Simone och Christopher, ensamma mot världen. Visst kändes det så – till en början. Men det som Simone först tolkade som ett charmigt bevis på kärlek blir alltmer ett kontrollerande. Hon undrar om och hur hon ska kunna ta sig ur sitt kvävande förhållande.
Som tur är har hon sina vänner. Simone, Disa och Mercedes är Sthlmqueens, ett kompisgäng som hängt ihop i flera år. Med dem är livet mest en fest. Men att tackla både plugg, praktik och pojkvänsproblem blir för mycket, och när Simone får ett dramatiskt besked faller allt.
Simone är den andra boken i Sthlmqueens, en gripande och underhållande romanserie om vänskap som består när allt annat i livet rasar.
Denise Rudberg, född 1971, är bosatt i Stockholm. Hon har studerat film och dramaturgi i New York och har bland annat skrivit två löst sammanhållna romantrilogier.
Senast gjorde hon succé med Jenny S, Matilde och Åse som alla har blivit stora försäljningsframgångar. Denise Rudberg har även skrivit en svit ungdomsböcker, Tillsammans, som fick pris som 2008 års mest sålda ungdomsbok. Sommaren 2010 påbörjar hon en ny ungdomsbokstrilogi, Baristas, och hösten 2010 debuterar hon i en ny genre - elegant crime - med Ett litet snedsprång, den första i en serie, där alla böcker redan är sålda till SF för att bli film.
Jag har läst nästan alla böcker som Denise Rudberg har gett ut. Alla vuxenböcker, och nästan alla ungdomsböcker. Och både dom hon har skrivit själv, och dom hon har skrivit tillsammans med andra.
Gillar hennes sätt att skriva lättlästa böcker, som känns moderna.
Hennes sex första böcker, två trilogier i chick lit-genren, tyckte jag mycket, mycket om. (Böckerna i den första trilogin heter Väninnan, Storlek 37, och O.S.A. Och böckerna i den andra trilogin heter Jenny S, Matilde, och Åse.)
Hennes, hittills, sex böcker i elegant crime-genren, tycker jag också mycket om, och det kommer en sjunde bok i serien, i oktober. (Här är en länk till min recension av den sjätte boken, På sex meters djup.)
Simone är den andra boken i trilogin Sthlmqueens. Den första boken heter Disa, och här är en länk till min recension av den.
Jag tyckte om Disa, även om jag kanske inte tyckte att den var riktigt lika bra som författarens tidigare böcker. Och jag tyckte ungefär detsamma om Simone, även om jag tyckte att kanske Simone var snäppet bättre än Disa.
Simone är kort, cirka 170 sidor, och mycket lättläst. Och jag rekommenderar den absolut för en stunds underhållningsläsning. Och jag ser fram emot den tredje och avslutande boken i trilogin.
Jag läste Disa 2017 och tyckte att det var en helt okej bok. Efter det fick jag denna boken av min kusin, som verkligen ville att jag skulle läsa den, och nu efter att jag har gjort det har jag lite blandade känslor.
Boken Simone tillhör serien STHLM QUEENS och själva serien handlar om en vänskap mellan Disa, Simone och Mercedes, men framförallt om en vänskap som består när allt annat i livet rasar. I den här boken får en följa Simone, och hennes förhållande med hennes pojkvän Christopher, som börjar på ett väldigt fint sätt, men som med tiden blir mer och mer destruktivt.
Denise Rudberg skriver själv i slutet av boken att hon har varit i destruktiva förhållanden förut, vilket gör att boken blir mer äkta på något sätt. Jag tror att boken hade skrivits på ett helt annat sätt om den skrivits av en person som kanske aldrig har varit i ett destruktivt förhållande, vare sig det är med en partner, förälder etc. Jag var rädd för att boken skulle fokusera på kärlek, istället för det destruktiva förhållandet, men oj vad fel jag hade! Boken fokuserar verkligen på Simones och Christophers giftiga förhållande mer än något annat, vilket jag verkligen gillade. Det känns som att boken inte hade varit lika bra som den faktiskt är om Rudberg hade bestämt sig för att slänga in något kärleksdrama mellan Simone och någon annan och att hon måste välja mellan att vara med Christopher och någon annan. Ibland kan det vara bra att känna att en har en partner som en kan vända sig till, och kanske få tillräckligt styrka ifrån för att kunna lämna ett dåligt förhållande, men tycker att det finns alldeles för få böcker, filmer, serier osv. där en karaktär väljer att vända sig till en vän eller familjemedlem (eller kanske till och med till sig själv). Men det kanske finns massvis med sådana karaktärer som jag inte har sett! Who knows. Men jag gillar det konceptet i alla fall!!
Boken är väldigt lättläst och innehåller många dialoger mellan olika karaktärer. Jag personligen älskar dialoger, men kunde ibland känna att dialogerna var lite tråkiga. Det var ibland inte så mycket nytt som sades i dialogerna, så ibland känns vissa dialoger onödiga. På grund av att boken är så kort, så läste jag klart den på några timmar, vilket jag tyckte var bra, då jag inte tror att jag hade gillat den lika mycket om den var längre (den hade nog blivit tråkig då).
Men allt som allt så var det en helt okej bok och jag gillade den faktiskt mycket mer än vad jag trodde att jag skulle göra. Det är lätt att kolla på en bok här på Goodreads och tro att bara för att den har 2 stjärnor så är det en dålig bok, men det är något jag får öva på att inte göra i framtiden.
Jag läste boken först och främst för att det handlar om destruktiva relationer. Det här är en viktig bok av just den anledningen; den belyser hur relationer kan vara då de är som sämst. Temat eller ”sensmoralen” är alltså väldigt viktig, men jag uppfattar att betoningen av den destruktiva relationen är på bekostnad av bokens uppbyggnad och språk. Passar ändå väldigt väl för läsare (unga vuxna?) som vill läsa korta(re) böcker med lättillgängligt språk och innehåll.
Förra boken handlade om Disa och denna handlar nu om Simone. Tjejen som är fast i ett destruktivt förhållande och inte hittar ut. Simone försöker desperat hålla ihop sitt liv och sin relation med Christoffer men det fungerar inte. Hon missar tentor och hamnar dessutom på sjukhus för utomkvedshavandeskap. Christoffer blir mer och mer kontrollerande och förbannad på Simone för minsta lilla och tillslut får äntligen Simone kraft att dumpa och kasta ut Christoffer från sin lägenhet och hon kan börja om. Vänskapsrelationen i boken är mest mellan Simone och Disa, deras tredje vän Mercedes får de inte tag på och beter sig konstigt. Vilket förmodligen kommer skrivas om i tredje boken om just Mercedes.
Jag tycker att denna boken är riktigt bra och berör ett väldigt viktigt ämne - destruktiva förhållanden. Det är skrivet bra och varken förminskas eller förstoras utan Denise har verkligen prickat rätt kring det här ämnet och det gör att den här boken får 5 stjärnor av mig!
Skulle nog ge 7/10! Men gillade den mer än första i serien tror jag. Tyckte temat var bra, men lite väl förutsägbart kanske. Också ganska kort, men tycker det räckte för att förmedla storyn. Fint att det inte gavs några ursäkter för Christophers beteende! Och gillar också skildringen av både vänskap och Stockholm. MEN riktigt synd att det inte kommit någon bok om Mercedes för skulle gärna förstå hennes karaktär (typ den mest spännande). Måste ju varit tanken från början? (Stör mig att hon verkade ha kontakt med Simones ex på slutet:()
This entire review has been hidden because of spoilers.
Den här boken behandlar ett väldigt viktigt ämne,en tyvärr tycker jag inte att den är särskilt välskriven. Dialogen känns krystad samt onaturlig och gestaltningen lyser med sin frånvaro.