Kannibalchock! Blodshämnd! Lustmord! Videovåld! Den här novellantologin bjuder på en rejäl dos skön retroskräck inspirerad av skräckfilmer från tiden då vhs-kassetter och movieboxar räknades som högteknologi. Här möter du 13 kvinnor som på olika sätt tar sig an, drabbas av eller själva utövar mänsklig ondska.
Innehåll: Under huden av Helena Dahlgren Kött av Jens Daniel Burman Hotellet av Cia Sigesgård Avväpnandet av Sofia Albertsson Plumpudding av Peter Erik Du Rietz Konsten att niga fint av Katarina Emgård Uppstopparen av Love Kölle Hallonfingrar av Lova Lovén Efterfesten av Hans Olsson Sju sorters kakor av Camilla Linde Ett hemskt sätt att dö av Johan Ring Skadedjursbekämparen av Ida Tellestedt Rewind Tours av Johannes Pinter
Den här boken är svår att betygsätta. Gillar man splatter och b-filmer så är den här verkligen för dig. Är man ute efter något mer subtilt och om man inte känner ett trängande behov av att tvingas tvätta hjärnan i Klorin efteråt så är jag mer tveksam. Novellerna innehåller många blinkningar till filmer, tex The Shining. En av dem har ett feministiskt budskap om hur våldtäktsmän ofta blir frikända och kvinnor förnedrade i de svenska domstolarna. Fram kliver då givetvis en feministisk hämnare av Guds nåde! Förenklat och svart/vitt, men vad ska man säga? Det är ju inte en balanserad berättelse vi är ute efter här - utan ond bråd död. Är novellerna välskrivna? Ja, hyfsat - men de skulle i allmänhet ha mått bra av ytterligare en skrivrunda för att justera metaforer etc. Men för bövelen! Det är ju inte det läsaren är ute efter! Blod, hjärnsubstans och tarmar rinner i överflöd över sidorna, och det är väl huvudsaken?
Om du tycker att framsidan ser mer än lovligt ostig ut, så är det gjort högst medvetet - tänk dig framsidorna på de där gryniga VHS-filmerna som dina föräldrar totalförbjöd men som du ändå lyckades smygse tack vare din mindre nogräknade storebror, så har du inspirationskällan. Det är 80-tal, det kladdas och slafsas hej vilt och det är skrivet med glimten i ögat. Gemensamt för alla noveller är att de på olika sätt kretsar kring kvinnor i alla åldrar, som offer ibland men kanske främst som förövare eller överlevare. Här hämnas man på mobbare, våldtäktsmän, kannibaler och girigbukar med hjälp av till exempel motorsågar, gift, hal såpa och rivningsmaskiner. Underbart.
Samlingen spretar lite; några noveller har tydliga inspirationskällor i form av filmer eller böcker, någon får jag nog säga att jag inte riktigt förstod mig på. Favoriterna som står ut är "Ett hemskt sätt att dö" av Johan Ring, "Avväpnandet" av Sofia Albertsson och förstås "Sju sorters kakor" av Camilla Linde (fler onda gamla tanter i litteraturen, tack!).
För två år sedan så läste jag den första boken i den här serien, 13 svarta sagor, och här är en länk till min recension av den boken.
Bok två i serien, 13 svarta sagor om superhjältar, har jag inte läst. Länkar till den boken hos bokförlaget.
Nu har jag läst bok tre i bokserien, 13 svarta sagor om ond bråd död, och den tyckte jag riktigt mycket om.
Dom som känner mig, vet att jag egentligen inte är så förtjust i noveller. Jag tycker bäst om tjocka långa romaner.
Men just skräck kan jag faktiskt tycka att det passar riktigt bra i kort novellformat. Till exempel Stephen Kings novellsamlingar är ju väldigt bra.
Den här boken innehåller noveller av tretton olika svenska författare, och dom var ju så klart lite olika bra. Vissa var klockrena femmor, och andra nådde inte dit. Men ingen får sämre än 3,5 i betyg från mig. Och dom flesta var väldigt bra, så helhetsbetyget för novellsamlingen blir 4,5.
Och om jag ska nämna några av novellerna som jag tyckte var extra bra, så var det Kött av Jens Daniel Burman, Hotellet av Cia Sigesgård, och Ett hemskt sätt att dö av Johan Ring.
Rekommenderar absolut novellsamlingen till alla som gillar skräck, spänning, blod, våld, och splatter.
Som att titta på små skräckfilmer - den här antologin är ett måste för skräckälskaren! Jag är imponerad av kvalitén, novellsamlingar har en tendens att vara lite ojämna, men här njuter jag av nästan alla bidrag!
När jag var med och crowdfoundade antologin 1873 för några år sedan så fick jag även de tidigare böckerna. 13 svarta sagor om ond bråd död är den tredje "delen" och har ju en alldeles särskilt lockande titel. Omslaget minner också om skräckfilmens storhetstid, då när jag var ung.
Någonstans borde jag kanske ha anat att detta inte alls skulle passa mig. men det beror nog på vilka skräckfilmer man mest associerar med storhetstiden. Det verkar råda något slags konsensus om att ond bråd död måste vara splatter och jag håller inte alls med. I slutet av 70-talet såg jag min allra första skräckfilm och resten är historia, skulle man nog kunna säga. Jag älskade verkligen skräckfilmerna på 70- och 80-talet, men inte var väl allt splatter då? Eller åtminstone inte så splattrigt splatter (nej, jag såg aldrig Motorsågsmassakern, av den enkla anledningen att jag inte gillar splatter). I alla fall, de flesta novellerna här är splatter.
13 svarta sagor om ond bråd död borde tilltala alla som växte upp med skräckfilmer på 70- och 80-talet. Eller de som inte var födda då, men som ändå gillar filmerna. Nästa "del" i 13 svarta sagor är den om superskurkar. Det låter ju spännande!
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg