Jan Stolpes hyllade översättning av Platons skrifter kommer nu ut i storpocket.
Den tredje volymen av Platons Skrifter innehåller en enda dialog: Staten, indelad i tio böcker. Det är en av Platons mest lästa skrifter. I Staten diskuterar Platon genom sitt språkrör Sokrates hur ett idealt samhälle bör vara beskaffat – vilka grupper som bör ingå och vilka kvalifikationer som de måste uppfylla. De styrande i denna statsutopi ska filosoferna vara. De har ensamma kunskap om det goda. Framställningen pendlar mellan dialogiskt resonerande och mytiska berättelser och liknelser som exempelvis den berömda skildringen av grottan i sjunde boken, där invånarna sitter vända mot en vägg och betraktar skuggor av levande gestalter på en vägg. Platons Staten har haft ett stort och närmast oöverskådligt inflytande i västerlandets idé- och samhällsdebatt och skriften läses och diskuteras ivrigt än i dag. Verket utges nu i Jan Stolpes nya översättning med förord och utförliga förklarande noter av översättaren.
Plato (Greek: Πλάτων), born Aristocles (c. 427 – 348 BC), was an ancient Greek philosopher of the Classical period who is considered a foundational thinker in Western philosophy and an innovator of the written dialogue and dialectic forms. He raised problems for what became all the major areas of both theoretical philosophy and practical philosophy, and was the founder of the Platonic Academy, a philosophical school in Athens where Plato taught the doctrines that would later become known as Platonism. Plato's most famous contribution is the theory of forms (or ideas), which has been interpreted as advancing a solution to what is now known as the problem of universals. He was decisively influenced by the pre-Socratic thinkers Pythagoras, Heraclitus, and Parmenides, although much of what is known about them is derived from Plato himself. Along with his teacher Socrates, and Aristotle, his student, Plato is a central figure in the history of philosophy. Plato's entire body of work is believed to have survived intact for over 2,400 years—unlike that of nearly all of his contemporaries. Although their popularity has fluctuated, they have consistently been read and studied through the ages. Through Neoplatonism, he also greatly influenced both Christian and Islamic philosophy. In modern times, Alfred North Whitehead famously said: "the safest general characterization of the European philosophical tradition is that it consists of a series of footnotes to Plato."
Fem stjärnor. För att jag håller med om allting Platon skriver? Nej - det är knappast poängen heller, det finns helt klart problematiska avsnitt. Har min världsbild ändrats? Ja. Har mitt tänkande ifrågasatts? Ja. Har jag lärt mig något? Ja. Är jag förundrad över hur mycket av Platons tänkande som ännu i dag genomsyrar vårt västerländska tänkande? Ja. Var den lätt att läsa? Nej - men en resa in och ut som gjorde att jag aldrig kommer att se på världen runtomkring mig med samma ögon som tidigare.
Platons Staten har man ju hört talas om hela livet. Till slut blev jag tillräckligt nyfiken att läsa den. Det som mest slog är hur modernt språk den fina översättningen av Jan Stolpe har och hur Platon resonerar med sina lyssnare (bröder!). Inte alls svårt att hänga med. Något som var speciellt tankeväckande var hur han för 2.500 år sedan förklarar hur en demokratis nästa fas är tyranni och hur det går till. Man tänker direkt på Hitler och Lenin, men också vad som händer i våra moderna demokratier när folk vänder sig till ytterlighetspartier! Brrr!
Staten av Platon. Utgiven cirka 375 före kristus. Platon levde 428 till 348 före kristus i Grekland och var filosof, matematiker samt författare. Han var student under Sokrates och följde den sokratiska metoden som innebar dialektisk, frågebaserad, metodisk sökande efter sanningen. Bland annat genom ifrågasättande av de rådande normerna. Som i sin tur ansågs leda till vetenskap samt stimulerade kritiskt tänkande. Att utveckla sina resonemang och nå djupare insikt helt enkelt.
Jag lånade denna från biblioteket då jag haft som mål att stärka mina kunskapsluckor gällande antiken. Genre filosofi, politik, statsvetenskap. Min utgåva är 421 sidor uppdelat på tio kapitel/böcker, exklusive förord samt noter båda på cirka 80 sidor (av Jan Stolpe som även översatt boken).
Platonism betyder att förnuftet eller tankarna är den sanna verkligheten till skillnad från det som enbart kan härledas från våra sinnen samt fysiska värld. Det vill säga morallära, det goda. Det influerade senare teologi. Exempelvis Nietzche har kallat Platon för ”Den första kristna människan med sin förnekelse av det jordiska livet till förmån för det bortom våran uppfattning (Den eviga sanningen, högre moraliska värden).
