What do you think?
Rate this book
Tiden är inte än
Sverige, cirka 1350. Europa ligger i ruiner, digerdöden härjar och har på bara några år utplånat en tredjedel av befolkningen. En kvinna lämnar allt bakom sig och flyr ut ur landet, för att möta sitt öde. Detta är början på en vandring som blir mycket lång, då den kanske inte har något annat mål än bort. En flykt som tar henne genom ett både rättslöst och ödelagt landskap, till platser där folk alltjämt lever, och försöker överleva. Till pestläkarna, gycklarna, hororna, änkorna, de föräldralösa. Hon får möta såväl vänlighet som illvilja.
I sin nya historiska roman Tiden är inte än bygger Elin Boardy spänningen kring den ensamma okända vandrarens utsatthet. Språket är både vackert och distinkt och Boardy låter färden gå till såväl det heliga som det jordiska, det rena och det skitiga. Genom ett medeltida Europa – Kraków, Prag, Dresden, Köln, Amsterdam – utvecklar sig en av alla möjliga berättelser om vår världsdel.
I en tid då många människor tvingas på flykt blir denna medeltida berättelse märkligt aktuell. Boardy fortsätter att i varje ny bok byta både tid och geografi, men ändå ständigt djupborra kring ett antal av mänsklighetens eviga teman – frihet kontra utsatthet och våld, kvinnovarande, kropp, identitet, individ, familj.
I sin nya historiska roman Tiden är inte än bygger Elin Boardy spänningen kring den ensamma okända vandrarens utsatthet. Språket är både vackert och distinkt och Boardy låter färden gå till såväl det heliga som det jordiska, det rena och det skitiga. Genom ett medeltida Europa – Kraków, Prag, Dresden, Köln, Amsterdam – utvecklar sig en av alla möjliga berättelser om vår världsdel.
I en tid då många människor tvingas på flykt blir denna medeltida berättelse märkligt aktuell. Boardy fortsätter att i varje ny bok byta både tid och geografi, men ändå ständigt djupborra kring ett antal av mänsklighetens eviga teman – frihet kontra utsatthet och våld, kvinnovarande, kropp, identitet, individ, familj.
274 pages, Hardcover
First published March 23, 2017
3 people are currently reading
88 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 28 of 28 reviews
April 1, 2017
1350-ish, everything belongs to the Black Death. A woman loses everything, sheds her name, country and long hair, dresses in pants and sets out across a fundamentally traumatised and decimated Europe where, nevertheless, new ideas and structures are sprouting in the spaces left by millions dead.
Yes, it's certainly less pirate-booty fun than Boardy's previous novel, but shares similar ideas of female relationships, genderfuckery, the weight of history, etc. Her/his story as he/she walks through much of what's left of continental Europe is intriguing even if it lacks some central secondary characters. And the flashforwards bother me a bit; we know about the 20th century, we don't need it spelled out all the time as if Boardy didn't trust her 14th century characters to be important in their own right.
But yeah, I sped through it in two days, which is not a bad thing.
Yes, it's certainly less pirate-booty fun than Boardy's previous novel, but shares similar ideas of female relationships, genderfuckery, the weight of history, etc. Her/his story as he/she walks through much of what's left of continental Europe is intriguing even if it lacks some central secondary characters. And the flashforwards bother me a bit; we know about the 20th century, we don't need it spelled out all the time as if Boardy didn't trust her 14th century characters to be important in their own right.
But yeah, I sped through it in two days, which is not a bad thing.
September 6, 2017
En som förlorat allt ger sig ut på vandring genom 1300-talets pestdrabbade Europa. Språket är mustigt, rått och poetiskt och gör berättelsen ytterst levande. Och jag älskar sånt här: fantasier om möjliga liv hundratals år tillbaka i tiden så realistiskt skildrade att en liksom känner lukterna, hör ljuden. Skuggor från sedan länge bortglömda generationer får liv. Framåtblickarna blir ibland övertydliga i romanen men generellt gillar jag greppet. Rekommenderar!
May 20, 2017
En vandring i ett pestdrabbat Europa under 1300-talet. Det var en relativt händelselös berättelse, men det var lite av en karaktärsutvecklande bok.
