Draai je niet om

by Tove Alsterdal, Bart Kraamer (Translator)

Ooit was Beckomberga het grootste psychiatrisch ziekenhuis van Europa. Nu zijn de sporen van het verleden gewist en worden er exclusieve woningen gebouwd in het oude park. Svante Levander is een van degenen die in de idylle gaan wonen, samen met zijn nieuwe liefde.
Onderweg naar huis vanaf de winkel wordt hij doodgestoken. Eva, zijn ex-vrouw, is hem die avond gevolgd en wordt opgepakt op verdenking van moord.
Slechts één persoon kan getuigenis afleggen over wat er is gebeurd, een buitenlandse vrouw die voor de winkel zat te bedelen, maar zij is spoorloos verdwenen.
Wanneer een paar jongens in de buurt van de plek van de moord de resten van menselijke lichamen vinden, ontstaat een angstgolf.
Het verleden blijkt dichterbij te zijn dan iemand kon vermoeden.

Genres: Thriller, Crime, Swedish Literature, Scandinavian Literature, Fiction, Mystery, Murder Mystery

411 pages, Paperback

First published August 25, 2016

About the author

Tove Alsterdal was born in Malmö, Sweden, and has worked as a journalist for over 20 years before she had her debut novel published.

Reviews

[Tanja Berg · Rating 2 out of 5]

Den här boken var så tråkig att jag känner mig helt omotiverad till att skriva något alls om den. Eva förföljer sitt ex Svante och när han mördas så blir hon huvudmisstänkt. Själv blev hon nerslagen och vet inte vad som egentligen hände. Eva jagar efter ett vittne, en rom tiggare, över halva Europa.

Samtidigt hittar några skolpojkar skelettdelar i en skog, och dessa verkar ha sammanhang med ett nedlagt psykiatriskt sjukhus. Man vill självklart tro att det som hände med Svante och detta fynd har något gemensamt.

Den här boken var ett ork från början till slut. Jag som tidigare blivit imponerad av den här författaren är nu bara besviken. Eller om det är hela deckar-genren som jag är besviken på. "Vänd dig inte om" är inte en bok jag rekommenderar oavsett.

[Karin Meinen-Benjamins · Rating 4 out of 5]

Intelligente en goed uitgewerkte thriller. Mijn recensie op Samenlezenisleuker:

https://samenlezenisleuker.wordpress....

[Britt-Marie Kullin · Rating 4 out of 5]

Betyg: 4,5 av 5.

Det här är Tove Alsterdals fjärde roman. Jag har läst alla hennes tre tidigare böcker, och tyckt mycket om dom alla. Här är länkar till mina recensioner av dom: Kvinnorna på stranden, I tystnaden begravd, och Låt mig ta din hand. Alla böckerna är helt fristående från varandra.

Och jag tyckte lika bra om även den här boken, Vänd dig inte om.

Tycker att Tove Alsterdals böcker inte direkt är kriminalromaner. Utan mer dramer med thrillerinslag. Och dom tar alltid upp aktuella ämnen i samhället.

I den här boken så handlar det både om den psykiatriska vården, och om tiggare, två mycket aktuella samhällsproblem.

Boken är väldigt bra, mycket välskriven, och spännande. Och jag rekommenderar den varmt, precis som författarens tidigare böcker.

[Evelina · Rating 3 out of 5]

En intressant, spännande och samhällsaktuell roman. Gillade också kopplingen till Beckomberga, fast det stundtals var lite obehagligt att läsa. Läs hela recensionen här: https://ewelinasbokblogg.blogspot.se/...

[Electra · Rating 4 out of 5]

Un polar sans être vraiment un, le portrait d'une société suédoise et de l'Europe à travers son rapport aux migrants et aux Roms, l'autopsie d'une vie de couple .. beaucoup de choses à dire ! Et j'ai aussi vraiment aimé le style et le rythme.

[Boktok73 · Rating 3 out of 5]

Tove Alsterdal är en ny bekantskap för mig. Jag blir inte besviken. Jag får en riktigt bra kriminalroman med en knivskarp samhällsbeskrivning på köpet. Det är inga våldsamma blodiga scener men ändå en historia som bit för bit nystas upp och sanningen uppdagas.

