Din stund på jorden

The Emigrants

by Vilhelm Moberg

Vilhelm Moberg flyttade från sin småländska hembygd redan när han var några och tjugo, men i sitt författarskap lämnade han den aldrig. De romaner som utspelas bortom Värendsbygden handlar nästan alltid om längtan tillbaka dit, till jorden, till ursprunget. Din stund på jorden kan läsas som ett avsked till den utvandrarvärld som sysselsatte Moberg i över tio år.

Affärsmannen och svenskamerikanen Albert Carlson sitter i början av sextiotalet på ett hotellrum i Kalifornien och försöker få syn på sitt eget liv. Bruset från Stilla havet blandas i hans fantasi med sorlet från Bjurbäcken intill fädernehemmet, och Carlson minns sin älskade storebror Sigfrid som dog när han var pojke. Broderns uppmaning att ta väl vara på livet, på "din stund på jorden", blir romanens sorgsna credo.

***

Hela Utvandrarserien på svenska:
Bok 1: Utvandrarna
Bok 2: Invandrarna
Bok 3: Nybyggarna
Bok 4: Sista brevet till Sverige
Boken Din stund på jorden är ett slags uppföljare till Utvandrarserien.

Genres: Classics, Fiction, Historical Fiction, Swedish Literature, Sweden, Historical, Modern Classics

297 pages, Paperback

First published January 1, 1963

About the author

Vilhelm Moberg was a Swedish journalist, author, playwright, historian, and debater best known for his Emigrant series of novels about Swedish emigrants to America. He also wrote other novels and plays and also participated in public debates about the Swedish monarchy, bureaucracy, and corruption. Among other works are Raskens (1927) and Ride This Night (1941), a historical novel of a 17th-century rebellion in Småland acknowledged for its subliminal but widely recognised criticism against the Hitler regime.

A noted public intellectual and debater in Sweden, he was noted for very vocal criticism of the Swedish monarchy (most notably after the Haijby affair), likening it with a servile government by divine mandate, and publicly supporting its replacement with a Swiss-style confederal republic. He spoke out aggressively against the policies of Nazi Germany, the Greek military junta, and the Soviet Union, and his works were among those destroyed in Nazi book burnings. In 1971, he scolded Prime Minister Olof Palme for refusing to offer the Nobel Prize in Literature to its recipient Alexander Solzhenitsyn – who was refused permission to attend the ceremony in Stockholm – through the Swedish embassy in Moscow.

Reviews

[Mind the Book · Rating 5 out of 5]

Se kärleksbombning på Insta.

- - -
Uppdatering, augusti -23:
Gick tillbaka här för att kolla exakt hur berörd jag blev. Men jag kände det ändå när jag började lyssna på den här radiodramatiseringen från 1968 https://sverigesradio.se/avsnitt/din-...

[Helena R · Rating 4 out of 5]

Jag ger en varning redan nu. Detta ska inte vara din första Vilhelm Moberg-bok. För att kunna ta denna till sig på bästa sätt krävs det att läsaren redan känner författaren och hans stil, annars finns det en risk att denna bok kommer att avfärdas som seg, tråkig, alltför reflekterande. Men för mig som känner författaren genom hans tidigare verk är det en vacker, poetisk berättelse om längtan, avslut och filosofiska funderingar.

Bokens berättarjag, Albert Carlson, är en svensk immigrant till Amerika. Han har bott där större delen av sitt liv, lämnade hemlandet i 20-årsåldern. Nu är han över 60 och tänker att hans värv på jorden snart är till enda. Vad gjorde han med sitt liv? Och varför fick han leva när hans storebror, Sigfrid, inte fick det? Albert reflekterar över de val han har gjort i livet och vad de har lett till. Som tjugoårig utvandrare kunde han inte tänka sig att hans hemland en dag skulle te sig främmande samtidigt som han inte skulle finna sig helt tillrätta i sitt nya land.

Det är reflekterande, poetiskt, tänkande över ett Sverige Albert lämnade och ett USA han kom till. Tillbakablickar till livet som fattig bondson under 1900-talets början ger en inramning till varför Albert valde att lämna gården och landet. Sigfrids öde och själ, som påverkar honom upp i gammal ålder, 50 år efter storebroderns död. Det är fint inramat, även om lite väl utsvävande ibland.

[Prince Mendax · Rating 4 out of 5]

alltså, åh! att moberg kan vara så här? otroligt fantastisk läsupplevelse.

[Julia Eriksson · Rating 4 out of 5]

En så fin skildring om livet, döden och allt däremellan: vår stund på jorden. Här finns stråk av vemod och självbetraktelse, men också ödmjukhet och hopp. En läsupplevelse som berörde.

