Fjädrar

by Ursula Scavenius, Henrik Pedersen (Translator)

Ursula Scavenius hör till de senaste årens mest hyllade unga danska författare. Hennes prosa har beskrivits som av centraleuropeisk snarare än nordisk börd. Första boken Fjädrar [Fjer, 2015] belönades med Danmarks största debutantpris 2016. Kritiken i hemlandet tog med förundran emot debutboken, innehållande tre berättelser i den fantastiska genren, där teman som postapokalyps, kafkaesk förvandling och romantisk dubbelgångare blandas på ett sätt som får läsaren att undra vad en människa är för någonting. Nu utkommer Ursula Scavenius prisbelönta debut Fjädrar på svenska, i översättning av Henrik Petersen.

97 pages, Paperback

First published January 1, 2015

Reviews

[Alma Bay]

Viiiild bog. Nogenlunde den direkte vej til depressionen... Men hvilken smuk depressivitet.

[Olgaliva]

som en drøm

[Maria Bache]

Kålhoveder! Det siges af nogle gastronomer, at der går et såkaldt surkålsbælte hen over dele af Central- og Østeuropa, og det begynder selvsagt med kålhoveder. I denne samling på tre lidt lange noveller bliver der spist kålsalat og nævnt kålhoveder, så i hvert fald denne læser tænker "ikke Danmark, men tæt ved". Jeg tænker også fremtid, efter en menneskeskabt oversvømmelse og dystopi. Derimod tænker jeg ikke rigtig på kommaer, for forfatteren er glad for hovedsætninger og masser af punktummer; en stil jeg kan finde for ophakket. Jeg kan godt lide det uspecifikke med tid og sted og det sært drømme- / mareridtslignende i plottene.

[Mina Widding]

Obehaglig, osammanhängande, sparsam, postapokalyptisk, efterkrigsstämning, rå, obarmhärtig, tät, svårtillgänglig, ogreppbar, förvirrande, underbar.

[Andreas Jacobsen]

Lunken på den første novelle ud af de 3.
De efterfølgende var begge fremragende, særligt den midterste novelle 'Luna Seconda'.

[Sebastian Christopher]

Att läsa Fjädrar var som att drömma – på det mest eländiga sätt man kan tänka sig. Bilderna fladdrade förbi, ingenting föreföll begripligt eller rimligt och det mesta begravdes i glömska efter bara några sekunder.

Baksidetexten nämner ordet "fantasm", som jag blev tvungen att slå upp definitionen av. Den lyder bland annat: "Sällsynt ord för livlig fantasiföreställning, en illusion, något man upplever att det finns men som ändå känns overkligt som ett andeväsen eller ett spöke." Rätt passande för Fjädrar, alltså. Återigen på ett dåligt sätt, är jag rädd.

Jag är en stor beundrare av magisk realism, vilket jag skulle säga att de tre berättelserna i Fjädrar faller in under. Men, detta var bara för abstrakt! Jag har ingenting emot att vissa element är mångtydliga och lämnas åt läsaren att tolka, men här var det näst intill inget som jag förstod.

Kanske var jag på fel humör, kanske jag skulle uppskatta denna bok mer vid en omläsning. Som det ser ut nu är boken dessvärre en av årets sämst lästa. Attans, vad besviken jag blev!

Fjädrar är ett praktexempel på att man inte ska döma en bok efter omslaget, för vad är detta omslag om inte oklanderligt.

[Julie Sanders]

Bedre end jeg havde regnet med (forfatteren er uddannet på forfatterskolen).

I løbet af den første fortælling bliver man nogengange lidt træt af at den stilistisk minder om poesi men dem vinder på at der er flow i den. Fortællingen skrider frem.

Samtidig minder den lidt om en kriminalroman hvor man skal finde ud af hvem og hvad og hvor.

Derfor kan det anbefales at hænge på til tredie fortælling...

Jeg kunne egentlig godt tænke mig at læse en traditionel roman om personerne for at se om det jeg forestiller mig om dem passer.