok, nja, tycker den minst lika bra funkar som en vxenbok, den passar alla altså. Om samer, det gamla/ idag. Jag säger bara läs dom. !!
4.5 ⭐ Jag älskar hur mycket jag lär mig av boken och det faktum att det bara blir bättre och bättre! Spänningen river och sidorna flyger förbi, Áilis resa lämnar ingen oberörd!
Áili har räddat byn och rådet har anlänt till byn i sökandet efter den kraftfulla Urseiten. Men när tragedi och olycka faller över byn står invånarna handfallna. Rådets sökande visar sig vara fruktlöst och Áili litar inte på de. Istället försöker hon på egen hand utveckla sina krafter, allt för att skydda sin by och de hon älskar. Men när uråldrig ondska släpps lös hotar den att förstöra allt som byn försöker beskydda. Nu måste de hitta Urseiten, eller så är allt för gäves.
Det starka samehatet som speglas i boken är rent ut sagt otäckt och påminner om gamla (borde vara utdött) fördomar och hatiska ideer. Den starka sammanhållningen mellan Áili och Olivia är hjärtvärmande, men Áilis karaktär är det som gör att jag verkligen tycker om henne som huvudperson!
Det är hjärtvärmande att läsa om kontakten som Áili har med sina släktingar på andra sidan. Och det är en påminnelse till oss alla att våra älskade aldrig riktigt försvinner, de finns alltid med oss.
Så kul att läsa denna i sin färdiga form. Charlotte imponerar verkligen med sin fortsättning och jag ser riktigt fram emot att få läsa den sista delen i serien.
En väldigt bra fortsättning på ett underbart äventyr. Jag uppskattar verkligen att få fly in i mina förfäders värld i en nutida historia. Längtar redan efter nästa bok!
En spännande, snöskimrande, och magiskt berättad historia som bidrar till den (hos gemene person) mycket knappa kunskapen om Sverige som kolonialmakt i förhållande till Sapmí.