Helt okej att lyssna på.
Helt okej att lyssna på.
June 9, 2020
I’m stunned. Speechless. Empty, but completely filled. Have never read anything like it. Stunning, absolutely stunning. Incredible.
July 17, 2018
Hade svårt att komma in i den först, men sen satt jag fast.
Året är runt 1350 och en kvinna lämnar sitt hem och börjar planlöst gå genom Europa, för det mesta klädd som en man. Hon ser hur pesten drabbat olika städer, möter människor med olika öden och hoppas kunna glömma de hon mist eller allra helst att pesten ska hinna ifatt henne så hon kan dö ifrån saknaden.
Berättelsen varvas med små reflektioner om vad som ska hända många hundra år senare i de olika europeiska städerna, vilka som kommer förtryckas, ockuperas, mördas på grund av sin etnicitet. Just reflektionerna ger ökad tyngd till berättelsen och visar hur vissa saker ändras medan andra förblir eller tar sig ny form.
Året är runt 1350 och en kvinna lämnar sitt hem och börjar planlöst gå genom Europa, för det mesta klädd som en man. Hon ser hur pesten drabbat olika städer, möter människor med olika öden och hoppas kunna glömma de hon mist eller allra helst att pesten ska hinna ifatt henne så hon kan dö ifrån saknaden.
Berättelsen varvas med små reflektioner om vad som ska hända många hundra år senare i de olika europeiska städerna, vilka som kommer förtryckas, ockuperas, mördas på grund av sin etnicitet. Just reflektionerna ger ökad tyngd till berättelsen och visar hur vissa saker ändras medan andra förblir eller tar sig ny form.
January 1, 2018
Ja, jag tyckte den var bra!! Författaren skriver väldigt detaljerat 👌🏻📖
May 25, 2023
Jag tyckte om den här boken, även om den var så episodisk att det inte fanns mycket brådska i mig över att läsa klart den. Men jag gillade färden, de olika mötena, hemskheten i sjukdomens spår som bidrog till en sorts melankoli. Jag gillade huvudpersonen och hur hon skiftade mellan sina olika roller och förklaringen till de namn hon valde i manskläder. Berättelsen var lågmäld men levande och vänligare än en kunde tro. Det känns som en sorts hyllning till något jag tror på, att folk är folk, på både gott och ont, och har så varit i alla tider.
January 6, 2018
Hon reser bort. Flyr. Det finns bara död överallt. Och hon vill omfamnas av den. Men hon kan inte resa som sig själv. Så hon skär av sig håret och går som man. Ibland som Jon. Ibland Olof. Han vandrar genom Europa. Ser vad pesten har gjort. Och gör.
Det kanske inte händer så mycket i boken (och det som händer kanske ibland känns overkligt), men texten är skriven på ett så härligt sätt att boken är skön att läsa. Jag rekommenderar den!
Det kanske inte händer så mycket i boken (och det som händer kanske ibland känns overkligt), men texten är skriven på ett så härligt sätt att boken är skön att läsa. Jag rekommenderar den!
August 9, 2020
Lästen den 2017 och lyssnade om på den nu 2020. Andra gången var den mer intressant pga Corona. Sigrid (och allt annat hon kallar sig) går genom ett pestdrabbat Europa och det är intressant att se likheter och skillnader med idag (även om det är fiktion).
March 23, 2017
En tintomara-figur irrar runt i Europa under pestepidemin. Hon ser saker och går vidare, möter människor och släpper dem. Jag blir inte särskilt engagerad men det är vackert skrivet.
May 4, 2017
Jag tyckte om hur boken är skriven och rätt många av de berättartekniska grepp som användes (skiftningarna mellan han/hon, framåtblickarna i tid). Det som inte tilltalade mig i boken var att tempot/handlingen i boken var ett status quo nästan från början till slut. Om den hade redovisats i ett diagram skulle det ha varit en lång rak linje med en liten, liten buckla på slutet.
