What do you think?
Rate this book
Det växte ett träd i Brooklyn, del 1
EN UPPVÄXT FYLLD AV KÄRLEK, GRYMHET, SKRATT OCH SORG
Brooklyn 1912: Den unga Francie klättrar ut på brandstegen för att få vara ifred med sin bok. Inne i lägenhetens mörker skrapar hennes mamma ihop matrester till middag medan lillebrodern leker. Ingen vet var pappan sover ruset av sig.
Livet är inte alltid lätt för Francie, men hon älskar sin familj och den stökigt livliga stadsdelen som de bor i. Men framförallt bär hon på en stor dröm om att bli författare, och om att få resa över bron till New York och se världen.
DET VÄXTE ETT TRÄD I BROOKLYN är en ärlig och stark uppväxtskildring. Genom en ung kvinnas iakttagelser får vi ta del av en unik tid och plats, på ett sätt som griper tag i våra egna liv. Det är en bok som fortsätter att trollbinda läsare i alla åldrar.
Brooklyn 1912: Den unga Francie klättrar ut på brandstegen för att få vara ifred med sin bok. Inne i lägenhetens mörker skrapar hennes mamma ihop matrester till middag medan lillebrodern leker. Ingen vet var pappan sover ruset av sig.
Livet är inte alltid lätt för Francie, men hon älskar sin familj och den stökigt livliga stadsdelen som de bor i. Men framförallt bär hon på en stor dröm om att bli författare, och om att få resa över bron till New York och se världen.
DET VÄXTE ETT TRÄD I BROOKLYN är en ärlig och stark uppväxtskildring. Genom en ung kvinnas iakttagelser får vi ta del av en unik tid och plats, på ett sätt som griper tag i våra egna liv. Det är en bok som fortsätter att trollbinda läsare i alla åldrar.
295 pages, Hardcover
First published January 1, 1943
5 people are currently reading
121 people want to read
About the author
Betty Smith
13 books2,106 followersLibrarian Note: There is more than one author in the Goodreads database with this name. See this thread for more information.
Betty Smith (AKA Sophina Elisabeth Wehner): Born- December 15, 1896; Died- January 17, 1972
Born in Brooklyn, New York to German immigrants, she grew up poor in Williamsburg, Brooklyn. These experiences served as the framework to her first novel, A Tree Grows in Brooklyn (1943).
After marrying George H. E. Smith, a fellow Brooklynite, she moved with him to Ann Arbor, Michigan, where he pursued a law degree at the University of Michigan. At this time, she gave birth to two girls and waited until they were in school so she could complete her higher education. Although Smith had not finished high school, the university allowed her to enroll in classes. There she honed her skills in journalism, literature, writing, and drama, winning a prestigious Hopwood Award. She was a student in the classes of Professor Kenneth Thorpe Rowe.
In 1938 she divorced her husband and moved to Chapel Hill, North Carolina. There she married Joseph Jones in 1943, the same year in which A Tree Grows in Brooklyn was published. She teamed with George Abbott to write the book for the 1951 musical adaptation of the same name. Throughout her life, Smith worked as a dramatist, receiving many awards and fellowships including the Rockefeller Fellowship and the Dramatists Guild Fellowship for her work in drama. Her other novels include Tomorrow Will Be Better (1947), Maggie-Now (1958) and Joy in the Morning (1963).
Betty Smith (AKA Sophina Elisabeth Wehner): Born- December 15, 1896; Died- January 17, 1972
Born in Brooklyn, New York to German immigrants, she grew up poor in Williamsburg, Brooklyn. These experiences served as the framework to her first novel, A Tree Grows in Brooklyn (1943).
After marrying George H. E. Smith, a fellow Brooklynite, she moved with him to Ann Arbor, Michigan, where he pursued a law degree at the University of Michigan. At this time, she gave birth to two girls and waited until they were in school so she could complete her higher education. Although Smith had not finished high school, the university allowed her to enroll in classes. There she honed her skills in journalism, literature, writing, and drama, winning a prestigious Hopwood Award. She was a student in the classes of Professor Kenneth Thorpe Rowe.
In 1938 she divorced her husband and moved to Chapel Hill, North Carolina. There she married Joseph Jones in 1943, the same year in which A Tree Grows in Brooklyn was published. She teamed with George Abbott to write the book for the 1951 musical adaptation of the same name. Throughout her life, Smith worked as a dramatist, receiving many awards and fellowships including the Rockefeller Fellowship and the Dramatists Guild Fellowship for her work in drama. Her other novels include Tomorrow Will Be Better (1947), Maggie-Now (1958) and Joy in the Morning (1963).