Tiggarkvinnan som brukade sitta utanför ICA och som troligtvis såg händelsen är spårlöst försvunnen och Eva känner att hon måste hitta henne för att bli rentvådd. Parallellt med historien händer andra mystiska saker i det gamla samhället Beckomberga, där det tidigare fanns ett mentalsjukhus. Nu har där byggts exklusiva bostäder men invånarna känner att allt inte står rätt till i samhället.

Tove Alsterdals bok Vänd dig inte om är författarens fjärde fristående bok. Jag ska nog absolut i något skede leta fram de tidigare böckerna.

Tack till Lind & CO för recensionsexemplaret!

[Catsbooksandcoffee · Rating 2 out of 5]

Bogen starter rigtigt godt, men de mange forskellige sidehistorier holder ikke rigtigt tempoet.

Du kan læse min fulde anmeldelse på Catsbooksandcoffee.com

[Kaythana Verstraete · Rating 2 out of 5]

Persoonlijk vondt ik het boek niet spannend genoeg. Had niet het gevoel Dat ik wou doorlezen .

[Gavroche · Rating 3 out of 5]

Das Buch steht unter der Kategorie „Kriminalroman“, wobei der Schwerpunkt hier eindeutig auf den Begriff „Roman“ gelegt wurde, denn es gibt sehr viele erzählende Passagen; eine weite Reise über Berlin und Prag bis nach Rumänien mit Details, die nicht zum Fortgang der Handlung beitragen. Man muss sich jedoch darauf einlassen, auf diese Geschichte, in deren Mittelpunkt Eva steht, die Ex-Frau von Svante. Obwohl sie es war, die die Trennung wollte, bereut sie es nun und stalkt ihren Ex regelrecht. Eines Abends passt sie ihn vor dem Supermarkt ab und wacht erst im Krankenhaus wieder auf. Und dann wird sie auch noch des Mordes beschuldigt; ausgerechnet sie soll Svante ermordet haben. Sie hat einen Filmriss, kann sich aber noch an eine obdachlose Roma erinnern, doch die ist unauffindbar. Ein zweiter wichtiger Teil beschäftigt sich mit der ehemaligen Nervenheilanstalt Beckomberga, wo nun ein Wohngebiet für Wohlhabende errichtet wird, auf den Trümmern der ehemaligen Gebäude entsteht eine Reihenhaussiedlung, andere Teile werden renoviert und in Wohnungen verwandelt. Hier haben Svante und seine Freundin gerade ein Haus gekauft. Die Geschichte von Beckomberga wird immer wieder vertieft und ist sehr interessant.
Für einen Krimi war mir das Buch jedoch nicht spannend genug und auch die Ermittlungen waren nicht so interessant. Als Roman gefiel mir das Buch ein wenig besser, darum vergebe ich 2,5 Sterne.

[Gerda · Rating 4 out of 5]

A good read, though it took me some pages to get to that opinion. The first part of the book didn't really read like a crime novel and I was waiting for real investigation and the solving of the crime. The author clearly wanted to write a social novel with a crime element. About the way the Roma people are living and how they're treated in Romania and how they end up begging in the streets in western Europe. The further I got, the harder it was to put the book aside. Even though I got to the final clues a long time before the main character did. Eva, the ex wife of the murdered Svante. Both not very likeable characters. As a matter of fact, there were few likeable characters in the book. The only exception being the 78 year old nurse in the end. Still, a book will written, with interesting facts and a good way to show the difference of well to do people leading their apparent shallow lives and the struggle for life with the homeless, the refugees and the Roma.

[Bettie H · Rating 3 out of 5]

Jag blev glatt överraskad då jag trodde att boken skulle vara meh, men författaren är kunnig och har gjort noga efterforskningar vilket märks i boken även om det är fiktion.