Nu är det inte så förväntade mig storartade plottwists a la thrillers eller komplexa filosofiska resonemang, men ändå mer än en oföränderlig något anonym huvudperson på en resa där hen flyktigt träffar människor som aldrig hinner bli mer än statister. Det kan mycket möjligt vara att det är författarens intention (att huvudperson pga omständigheter är nästan helt distanserad från allt och alla), men det greppet tilltalade inte mig personligen.
Nu är det inte så förväntade mig storartade plottwists a la thrillers eller komplexa filosofiska resonemang, men ändå mer än en oföränderlig något anonym huvudperson på en resa där hen flyktigt träffar människor som aldrig hinner bli mer än statister. Det kan mycket möjligt vara att det är författarens intention (att huvudperson pga omständigheter är nästan helt distanserad från allt och alla), men det greppet tilltalade inte mig personligen.
January 8, 2018
Det är 1300-tal, digerdöden sveper över Europa och många dör i dess väg. Från Sverige vandrar Sigrid söderut, till synes planlöst. Hon är utklädd till ung man som ömsom kallar sig Olof, Jon eller Amund; det underlättar att inte vara ensam kvinna på vägarna.
Jag läste Tiden är inte än av Elin Boardy under sömnlösa nätter i slutet av 2017. Det är en lågmäld historia, språket är spartanskt, kapitlen korta, det är en bok om det småskaliga, men ändå rymmer den gott om inre och yttre betraktelser av samtiden och ibland nutiden.
För mig är Tiden en fin, eftertänksam bok. Jag tror att frågor som indirekt ställs är om vi kan fly från våra sår och om det går att börja om. Jag tror att svaren jag får är att nej, det kan man inte och ja, det går.
Jag läste Tiden är inte än av Elin Boardy under sömnlösa nätter i slutet av 2017. Det är en lågmäld historia, språket är spartanskt, kapitlen korta, det är en bok om det småskaliga, men ändå rymmer den gott om inre och yttre betraktelser av samtiden och ibland nutiden.
För mig är Tiden en fin, eftertänksam bok. Jag tror att frågor som indirekt ställs är om vi kan fly från våra sår och om det går att börja om. Jag tror att svaren jag får är att nej, det kan man inte och ja, det går.
June 15, 2018
Författaren har en en fantastiskt egen röst som gör att boken sticker ut på ett positivt sätt.
Den är en tydlig berättelse om hur man hanterar sorg ibland, genom att fly och ibland även försöka glömma bort allting. Samtidigt som huvudpersonen ständigt bär med sig sina döda och det är först i slutet vi ser det fullständiga i det hela och det gör att de sista sidorna är hjärtskärande, men på ett sådant som jag tycker om.
Den är extremt läsvärd och återknyter till inte bara till att bli lämnad ensam kvar när alla andra dör. Men boken blickar då och då framåt, till vår tid och jämför med bland annat den alltid så aktuella flyktingkrisen med folk som under 1300-talet flydde undan digerdöden och pestens härjande död.
Den är en tydlig berättelse om hur man hanterar sorg ibland, genom att fly och ibland även försöka glömma bort allting. Samtidigt som huvudpersonen ständigt bär med sig sina döda och det är först i slutet vi ser det fullständiga i det hela och det gör att de sista sidorna är hjärtskärande, men på ett sådant som jag tycker om.
Den är extremt läsvärd och återknyter till inte bara till att bli lämnad ensam kvar när alla andra dör. Men boken blickar då och då framåt, till vår tid och jämför med bland annat den alltid så aktuella flyktingkrisen med folk som under 1300-talet flydde undan digerdöden och pestens härjande död.
September 30, 2020
En sådan annorlunda bok. Om sorg. Jag var väldigt länge tveksam till denna vandrande berättelse genom byar och städer i pestens Europa under medeltiden. Ingen karaktär fick konturer, det kändes mest som författarens sätt att besöka en annan tid. Fascinerad av platser, kulturella fenomen, miljöer. I och för sig spännande för tanken, men helt utan vilja att levandegöra någon person med ens ett uns av karaktärsbeskrivning. Men det var precis det hon gjorde. Levandegjorde en levande döds förlamande vandring mot ett efterlängtat slut. En människas förmåga att överleva genom att döva alla känslor och tankar. Vacker på ett eget sätt.