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 18 of 18 reviews
July 6, 2017
I fortsättningen skall jag vara mer restriktiv och noggrann med vilka böcker jag läser. Den tanken slog mig när jag läste första delen av Det växte ett träd i Brooklyn. I fortsättningen vill jag bara läsa böcker som den här, som berör mig och som får mig att känna något. Men det är antagligen orättvist att jämföra böcker som Det växte ett träd i Brooklyn med böcker i allmänhet.
Den som någon gång provat att själv skriva en roman, vet hur svårt det är att få allt på plats. En välskriven intrig räcker inte långt om inte person- och miljöbeskrivningarna är trovärdiga. För att inte tala om prosan i sig. Det är en beundransvärd konst att lyckas förmedla en historia, ett budskap, en känsla, så att den som läser kan leva sig in i det som sker, blir berörd och när boken är utläst har förändrats litet grand. Kanske blivit litet klokare, eller litet lyckligare. Eller bara omtumlad, innan det blir någon ordning på de känslor och tankar som boken väckt. Allt det där uppfylls med råge i den här underbara boken.
Handlingen utspelar sig i Brooklyn under 1900-talets början. Här är ett myller av människor. Många har flyttat till Amerika för att skapa sig ett bättre liv. Kvinnor har ännu inte fått rösträtt, men det skall de snart få. Skolan har reformerats så att även de fattigas barn har rätt till skolgång. Fortfarande får arbetarna slita för att lyckas få ihop mat för dagen och många lever på gränsen till svält. Hos slaktaren kan man komma över ett märgben billigare precis innan han skall stänga, och rotfrukter på väg att bli skämda duger till en soppa. Klasskillnaderna är fortfarande stora. Francies mor har insett att vägen ut ur fattigdom mot ett bättre liv är genom bildning. Därför läser hon för sina barn varje kväll, en sida ur Shakespeare och en ur Bibeln.
I den här första delen får vi följa Francies på väg mot tonåren. Det är en fullkomligt trollbindande uppväxtskildring, där vi får ta del av livet i Brooklyn genom Francies iakttagelser och upplevelser. Skildringen påminner om Per Anders Fogelströms Stad-serie, där vissa delar utspelar sig under samma tid men i Stockholm. Det är ett hårt liv på många sätt, men historien skildras rakt och realistiskt, så som det antagligen var. I hårda tider tvingas man att bita ihop och kämpa vidare. Alternativet är att gå under.
Uppgivenhet, sorg och sjukdomar blandas med hopp och framtidstro. Det tar inte lång tid innan Francies mor inser att hon bildat familj med en man som super bort en stor del av det han tjänar, och att hon själv får ta huvudansvaret för familjen. Men det här är som sagt ingen gråtmild historia, och trots elände lyckas de flesta ändå finna glädje i vardagen. För Francie är det särskilt böckerna som hon lånar på biblioteket som är den stora glädjen. På brandstegen utanför fönstret får hon sitta ifred och läsa i skydd av det stora trädet som döljer henne för förbipasserande.
Det är så inkännande och mänskligt skildrat. Personerna i boken är så trovärdigt beskrivna att det känns som jag känner dem. Jag vill läsa vidare för att få veta hur det går för dem, för Francie och hennes bror och föräldrar. Och för Francies moster Sissy, en minnesvärd person som inte lever upp till samhällets förväntningar, men som det är så lätt att tycka om. Mot slutet av boken ger Francies lärare henne rådet att tala om sanningen och skriva historien. Jag gissar att det rådet kommer att få betydelse för Francies fortsatta liv i Brooklyn, i nästa del som kommer i slutet av augusti. En av höstens mest efterlängtade romaner.
Den som någon gång provat att själv skriva en roman, vet hur svårt det är att få allt på plats. En välskriven intrig räcker inte långt om inte person- och miljöbeskrivningarna är trovärdiga. För att inte tala om prosan i sig. Det är en beundransvärd konst att lyckas förmedla en historia, ett budskap, en känsla, så att den som läser kan leva sig in i det som sker, blir berörd och när boken är utläst har förändrats litet grand. Kanske blivit litet klokare, eller litet lyckligare. Eller bara omtumlad, innan det blir någon ordning på de känslor och tankar som boken väckt. Allt det där uppfylls med råge i den här underbara boken.