[Karin · Rating 5 out of 5]

Åh så vacker bok! Överväldigad! Vemod, sorg och syskonkärlek. Tycker det är Mobergs bästa, och det säger inte lite!

[Okidoki · Rating 5 out of 5]

En mycket vacker berättelse om livets mening för den 62-årige berättaren Albert Carlsson. Många tillbakablickar på barndom och uppväxtår och nästan inget om Amerikaåren.
Vemod är ändå en naturlig och självklar känsla för den som har mer levnad bakom sig än framför. Rekommenderas särskilt för 60-plussare.
Trots vemod levde han ju ett gott liv där på Laguna Beach. "Och friden sänker sig i min själ: Också din tid är strax förbi. Men ingenting betyder någonting, när även detta, vad du i kväll hör och ser, en gång har förgått."

[Jonas Larsson · Rating 4 out of 5]

Himla fint språk och handling. Inte för mycket action. Många värda stunder av eftertänksamt kring vad som betyder något.

[Ja, naturligtvis · Rating 4 out of 5]

Trodde i c k e att Vilhelm skulle knäcka mig på en överhettad Airbus över Medelhavet påväg hem från en annan stad man tillfälligt utvandrat till. Verkligen ett bildspel där mexikanska sjaskhak möter stilla havet och kaliumet som lugnar psyket för att sedan avlösas av syskonförlust och småländska präster och släktingar skrivna på dialekt.

Mobergs ”din stund” var att bräcka vakuumet i hjärnans förslutna kaffeförpackning i en samtid där nästan alla skildringar bland den nyutgivna autofiktiva litteraturen är så högst narcissistiska och navelskådande istället för att våga resonera lite lite allvar någongång. Vi är ärtor i universum!! Det är ju brutalt fult, vackert och sinnes

[elvira söderberg · Rating 5 out of 5]

Moberg utforskar i sin uppföljare/fristående del av Utvandrarsviten det kanske största som man kan våga sig på som författare: Att förlika sig med sitt liv och sin lott. Evighet ställs mot förgänglighet, mening ställs mot slump och vanmakt. Han skriver med en mer samtida stil i jämförelse med sina vanligtvis historiska perspektiv och når väldigt djupt samtidigt som han står stadigt med fötterna på jorden. Ny favorit av Moberg — och ny favoritboktitel :^D

[Adam Lundmark · Rating 4 out of 5]

Denna sentimentala roman rekommenderas för den som inte får nog av Mobergs utvarandrarserie. Din Stund På Jorden påminner till viss del om utvandrarserien, där båda berättelserna behandlar en utvandrarresa från Småland till Nordamerika. Moberg använder sig av den nostalgiska småländska dialekten när han beskriver huvudpersonernas dialoger, samt så har han en liknande skrivstil som påminner om den tidigare tetralogin.

[Peter · Rating 5 out of 5]

Precis lagom eftertänksam och poetisk om livet och döden. Full pott!

[Linnéa Hesselstrand · Rating 2 out of 5]

Den här boken var rätt kämpig att ta sig igenom trots lågt sidoantal, men plus för det poetiska språket och skildringar av livets stora frågor?

[Karltheplaya · Rating 4 out of 5]

(4,1/5)

Moberg rör sig från stilla havet till smålands bäckar i en bok som fungerar som ett mer stillsamt introspektivt avslut till utvandrar serien. Boken saknar föregångarnas starka saga som istället är utbytt till ett reflekterande över livet i sig, liknande motiv som hemlängtan och tidig död förekommer, men i det stora hela är det just livet och dess eventuella slut som vår gamla huvudkaraktär Albert funderar över. Han når aldrig några riktiga svar på sina frågor, bara accepteranden. Han inser att han har slösat sitt liv på fel yrke, han borde ha följt de avlägsna men mer tillfredsställande målen, och han lever i ett område hotat av både jordbävningar och kubakrisens domedagsvapen, men han finner en frid i att en av havets vågor en dag ska ta honom med sig och göra honom immanent med det stora havet.

Prosan är klarare än förut med mindre dialoger men när de väl förekommer flyter småländskan igenom, påå nat satt tyar jag ändå dä.

En bra bok som på grund av avsaknaden av riktigt starka karaktärer aldrig riktigt höjer sig till höjden som den föregående tetralogin gör. Alberts och Sigfrids liv kommer fortfarande stanna i minnet och möjligtvist dyka upp vid någon framtida resa i the golden state.