[Pixelina · Rating 3 out of 5]

Jag läser ju sällan deckare numera men den här såg ok ut och jag var tvungen att hitta en till bok till min lilla rea-korg.
Den flyter på väldigt bra ibörjan, språket känns lätt och ledigt trots ganska tunga ämnen som död, tiggare och mental patienter som lever i skuggan, under våra fötter.
Huvudpersonerna är lite för många och jag tycker kanske att en del av allt med Jannice och grannen kunde ha stramats till. Just Jannice ger ett lite våpigt intryck och det bara för att hon är ung.

Nåja, tror min mamma kommer gilla den här även om jag nog inte kommer läsa fler Alsterdal.
Too many books - too little time.

[Cecilia · Rating 5 out of 5]

Bra deckare och samhällsroman! Tove Alsterdal är enligt min mening en av de allra bästa svenska deckarförfattarna just nu. Hon blandar spänning med ett stort socialt engagemang och man lär sig mycket av att läsa henne. Denna bok tar bl.a. upp fattigdom, utanförskap (i svenskt och europeiskt perspektiv) och följderna av psykiatrireformen. Klyftorna i samhället är närvarande i hennes böcker; även vad det innebär att vara på "rätt" sida av klyftan, dvs till synes framgångsrik och lycklig. Mycket läsvärd; rekommenderas!

[Christian Ohlsson · Rating 4 out of 5]

Väldigt bra deckare. Befriande fri från alkoholiserade frånskilda konstaplar. Vackert språk och äkta karaktärer.

[Wendy Wenning · Rating 3 out of 5]

http://www.passievoorboeken.com/draai...

[Mieke Schepens · Rating 4 out of 5]

4 vette sterren!
Lees de recensie op mijn blog: https://graaggelezen.blogspot.nl/2017...

[Red · Rating 3 out of 5]

Jammer van de vele fouten van de vertaler...
verder prima boek.

[Jeanette Eriksson · Rating 4 out of 5]

Del 4 och den får en stark 4a, dvs 4+.
Mycket läsbar

[emmakicki · Rating 1 out of 5]

Lyssnade som ljudbok och somnade flera gånger, ändå kändes det inte som att jag missade något alls. Det hände så lite men beskrevs i det oändliga och när det precis började bli spännande så förflyttades historien och den förra återupptogs aldrig riktigt. Nej, jag blir inte sugen på att läsa fler böcker av Alsterdal men någon gång kanske jag ger henne en ny chans. När jag hunnit glömma hur otroligt seg den här var.

[O* · Rating 2 out of 5]

Alsterdal skriver bra, men ändå blev jag lite besviken. Handlingen är lite rörig; flera personer att följa, och trådarna känns väldigt löst sammansatta. Ämnena som behandlas är kunnigt noterade: Alsterdal antingen vet mycket om romers situation i Sverige har läst på ordentligt. Det är positivt, och intressant. Upplösningen är lite ”jaha” – sidohandlingen med romer känns lång och inte så jätteintressant egentligen.

[Irene Woo · Rating 3 out of 5]

Beetje verwarrend soms.

[iceball__ · Rating 2 out of 5]

Långtråkig. Skippade de sista 100 sidorna och läste bara de allra sista, första gången någonsin jag gjort så med en bok.

[Jinnie Stork · Rating 1 out of 5]

En man blir mördad i ett bostadsområde invid Beckomberga, och kort därefter hittar några pojkar ett skelett, resterna av en människa. Snart kopplas brotten till det nedlagda sinnessjukhuset, med dess mörka historia.

Jag var väldigt taggad på att läsa en kriminalroman, då det var ett tag sedan. Denna roman hade blivit väldigt hyllad då den kom ut. Upplägget kändes också lovande. Tyvärr blev jag väldigt besviken. Dels håller inte språket. I början, när jag märkte att Alsterdal bröt mot många grammatiska regler, förstod jag det som hennes egen stil, vilket är något jag gillar. Tyvärr var det inte konskvent gjort i boken, och i slutet är det som att hon försöker skriva på olika sätt beroende på vem som är kapitlets katalysator, men det faller platt då det ända som skiljer dem åt är att den äldre säger ord som känns gamla, den ungre killen använder engelska och "dataord" och den hårt arbetande fadern använder akademiska ord, men själva det ostilistiska och förvirrande brytandet i grammatiken är densamma genom boken (och ibland inte alls). Kanske försöker Alsterdal gå in och ut ur medvetandet, minne, nutid osv, men det lyckas inte (något som Woolf tillexempel visade går, genom grammatiskt felaktiga meningar, i Mrs. Dalloway).

Även om Alsterdal nuddar vid intressanta teman som skam och sexualitet, mord och "sinnessjuka" samt människosyn så är berättelsen klumpigt gjord. Hela resan genom de romska lägrena är en intressant berättelse, men den blir berättad på ett krystat sätt, där det blir för uppenbart att man på något vis ska förstå att de är människor som vilka andra, att de har känslor och mår dåligt i ett förtryck precis som vem som helst skulle gjort. Det blir en berättelse om en förtryckt grupp genom en vit kvinnas ögon, och det blir för pretantiöst. Jag får också en känsla av att man försöker få ihop alla lösa trådar i slutet, men även detta blir spretigt och ointressant. Oftast väljer Alsterdal att berätta utifrån de minst intressanta personerna. Jag bryr mig liksom inte om huvudpersonen Eva, inte heller Niklas eller Ulla, för man har inte lyckats etablera den relationen till romanernas karaktärer.

Jag tror man hade vunnit mycket på att dela upp romanens berättelse i två. Nu blir det en röra av romska tiggare i EU, självmord, ekonomiska bekymmer, familjerelationer, psykisk ohälsa m.m. och det mesta blir således platt. Detta är en roman jag kommer glömma så fort jag lagt den ifrån mig.

[Annabee · Rating 4 out of 5]

EEN TYPISCHE ALSTERDAL: JE WORDT ER NIET VROLIJK VAN

Van Tove Alsterdal is op basis van eerder werk bekend dat haar thrillers meer romans dan thrillers zijn. Ook deze keer is dat het geval. In Draai je niet om wordt weliswaar een moord gepleegd en komen er nog wat andere zaken letterlijk en figuurlijk naar boven, maar echt spannend wordt het niet. Wel duister en creepy.

Alsterdals manier van schrijven verdient alle lof, echter in dit boek laat ze het qua opbouw een beetje afweten. Het verhaal komt moeizaam op gang. Als je dan de smaak te pakken begint te krijgen, volgt er een locatiewisseling van Zweden naar Roemenië. Op zich zit daar logica in, want Eva wordt verdacht van het doodsteken van ex-echtgenoot Svante en probeert samen met zoon Filip de waarheid te achterhalen, die wellicht in Roemenië te vinden is. Het aantal pagina's Boekarest-reis ten opzichte van de opbrengst van het verblijf aldaar staat in geen verhouding tot elkaar.
Over verhoudingen gesproken: tussen moeder Eva en zoon Filip loopt het niet zo lekker, wat Alsterdal buitengewoon knap weet te schetsen. Eva's karakter is interessant; haar gevoelens, gedrag, gedachten en angsten maken haar tot een bijzondere vrouw.

"Met wie heb ik zeventien jaar lang samengewoond, de man die ik zag of iemand die ik nooit in het oog kreeg? Was ik degene die blind was?"

De plot van Draai je niet om zit mooi in elkaar, al is de vertelling uiterst traag en dwaalt de auteur nogal af van het oorspronkelijke onderwerp, het moordonderzoek. Je durft haast niet meer te verwachten dat Svantes moordenaar gevonden wordt. En waarom moest hij eigenlijk dood?
Lees en geniet. Huiver achteraf, als je het verhaal hebt laten bezinken en je realiseert wat er gaande was in het voormalige psychiatrische ziekenhuis Beckomberga. Buiten andere kwesties om besteedt Alsterdal aandacht aan de Roma-problematiek.

Draai je niet om is een typische Alsterdal:
- Je wordt er niet vrolijk van, maar goed is het wel.
- Hoe meer het verhaal bezinkt, des te schrijnender het wordt.