Handlingen utspelar sig i Brooklyn under 1900-talets början. Här är ett myller av människor. Många har flyttat till Amerika för att skapa sig ett bättre liv. Kvinnor har ännu inte fått rösträtt, men det skall de snart få. Skolan har reformerats så att även de fattigas barn har rätt till skolgång. Fortfarande får arbetarna slita för att lyckas få ihop mat för dagen och många lever på gränsen till svält. Hos slaktaren kan man komma över ett märgben billigare precis innan han skall stänga, och rotfrukter på väg att bli skämda duger till en soppa. Klasskillnaderna är fortfarande stora. Francies mor har insett att vägen ut ur fattigdom mot ett bättre liv är genom bildning. Därför läser hon för sina barn varje kväll, en sida ur Shakespeare och en ur Bibeln.
I den här första delen får vi följa Francies på väg mot tonåren. Det är en fullkomligt trollbindande uppväxtskildring, där vi får ta del av livet i Brooklyn genom Francies iakttagelser och upplevelser. Skildringen påminner om Per Anders Fogelströms Stad-serie, där vissa delar utspelar sig under samma tid men i Stockholm. Det är ett hårt liv på många sätt, men historien skildras rakt och realistiskt, så som det antagligen var. I hårda tider tvingas man att bita ihop och kämpa vidare. Alternativet är att gå under.
Uppgivenhet, sorg och sjukdomar blandas med hopp och framtidstro. Det tar inte lång tid innan Francies mor inser att hon bildat familj med en man som super bort en stor del av det han tjänar, och att hon själv får ta huvudansvaret för familjen. Men det här är som sagt ingen gråtmild historia, och trots elände lyckas de flesta ändå finna glädje i vardagen. För Francie är det särskilt böckerna som hon lånar på biblioteket som är den stora glädjen. På brandstegen utanför fönstret får hon sitta ifred och läsa i skydd av det stora trädet som döljer henne för förbipasserande.
Det är så inkännande och mänskligt skildrat. Personerna i boken är så trovärdigt beskrivna att det känns som jag känner dem. Jag vill läsa vidare för att få veta hur det går för dem, för Francie och hennes bror och föräldrar. Och för Francies moster Sissy, en minnesvärd person som inte lever upp till samhällets förväntningar, men som det är så lätt att tycka om. Mot slutet av boken ger Francies lärare henne rådet att tala om sanningen och skriva historien. Jag gissar att det rådet kommer att få betydelse för Francies fortsatta liv i Brooklyn, i nästa del som kommer i slutet av augusti. En av höstens mest efterlängtade romaner.
August 30, 2017
Recension: ZellysBokhylla
September 12, 2017
En charmig och stundvis rörande barndomsskildring. Jag blir inte så golvad av den som jag fått utmålat för mig, men visst är den fin – i synnerhet skildringen av Brooklyn under tidigt 1900-tal, en skildring som får det att kännas som om jag varit där själv.
"Att flytta ett piano på den tiden var en stor historia. Inget piano kunde flyttas nerför de smala trapporna. Pianon måste bindas om med rep och hissas ut genom fönstret från en väldig tala på taket och en massa hojtande, armviftande och gormande från flyttkarlarna. Gatan måste avspärras, polisen måste hålla folkmassorna tillbaka och barnen skolkade från skolan när ett piano skulle flyttas."
"Att flytta ett piano på den tiden var en stor historia. Inget piano kunde flyttas nerför de smala trapporna. Pianon måste bindas om med rep och hissas ut genom fönstret från en väldig tala på taket och en massa hojtande, armviftande och gormande från flyttkarlarna. Gatan måste avspärras, polisen måste hålla folkmassorna tillbaka och barnen skolkade från skolan när ett piano skulle flyttas."
August 1, 2020
Fin skildring av Francie och hennes barndom i Brooklyn. Alltid kul att läsa om miljöer där jag själv har vistats. Jag dras inte med i boken utan läser den mest för att jag ”har nåt att läsa”. Men jag ska läsa del två senare.
Read
August 4, 2024Återkommer med rating när jag läst del 2
October 11, 2017
Ugh. There is something in the language that really puts me off, probably the naïve feel-good thing. They're dirt poor and starving and yet it's all about fancy candies and beautiful christmas trees and bullshit. Even the actual misery is written like it's cute or good, and last I looked that's not really true. So that's the big thing I didn't like. It feels like I'm reading about that village where Belle from Beauty and the Beast grows up.
I also didn't like the routines. Every day Francie reads one page of the Bible and one page Shakespeare and also she reads every book in the library in alfabetical order - from A to B, one book every day. No child has that kind of discipline, not even 1913. The book spans about six years, from Francie is four until she's ten. Really? She reads books IN ALPHABETICAL ORDER for her entire childhood? Don't think so. Life is not that permanent, especially not if you're a poor child.