[Liv · Rating 3 out of 5]

väldigt fin👍 jag grät mot slutet👍 fick lite dödsångest av den men jag tänker att det är det som är meningen, att man först ska känna döden som gör sig påmind o bli stressad av d (typ att d hela tiden upprepas att albert har slösat bort så mycket tid på tråkiga jobb!!) o sen får man landa med honom i att livet e förgängligt o man har sin lilla tid här, det är inte det viktiga, man är i början och i slutet samtidigt och något större kommer fortsätta pågå även när man själv inte finns, precis som det gjorde innan man fanns. och alberts å hans brors relation e väldigt fint beskriven tycker jag. men den var också emellanåt ganska tråkig…… så därför får den bara tre. jag vet inte, det kanske är en bok som växer på en lite i efterhand?

[Klara Dahlberg · Rating 4 out of 5]

3,5 ⭐️

Fin bok om en man och hans livshistoria. Boken skiftar mellan nutid, där en man lever i ett modernt Amerika, och dåtid, där mannen är ett litet barn och lever i en fattig bondefamilj i Sverige.

Jag gillade livsreflektionerna i boken och framförallt bokens sista sidor. Det var en fin reflektion över hur jorden och all dess materia alltid består, men vi människor är bara här en kort stund. Så läs ”din stund på jorden”, och ta vara på den tid du har så gott du kan, för en dag finns vi inte mer.

[Kaveh · Rating 3 out of 5]

Fin berättelse som touchar på något jag gnott på på sistone - att följa sitt hjärta. Kunde relatera starkt till att man ofta lever ett liv man vet inte är rätt, på grund av att man är rädd för att följa det man vet är rätt för en själv. Man har ju trots allt bara en tillfällig stund här på jorden.

[Ninni Abenius · Rating 5 out of 5]

Så vacker, Moberg beskriver livet som något så stort men samtidigt så enkelt. Detta är din stund på jorden!

[Jenny (knasentjej) · Rating 3 out of 5]

Det är en berättelse om en man som emigrerat till USA när det var stort. Berättelsen har ett driv. Det är ett slags bokslut inför livets slut. Boken är väldigt läsvärd.

[Karin]

Väldigt läsvärd!

[Christine · Rating 5 out of 5]

Helt överväldigad.

[Natalia · Rating 5 out of 5]

Ugh, denna väcker lika mycket dödsångest som livslust (en lätt varning alltså!) Om ni inte orkar läsa hela är ett hett tips att börja med att läsa sista sidan för att förstå temat och få ett smakprov på hur fint Moberg skriver. Jag siar att om ni inte gillar det sista så kommer ni inte gilla resten

[Ture Sjöbom · Rating 4 out of 5]

This too shall pass

[Mina Widding · Rating 4 out of 5]

Det här var riktigt bra. Ett målande språk, en ödmjukhet i tonen, när jaget, Albert, ser tillbaka på sitt liv från hotellrummet i Laguna beach där han ämnar stanna till det är slut. Mycket om barndomen, och den älskade storebrodern Sigfrids oväntade död i unga år, som satt stor prägel. Om sina misslyckanden i livet, med äktenskapen, sönerna, affärerna han gått in i trots att han i unga år avgett löfte om att aldrig syssla med pengar. En rannsakning, en försoning. Växlar mellan perspektiven, på ålderdomens höst och i barndomens nu. Sigfrid var en klok pojke, som ville leva många liv och uppmanade sin bror att minnas att det var bara här och nu man levde, som man hade "sin stund på jorden".

Kvalade in på läsprojekt 52böcker2022 med tema om en äldre karaktär, annars har jag läst denna inför bokcirkeln i Prästmon som jag håller i.

[Maria Hermansson · Rating 5 out of 5]

Vilket genuint mästerverk. Varför hade jag inte alls väntat mig att bli djupt berörd av Vilhelm Moberg? Det är något med människan inklämd mellan staden och havet, emigranten som aldrig hittar hem, fastnar i mellanrummet mellan det gamla hemlandet och det nya och aldrig mer är riktigt hemma någonstans. Det känns så aktuellt, det rör samtiden och det rör min personliga resa. Och en carpe diem-bok i den vemodiga efterklokhetens ton blir så mycket lättare att ta på allvar än dagens dito.
Nu ska jag fortsätta med filmatiseringen på Svt-arkiv.

[Sebastian Sampallo · Rating 3 out of 5]

I find this book to be somewhat hard to describe. It is deep, introspective and philosophical in a way which I could perhaps not always appreciate. That seems like a "me problem" though, rather than an issue with the book.