Geen aanrader voor liefhebbers van 'snelle' thrillers.

[spanning 2, plot 4, schrijfstijl 4, leesplezier 4, originaliteit 5, psychologie 4]

[yesterday · Rating 3 out of 5]

Dieser Krimi ist ungewöhnlich, er weicht vom “gewohnten” Format Mord - Polizeiermittlungen - langes Miträtseln - Lösung schon teilweise stark ab. Das mag zum einen daran liegen, dass die Autorin Tove Alsterdal ihre erzählerischen Stärken einbringen wollte, aber auch, dass ihr gesellschaftliche Themen am Herzen liegen und sie dazu auch ausführlich recherchiert.

Die Schwedin verknüpft einen fiktiven Mord mit Stockholmer Vergangenheit (vieles rund um den Stadtteil und die Anstalt Beckomberga gibt es wirklich und geschah vor wenigen Jahrzehnten tatsächlich so) und den Lebensbedingungen von Rumänen, die nach Schweden betteln.

Da die Ex-Frau des Opfers, Eva, beschuldigt wird, den Mord begangen zu haben, macht sie sich daran, das Rätsel selbst zu lösen. Der Leser erfährt viel von ihrer inneren Zerrissenheit und den Problemen, die sie aktuell belasten, aber auch welche sie früher hatte. Ihr Verhalten nach der Scheidung und die schwierige Beziehung zu ihrem Sohn macht es für sie nicht leichter und sie selbst erst recht verdächtig.

Dass Eva auch noch zufällig am Tatort war, glaubt ihr dann natürlich niemand mehr. Aber sie ist entschlossen, die einzige mögliche Zeugin der Tat zu finden und nutzt das, um ihren erwachsenen Sohn Filip besser kennenzulernen. Der Krimi wandelt sich zu einem Roadtrip durch halb Europa, immer begleitet von Evas Gefühlschaos.

Parallel passieren in Beckomberga noch einige andere Dinge und die Angst vor einem Serienmörder geht um. Auch dieser Erzählstrang bleibt trotz einer gewissen Spannung erzählerisch, schafft es nicht zu einem thrillerartigen Element zu werden.

Am Ende ist dieses Buch ein Kriminalroman, bei der die Betonung auf der zweiten Worthälfte liegt. Statt Polizei und Befragungen stehen zwischenmenschliche Spannungen, Gesellschaftskritik und die leise Moral, mehr miteinander über wirklich Wichtiges zu reden, im Vordergrund. Nebenbei erfährt man einiges über Stockholms Bettlerszene und auch die Zustände in Rumänien.

Wer sich darauf einlassen kann und keinen “klassischen” Schweden-Krimi erwartet, kann mit diesem Buch seine Freude haben.

[Jasbr · Rating 3 out of 5]

Der Prolog ist schon mal recht düster, er spielt wie im Klappentext angedeutet in Beckomberga in der psychiatrischen Anstalt, die geschlossen wird. So richtig viele Informationen gibt es nicht und insgesamt wirkt der Anfang des Buches eher alleinstehend, denn die richtige Geschichte beginnt dann erst mit dem Auftritt der Protagonistin.

Dabei handelt es sich um Eva Levander-Olofsson, die von ihrem Mann getrennt ist, ihn aber irgendwie nicht loslassen kann. Ich muss gestehen, dass sie mir nicht gerade sympathisch war. Ihr Handeln war für mich nicht wirklich nachvollziehbar, teilweise wirkt sie auch sehr unbeteiligt und emotionslos.

Von der Handlung her ist der Krimi am Anfang recht klassisch: Es gibt einen Mord an Evas Ex-Mann, sie ist die Hauptverdächtige und eine mögliche Zeugin, eine Bettlerin, ist unauffindbar. Eva selbst erinnert sich nicht an die Tat. Das war auch recht spannend. Danach hat das Buch aber leider einige Längen. Es wird viel von der Vergangenheit und Evas damaliger glücklicher Ehe erzählt, es gibt viele Details, die allerdings für die eigentliche Handlung gar nicht wichtig sind. Außerdem wird für meinen Geschmack dadurch der Handlungsfluss unterbrochen und ich habe gemerkt, dass ich anfangen habe, die einzelnen Seiten nur noch zu überfliegen.

Gut fand ich, dass es Perspektivwechsel gab, denn es wird plötzlich auf dem Gelände der ehemaligen Psychiatrie ein Schädel gefunden. Es gibt also zwei Handlungsstränge, die parallel verlaufen, wobei ich diesen sogar spannender fand als die Handlung rund um Eva. Allerdings hat auch hier die Spannung etwas gelitten, weil man schon eine Ahnung entwickelt, worauf alles hinausläuft. Sofern wurde ich nicht mehr wirklich überrascht. Am Ende kommt die Spannung dann aber wieder zurück und ich habe die letzten Seiten wirklich verschlungen. Schade, dass es erst hier war.

Insgesamt ist es für mich kein klassischer Krimi, was erstmal positiv ist. Allerdings hat durch die vielen Nebenschauplätze und Details die Spannung dann doch gelitten. Von mir gibt es deswegen 2,5 Sterne.

[Edith Meers · Rating 1 out of 5]

Gestopt. Geraakte er niet door geboeid.

[Marran · Rating 2 out of 5]

Nej det här var inte en bok för mig

en kvinna åker omkring i Europa och lyckas hitta kontakter att få hjälp av överallt och även prata med romer utan större problem. En kvinna som har utreseförbud men så länge man inte flyger så går det såklart bra. Och att mannen/offret varit inne på darknet med hjälp av styvsonen och hittat både orgasförsäljare hyrda mördare. För det är jättelätt och vem som helst hittar lätt dom sidorna. Det visar sig att offret beställt på sig själv för att nya flickvännen skulle kunna få bo kvar i huset när ekonomin börjar tryta. Och att grannen är tänd på offrets sambo.. Varför var det ens nödvändigt? Tillför inget alls till handlingen

Nog för att jag läser böcker för underhållning och att allt inte behöver vara super trovärdigt jag är nöjd med underhållning för stunden. Men så länge det inte är fantasy vill jag ändå att det ska vara hyfsat trovärdigt i alla fall

[Annemarie Brunstein · Rating 4 out of 5]

En spänningsroman med ett rättvisepatos är kanske en passande beskrivning på Tove Alsterdals fjärde fristående roman. Handlingen utspelar sig till stor del vid det gamla nerlagda mentalsjukhuset Beckomberga, där man nu byggt lyxlägenheter i den gamla parken. Eva följer efter sin före detta man Svante en kväll när han ska handla och plötsligt blir han nerhuggen. Hon blir misstänkt för mordet, men en tiggare som satt utanför butiken och tiggde blev vittne till det hela. Eva lyckas spåra tiggaren till Rumänien, och här får vi en dos av romernas historia och utsatta situation. Genom en pensionerad mentalsköterska får vi också en god inblick i mentalsjukvården över ett antal decennier och vad som ofta hände patienterna när mentalsjukhusen lades ner och patienterna slussades ut i samhället. Person- och miljöskildringarna är mycket trovärdiga och bidrar till en mycket läsvärd bok.

[Vera VB · Rating 3 out of 5]

Een beetje een duister en eng boek over lijken die opduiken op de site van een niet meer in gebruik zijnde psychiatrische instelling. Nu is er een woonwijk, maar niet alle gebouwen en ondergrondse gangen en kelders zijn al afgebroken.
Daarnaast is er een moord op een man, de ex-vrouw wordt verdacht maar ze heeft het niet gedaan. Ze gaat zelf op onderzoek en volgt een spoor van een bedelares die voor een winkel zat. Het blijkt een Roma te zijn. Ze gaat helemaal naar Roemenië om haar op te sporen.
Ik heb de indruk dat de schrijfster enkele zaken in onze maatschappij wilde aanklagen, namelijk de behandeling van Roma's en die van psychiatrische patiënten. Twee onderwerpen waar je niet vrolijk van wordt.