Novellen En vinterlek handlar om att vara ung: Om en plötslig återförening, om revanschlust och om att hämnas ett brustet hjärta.
"Det måste väl vara skolavslutningen i nian", säger jag. "Som vi sågs senast." Då skrattar han till igen. "Snart sju år sen va? Det är rätt sjukt." Han hade långa fingrar redan då. Runt mina handleder gick de omlott, omöjliga att bända loss. Nu håller han ölglaset stadigt medan ett finger spretar ut i en pendelrörelse mellan mig och Josefine, som sitter kvar på barstolen, försjunken i sin mobiltelefon. Så nära. Jag lyckades förflytta mig max tio meter innan Gabriel hann upp mig. "Så, är ni ..."? Och jag känner mitt hjärta slå.
Elin Bengtsson, född 1987, debuterade 2013 med ungdomsromanen Mellan vinter och himmel. Hösten 2016 utkom hennes andra roman, Ormbunkslandet, som nominerades till Augustpriset i barn- och ungdomskategorin och hyllades i pressen. Bland annat skrev DN: "Elin Bengtsson har skrivit en ovanligt stark roman som stannar kvar under huden, vid rötterna av det som är att vara människa."
gillade den här bättre än Beijers! suuuupersnygg story, älskar grejen med fjortonåringen, älskar tankarna och språket och tänker gång på gång att det är såhär jag vill skriva. inte fullpott pga kände kanske ändå inte så mycket? delvis pga ej fullkomlig igenkänning tänker jag men ändå.
"Tänker att en människa aldrig är så hård, så orubblig, så vansinnig, som när hon är fjorton år. Det är bara att blunda och släppa taget, det finns ingen möjlighet att besegra en fjortonåring som har bestämt sig."
Intressant, fascinerande kort berättelse som skiftar mellan dåtid och nutid. I början av boken låter det som att en kärlekshistoria ska ta form, i slutet har den blivit allt mörkare.
”Det måste väl vara skolavslutningen i nian”, säger jag. ”Som vi sågs senast.” Då skrattar han till igen. ”Snart sju år sen va? Det är rätt sjukt.” Han hade långa fingrar redan då. Runt mina handleder gick de omlott, omöjliga att bända loss. Nu håller han ölglaset stadigt medan ett finger spretar ut i en pendelrörelse mellan mig och Josefine, som sitter kvar på barstolen, försjunken i sin mobiltelefon. Så nära. Jag lyckades förflytta mig max tio meter innan Gabriel hann upp mig. ”Så, är ni …?” Och jag känner mitt hjärta slå.
Jaget är ute och tar en öl med sin flickvän Josefine när hon får syn på Gabriel. Gabriel brukade snömula henne när de var 14 och hångla/ligga med henne utanför skolan. Allt i största hemlighet. När de möts igen kommer allt tillbaka, hennes 14-åriga jag står bredvid och längtar efter att Gabriel ska ta i henne, kyssa henne. Men nuets jag försöker stå emot. De står utanför krogen i snön och röker, Gabriel är full och kysser henne. Hon kan inte bestämma sig för vad hon vill och vad hennes 14-åring vill. Hon knuffar ner Gabriel i snön och sätter sig på honom som han brukade sitta på henne. Han kyls ner och allt som händer i kroppen beskrivs biologiskt. När hon kommer in till Josefin igen så säger hon att det inte var den hon trodde, den hon trodde var en gammal klasskompis. Novellen avslutas med "Jag vet faktiskt inte om han lever", och det vet inte vi heller.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Novellen en Vinterlek skriven av Elin Bengtsson är handlar om de starka känslor som ens fjortonåring jag känt vid kärleksintresse. Vi får följa huvudkaraktärens tillbaka blicka vid mötet av en ungdomskärlek som hen hade starka känslor för. Författaren beskriver förlusten av sitt tonårsjag & att få grepp om de känslor som hen kände då till nutiden.
Mina känslor kring novellen är hisnande, översvallande & igenkänningsfaktor då jag växte själv upp som tonåring den tidsepok som beskrivs. Jag kan känna igen mig i huvudkaraktärs känslor då man försöker finna balans med de kärlekskänslor du kände då och som du känner nu.
Vem är jag? Mitt fjortonåring jag eller den jag blivit idag? Vem ska få styra mina handlingar och impulser? Beslut är upp till huvudkaraktären, läs novellen för att veta svaret. Jag ger betyget 3/5. Sammamfattning med tre ord: tonårsjaget, starka känslor, tillfällig kärlek.
JÄTTE JÄTTEBRA!!! Gillade hur författaren skiftade mellan huvudpersonen och hennes fjortonåriga jag. Igenkänning på vissa av grejerna (lol). Glömde att jag läste ett tag o det är bästa känslan. Spännande att man inte vet vad som hände i slutet.
SKULLE ÄLSKAT OM DETTA VAR EN ROMAN OCH INTE NOVELL FÖR DEN TOG SLUT FÖR FORT. Samtidigt som jag tyckte den var tillräckligt lång. Konstig kombination haha
One of the four short stories about being young, this one gives a sense of that feeling I've often had myself: that "that fifteen-year-old" is still inside me (of course he is), it's just that he's older now on the outside. And maybe, hopefully, a little wiser too.
Elin Bengtsson does a very good job of telling what it's like.
Elin Bengtsson skapar en mystisk atmosfär med sin novell 'En Vinterlek'. Ett extra plus i kanten är Bengtssons fantastiska lyriska förmåga. Det är vackert och stämningsfyllt.
Jag och noveller har aldrig riktigt funkat. Känner att jag behöver en större story för att jag ska fastna. Den var också inget JAG kunde känna igen mig i. Därför endast 2 ⭐️