May 31, 2022
En ytterst anonym person vandrar genom ett pestdrabbat Europa. Författaren sätter fokus på omvärlden och bikaraktärernas öden istället för på personen genom vars ögon vi ser allt. Kanske vill hon visa på hur man kan tappa bort sitt eget jag efter ett trauma. Små ledtrådar ges om vad protagonisten själv gått igenom, men det är först i slutet jag börjar få grepp om henne och hennes öde och då är det gripande.
De korta blickarna in i tider som ska komma är fascinerande på sitt sätt, men bidrar även det till att skapa distans till protagonisten och berättelsens nutid.
Tidsandan är fint fångad med undantag för replikerna, som ofta känns väldigt 2000-tal.
De korta blickarna in i tider som ska komma är fascinerande på sitt sätt, men bidrar även det till att skapa distans till protagonisten och berättelsens nutid.
Tidsandan är fint fångad med undantag för replikerna, som ofta känns väldigt 2000-tal.
November 20, 2023
Det var med stor förvåning jag läste att andra inte kunnat leva sig in i karaktärerna och handlingen, att handlingen skulle ta tid att komma in i etc. Romanen är avskalad och smetar inte på läsaren några känslor, men för mig känns det äkta och huvudpersonen framstår som naken och sårbar.
Älskar "greppet" med namn- och könsbyten (och förklaringen till dessa). För att inte tala om de insprängda framåtblickarna - tidsperspektiven får det att suga i magen och förankra platserna (snarare än att slänga ur mig ur storyn, som vissa anser).
Boardys romaner skiljer sig så mycket åt - både från varandra och allt annat. Jag brukar tycka att historiska romaner att torra, men hon har ett så vackert språk att jag bara vill läsa mer och mer och mer.
Älskar "greppet" med namn- och könsbyten (och förklaringen till dessa). För att inte tala om de insprängda framåtblickarna - tidsperspektiven får det att suga i magen och förankra platserna (snarare än att slänga ur mig ur storyn, som vissa anser).
Boardys romaner skiljer sig så mycket åt - både från varandra och allt annat. Jag brukar tycka att historiska romaner att torra, men hon har ett så vackert språk att jag bara vill läsa mer och mer och mer.
May 13, 2017
Gillar verkligen språket och sättet som historien är berättad på. En historisk roman, men ändå så aktuell i vår tid. Länk till hela recensionen: https://ewelinasbokblogg.blogspot.se/...
October 27, 2020
Tog litet tag att komma in i, men sen förstod jag den: en väv av livsöden under pestens tid, många lika oss själva idag. Och platser med lager av minnen och framtid. Elin Boardy skriver rakt, direkt, och använder känslor och sinnesintryck. Känns som att vara där.
August 21, 2017
Inte så mycket av handling i boken. Mest en lång promenad genom en massa städer från början till slut.
April 23, 2020
Hmm. Lite för långsam och svävande, men inte helt ointressant. Dunkel.
September 7, 2020
Sorglig, väcker tankar men tycker inte om berättargreppet.
August 13, 2022
Bra språk. Positivt överraskad av boken, då historien griper mig mer än jag trodde. En stabil 3a.
November 3, 2025
gillade inte hur den var skriven, väldigt hackigt och korta meningar, och handlingen var ganska kortfattad
February 13, 2018
En bok som jag först hade riktigt svårt att komma in i då den är så långsam och stillsam till sitt berättarsätt och huvudkonflikten kändes vag. Men det vände! Boken sista tredjedel slukade jag och summa summarum så gillade jag denna bok skarpt. Språket är FANTASTISKT och Boardy beskriver människor och platser och känslor på ett väldigt sällsamt vis.
May 8, 2018
En fantastisk historisk roman. Recension på bloggen: http://elilaserochskriver.se/tiden-ar...
April 5, 2017
Recension på bloggen http://www.fiktiviteter.se/2017/03/23...
April 25, 2017
Inte lika förtjust i denna som t.ex. "Allt som återstår". Men ibland griper den verkligen till.
Displaying 1 - 28 of 28 reviews