I Platons idealstat behöver de styrande i ett samhälle vara upplysta, utbildade, veta vad som är rätt och fel. De kallas väktare. Paradoxen blir att styrande blir två klasser i en (filosofer samt styrande) till skillnad från de två andra klasserna som finns. Dessa två är hjälptjänare/krigare som försvarar staten samt arbetare/producenter, exempelvis jordbrukare och hantverkare. Präster kan anses ha en specifik men underställd roll. I den tredje boken diskuteras hur de religiösa berättelser/myterna bör utformas eller ändras, de kan anses tjäna de styrande/filosofernas riktlinjer. Kultur samt uppfostran är viktiga delar för Platon för fortlevandet av ett samhälle. Vad ska hyllas samt vad ska undvikas? Exempelvis musik påverkar karaktärsutvecklingen, förebilder visar på vad människor vill bli samt litteratur eller religion vilka karaktärsdrag som ska främjas eller avvecklas.
Bok ett till fyra handlar om rättrådighet, rätt och fel. Karaktärer är Sokrates, Kefalos, Polemarchos, Thrasymachos, Glaukon och Adeimantos. Diskussion om väktare, medhjälpare, producerande klass. Från mikro till makro i staten. ”Rikedom skapar bortskämdhet, lättja och upproriskhet, fattigdom skapar förutom upproriskhet också slavmentalitet och dåligt arbete.” …”Orättrådigheten skapar inbördes konflikt, hat och stridigheter men rättrådigheten enighet och vänskap.” Bok fem till sju handlar om uppfostran, kvinnor, styrande, filosofer. Här finns även liknandelsen med grottan (för att nå insikt om rätt och fel måste en person stiga upp ur mörkret-de som finns kvar i grottan ser enbart skuggor på väggarna). ”Tänk på dina barn, som du nu fostrar och utbildar i tanken. Anta att du en dag fostrar dem i verkligheten! Då tror jag inte att du skulle låta dem styra i staten och bestämma över frågor av största vikt om de vore irrationella som vissa linjer. Nej nej, sade han. Då lagsstiftar du om att de i första hand ska ägna sig åt en sådan utbildning som gör att de kan ställa frågor och svara på det mest kunniga sättet? Ja, sade han. Tillsammans med dig!”
Bok åtta och nio handlar om de olika samhällsformerna samt effekter av rättrådighet på människan. De samhällsformer som diskuteras är Aristokrati (Den ideala formen, styrs av sanning samt rättvisa), Timokrati (Styrs av militären, de ärorika, styrka), Oligarki (Styrs av de rika, enbart pengar spelar roll för styre), demokrati (Styrt av folket, överdriven frihet, brist på ordning samt expertis), tyranni (Uppstår ur demokratins kaos, diktator styr genom rädsla. Den yttersta friheten leder till våld samt övergrepp för sina ostyrda impulser). Samhällsformerna följer på varandra, vissa föranleder andra former, mycket genom generationerna. En far som har vissa drag får en son som har vissa drag av honom men tendenser åt andra håll. Hur den timokratiske mannen blir till under sida 341. Avslutningen bok tio handlar om diktning, dygd, själen samt eviga värderingar. Den odödliga själen, gott och ont. Resan till himmelriket.
Ett exempel på hur rättrådigheten diskuteras. Exempel-”De som saknar erfarenhet av klokhet och duglighet och ständigt ägnar sig åt festande och liknande saker tycks föras nedåt och sedan tillbaka igen till mitten; på det sättet irrar de av och an livet igenom. De har aldrig överskridit detta utrymme och har varken riktat blicken eller styrt sina steg mot det som verkligen befinner sig uppe; de har aldrig blivit fyllda på ett verkligt sätt av det som är, har ldrig smakat en beständig och ren njutning, utan som boskap tittar de ständigt nedåt, går böjda mot marken och bordet, äter sig feta och parar sig, och i sitt giriga begär efter dessa njutningar sparkar och stångar de varandra med horn och hovar av järn och dödar varann: de kan inte mättas eftersom de inte fyller den del av sig själva som är-den del som håller tätt-med ting som är. -Du talar som ett orakel, Sokrates! Sade Glaukon. Här gav du oss en uttömmande beskrivning av hur folk i allmänhet lever.”
”De lever hela livet utan att någonsin vara vän med någon, hela tiden är de någons herre eller någons slav. En tyrannnatur smakar aldrig frihet eller sann vännskap. Nej, just det. Är det inte riktigt att vi kallar sådana människor opålitliga? Jo, naturligtvis.” -För tankarna till Aristoteles resonemang om vänskap vad som krävs för att skapa samt bibehålla detta.