There were some interesting parts which I enjoyed quite a lot, primarily the parts taking place in Sweden in the past (when the main characters looks back at his life as a youth), but I did not really get as immersed in the parts taking place in present time, where the main character primarily walks around in the US and reflects on how things turned out. Perhaps those parts would have worked better for me if I had been older and wiser than I am now, and thus could've better put myself in the shoes of the main character.

I liked the language. One thing which gave me a warm and fuzzy feeling whilst reading is that Moberg uses the dialect from Småland when writing dialogue, which I find very charming (and brings back great memories from reading the emigrant series (Utvandrarna).

[David Lindvall · Rating 4 out of 5]

”Varje morgon är det ett brev som inte kommer. Det är någon i världen jag vill närma mig, och honom kan jag inte nå.”

”Tillfälligheten har farit förbi, oföränderligheten är kvar. På en mörk himmel som omfamnar havet tänds stjärnorna. De skall skina på jorden när dagens ljus är släckt. Jag hör det fjärran tåget som fortsätter sin färd, jag ser himlaljusen sitta kvar, där de en gång blivit fästa. Människan med sin förbiilande stund av buller och död är borta, men vatten och stjärnor är kvar. Ännu. Och friden sänker sig i min själ: Också din tid är strax förbi.”

”Ännu är jag kvar på otrygghetens lilla darrande landremsa. Och för att fördriva min fruktan för det framtida innan, som förmörkar det närvarande, återkallar jag det förflutna.”

”Han sa:
- Du ska alltid tänka: Jag är här på jorden denna enda gång! Jag kan aldrig komma hit igen!
Och detsamma sa Sigfrid till sig själv: Tag vara på ditt liv! Akta det väl! Slarva inte bort det! För nu är det din tur på jorden!”

”Du är vid begynnelsen, du är vid slutet. Och det finns för dig ingen begynnelse och intet slut. I den förvissningen kan du vara trygg. Här har du din trygghet.”

”Vår eld blossade upp och flammade igen, och våra kinder brann åter av glädje. Sigfrid och jag hade allt hos oss här, våra unga kroppar, vår förväntan, vår förvissning, vi ägde allt. Vi såg bara ett land av härlighet, som det återstod för oss att genomfara. Vi var ett par unga människoliv, som fanns en enda gång på jorden. Vi låg länge kvar.”

”Vinden tar med sig den talandes ord. Havet nalkas oss och tar stranden tillbaka, floden kommer allt närmare våra fötter, där vi står under cypressen. Där jag nyss gått fram sköljer vågsvallet bort mina fotspår, fyller igen hålorna i sanden, jämnar till och utslätar stranden. Strax skall intet öga se märkena efter de steg, som jag tog alldeles nyss.”

[Guus Tacke · Rating 5 out of 5]

Mobergs förkrossande budskap förs fram direkt och träffar läsaren där den ska. Hans poetiska prosa höll mig engagerad hela vägen igenom och det var ett rent nöje att få återuppleva denna roman. Ett relevant verk trots tiden som gått sen det släpptes. Symboliken är rentav vacker och kan interpreteras oändligt. Glad att ha plockat upp denna några år efter svenska lektionerna, ser fram emot mer.

"Det återstod alltid en tomhet i mitt inre"

"Barnets lyckliga glömska"

"Den tid som ännu inte är får jag ta emot när den kommer, när jag lever i den"

"Lycklig blir min tid först när den har förgått"

NL; Een geweldig werk van Moberg, hij visualiseert krachtig de betekenis van het "nu," en symboliseert hoe een mens zich het beste kan toe geven aan zijn lot, in ruil voor de eeuwige zoektocht naar iets wat vervult. Heerlijk, prachtig, goed. Gun.

[Tova Andersson · Rating 3 out of 5]

Väldigt fin och läsvärd bok. Till en början hade jag lite svårt att förstå vart boken skulle leda eller handla om. Men ju längre jag läste desto mer fastnade jag :)
Bokens handling, eller snarare berättande, drogs framåt av Alberts återblickar av hans barndom i Småland med kopplingar till hans nutida (1960) liv i Laguna Beach. Just dessa återblickar var allra mest intressanta och förklarade karaktären Albert mer. Sen var budskapet och de mantran som ständigt återupprepades väldigt fina och tänkvärda. Och boken lämnar en med känsla av att vilja ta vara på var dag och inte slösa bort sitt enda korta liv ❤️

[Andreas · Rating 5 out of 5]

Så stort, så jäkla bra. En existensiell tungviktare, skriven med varm och säker hand.

[Pontus Samuelsson · Rating 4 out of 5]

En väldigt vacker och tragisk berättelse om livets gång, om nuet och det förflutna. Språket är enkelt och fint, sammantaget en bra läsupplevelse som kändes i bröstet.