Another thing I didn't like is the end. I wont spoil more than tell you that it doesn't end. Probably the first edition wasn't split up into two parts, but it makes a very odd conclusion and the next part doesn't come out until August. Now I will have to read it because of that.
And I think the thing I don't like the most is that it wasn't actually that bad. Every now and then the idyllic portrayal of starvation in Brooklyn breaks through a piece of the actual misery. And that's really where it's at.
I also didn't like the routines. Every day Francie reads one page of the Bible and one page Shakespeare and also she reads every book in the library in alfabetical order - from A to B, one book every day. No child has that kind of discipline, not even 1913. The book spans about six years, from Francie is four until she's ten. Really? She reads books IN ALPHABETICAL ORDER for her entire childhood? Don't think so. Life is not that permanent, especially not if you're a poor child.
Another thing I didn't like is the end. I wont spoil more than tell you that it doesn't end. Probably the first edition wasn't split up into two parts, but it makes a very odd conclusion and the next part doesn't come out until August. Now I will have to read it because of that.
And I think the thing I don't like the most is that it wasn't actually that bad. Every now and then the idyllic portrayal of starvation in Brooklyn breaks through a piece of the actual misery. And that's really where it's at.
December 22, 2020
Detta är en vacker men också salig och rå skildring av ett Brooklyn under tidigt 1900-tal Trots att fattigdomen är hög och gatorna är skitiga, förälskar jag mig snabbt i landskapet. För dig som söker en intrigbaserad bok är detta inget att rekommendera. Miljöskildringarna är utvecklade och långa, så också karaktärsskildringarna, vilket kan göra att man stundvis undrar om berättelsen någonsin ska sätta igång. Men mitt i alla skildringar så inser en att en helt plötsligt är mitt i den. Det är i alla dessa skildringar som berättelsen ligger och det är också det som är så vackert. Söker du spänning? Välj en annan bok. Men söker du en bok som visar dig hur det kunde vara att växa upp som flicka i ett fattigt Brooklyn? En bok där man ser både det vackra och det hemska? En bok som sakta men säkert nästlar sig in i ditt hjärta och inte riktigt släpper taget efter? DÅ är detta definitivt en bok för dig.
July 1, 2021
Den här boken är en beskrivning av en flickas barndom i Brooklyn på 1910-talet, baserad på författarens egna minnen från uppväxten. Väldigt fint och känslosamt beskrivet, man ser verkligen världen genom barnets ögon.
Det är så fascinerande att läsa om hur det var för hundra år sedan, vad man pysslade med och hur svårt många hade det.
Jag blev lite sorgsen över hur människor (även barn) trycker ner varandra i stället för att hålla ihop. Fattiga mot fattiga, kvinnor mot andra kvinnor… tänk vad man skulle kunna lyfta varandra!
Men det finns helt klart ljusglimtar i berättelsen, och jag ska läsa del två.
Det är så fascinerande att läsa om hur det var för hundra år sedan, vad man pysslade med och hur svårt många hade det.
Jag blev lite sorgsen över hur människor (även barn) trycker ner varandra i stället för att hålla ihop. Fattiga mot fattiga, kvinnor mot andra kvinnor… tänk vad man skulle kunna lyfta varandra!
Men det finns helt klart ljusglimtar i berättelsen, och jag ska läsa del två.
June 13, 2022
Jättebra bok, välskriven, fin berättelse och väldigt intressant dock var den delen om Francies födsel och den tiden inte lika intressant och underhållande som när hon var lite äldre men fortfarande en fantastisk bok. När hon var lite äldre handlade boken mer om vad hon upplevde och kände och hennes tankar vilket jag gillade. (Den delen med födseln var inte dålig jag gillade bara det andra mer men därför ger jag boken 4 och inte 5 stjärnor.)
This entire review has been hidden because of spoilers.
November 13, 2017
I loved this book so so much. Can’t wait to start part two!
February 10, 2019
2,5owls
September 22, 2019
Tyckte mycket om den här boken. Den var lätt att läsa samtidigt som det fick en att tänka till. Tyckte om hur bra miljöerna var beskrivna, kändes som jag var där.
June 27, 2021
Lättläst. Ingen handling.Bra bild av människor under tidseran.
April 29, 2025
Det vackraste jag läst på länge.
February 9, 2018
Helt underbar bok <3
September 20, 2019
Miljöbeskrivningarna var väl bra men annars vet jag inte! Inte min smak och kanske är jag för generös i mitt betyg
Read
August 29, 2017Recension kommer
Displaying 1 - 18 of 18 reviews