Spridda anteckningar från min läsning;”Statskonst-att styra över de svaga, så som läkare hjälper de sjuka eller kaptenen styr över skepp samt sjömän. Att begå orätt och undfly straff jämfört med att drabbas av orätt och inte kunna ge igen. Guldring som gör en osynlig, girighet s.72, moral, yttre sken av godhet, svaga är goda av förklarliga skäl medans starka behöver medvetet hålla tillbaks. Gott och pont. Gud är oföränderlig-det högsta goda. Pojklar och män ska frukta slaveri mer än döden. Stoicism-avskaffande klagande och sympatier. När han drabbas av en sådan olycka tar han det med största jämnmod. Skapande av idealmänniskan. Staten får ljuga för statens nytta eller fienden men det får inte den enskilde. Olika klasser, motsättningar. Affärsmän, jordbrukare, väktare ska inte ge sig in på varandras områden. Stort är stort i relation till det som är litet. Begär vs måttfullhet. Greker versus folk utanför landet-nationalism. Vishetsälskare-filosof”
Jag fann boken tänkvärd samt förvånansvärt lättläst. Resonemangen följer dialoger och exempel från verkligheten. Hur bör ett samhälle ordnas? Hur bör människor bete sig? Hur kan orättvisa straffas samt rättvisa belönas? Vilka statsformer finns samt hur utvecklas dessa genom generationer? Jag ser hur denna boken influerat västerländskt tänkande, grekiska samt romerska värderingar och även kristen dogmatik. Även statsvetenskap så som Machiavelli eller ideologiernas framväxt. Historia sätts i ett kontext. Jag ser framemot att läsa fler böcker av Platon samt även Grekisk eller Romersk litteratur. Det ger ökad förståelse för senare referenser samt hur västvärldens tankevärd vuxit fram. Dialogformen är ett spännande sätt att involvera läsaren på, stundvis komediskt med Glaucons svar Ja, det är så sant! . Rekommenderas starkt!
1/5th into the book Plato proposes that the poets, the foremost of which is Homer, are to be censored and expelled from the ideal republic. Plato argues this from THEOLOGY - he argues that God is that which causes what is good. Therefore the poets, the foremost of which is Homer, depicting the REALITY of human experience of the sacred, including Gods causing HARM, are not to be tolerated, and therefore shunned.
Platonism thus means expelling poetry from the ideal state. It is the equivalent of Luther's description of the theology of glory, or of communism, nationalism or collectivism, cultism in General, which constitutes the shared values of modern swedish religiosity in which I am raised (which is often described as fundamentalism).
In todays religiosity, Both the charismatic romantics and the rigid fundamentalists are in their own right participating in the spirit of platonism, which is a kind of mystical metaphysics that does NOT regard reality as that which is most real, beacause of fear of its emotional valence. This is akin to pride, the lust after prestige without being prepared to sacrifice that which is proper in order to attain that which is pleasing.
Having tried to explain this to the THEOLOGIANS of my generation, most often unsuccessfully, it is dawning upon me that maybe people are wired differently, allthough I do not think so, because the same kind of blood flows in the veins of all men.
Plato furthermore talks about the role of IMITATION in the development of the members of the republic. I think that the new testament probably is in dialogue with both Homer and Plato - it is necessary to study these texts in order to properly understand the bible. Cultism is accepted by the mediocre masses where the surrounding culture has neglected the cumbersome work that it takes to study litterature, and academic disciplines i general, indicating the prevalence of the spirit of the ignorant yet PRIDEFUL intellect.
The generic layman Christian thinker today is one who before men enjoys the appearence of cognitive abilility without having his proper understanding rooted in actual reality. This spirit is imitated by the surroundings and constitutes the structure of the prison, mental ward, where religious man willfully lets himself Daily be admitted to, the so called ideal state.
Dikt och filosofi tillsammans egentligen, oavsett den bredaxlades egna invändningar. Bildrik: Gygesringen, myten om Er, grottliknelsen, den delade linjen, "tou agathon" (solmetaforen), poeten som härmar naturen, statsskeppet, och hur tiden råkar hamna ur led och leder från en fulländad aristokrati till en nedrig tyranni. Bilder som vi redan har fått ta del av andrahand, eller genom andra idétraditioner och verk. Men det som jag tar med mig som något nytt: dikaiosyne, det rättrådiga - uppmaningen att vara egen och göra det som man är bäst på. Uppmaningen att avstå från mimesis och försöka vara som någon annan, avstå från att härma deras begär och mål. Antiplatonisten Nietzsche och icke-platonisten Platon kanske närmare varandra än vad man tror?
Vad har jag lärt mig av den här boken? Att om du vill bli förevigad som en av världshistoriens största tänkare så behöver du bara skriva ned en massa ledande frågor och skriva att folk svarar jakande, istället för att faktiskt underbygga dina argument.
Nej men rent genuint så är det en intressant bok och det är väldigt fascinerande att se hur vissa tankebanor och principer för samhällets uppbyggnad har varit lika relevanta i tusentals år. Och hur vissa ideer som en gång tycks ha varit självklarheter idag inte håller någon vikt.
Platon har väldigt intressanta åsikter. Däremot är boken skriven på ett väldigt språk som gör det lite segt att läsa, även om språket är väldigt fyndigt ibland med god argumentation. Dessutom måste man typ läsa den 2 gånger för att faktiskt förstå vad Platon menar.