Carl von Linnés lappländska resa

by Linné

Translation to Swedish of Caroli Linnaei Iter Lapponicum dei gratia institutum 1732 ... A new printing of the E. Ährling edition of 1888.

191 pages, Paperback

First published July 21, 2014

Reviews

[Helen Hed · Rating 5 out of 5]

Consider the fact that he was only 25 when he travelled to Lappland, and he wrote his diary one loose bits of paper. Short notes, some days written late in the evening when he was maybe physically exhausted by the difficulties of bad roads (Roads? Ha! Mostly more like tracks and directions.) And no ghost-writer have tweeked his notes into a polished whole. Still, it reads as an adventure. But the way he mixed swedish with latin does not make it the most easy read. Still great fun to try to see the places he saw. I have been to or near a number of them. And still today, if you leave the road, and take a walk in the forest, you can feel like he did - in the summer, when the mosquitos and gnats will hunt you for your blood. And did you forget to bring your wellies? Then your feet will be as wet and cold as his must have been. On the other hand, there are many more hotels if you would like to stay the night in comfort ;-).

[Spiken · Rating 3 out of 5]

Slänger runt latin som om det vore någon sorts ortenslang. Väldigt intressant att se världen genom hans ögon och iakttagelser.
Några utstickande partier:
S.34 Han har aldrig sett kängor förut.
S. 50 Medlidande riktat mot samerna visad då nybyggarna använder samernas fiskemarker utan att betala skatt. Linné verkar inte digga.
S.54 Ser lappland som helvetet. Inte van vid så jävligt klimat. En kvinna som han möter skrämmer hnm så pass med sitt utseende att han ägnar några rader till att beskriva det. Menar att hon liknar en furia, så hemsk är hon.
S.58 Belyser den stora orättvisan kring att samer under våren sätter livet till för att ta sig kyrkan för att inte behöva betala böter.
S.63 Linné börjar kanske mjukna: ”Jag har legat häruti med admiration.”
S.72 Linné upptäcker knott. På samma sida beskriver han två steglade finnar på hjul och en steglad och tudelad same utanför Piteå. Sist på sidan beskriver han sin första midnattssol. Han tror sin kammare i Piteå har fattat eld innan han inser att det är solens strålar som färgar väggen röd även fast det är natt.
S.79 Menar att han aldrig någon annanstans levt friskare.
S.81 Samernas metod för att bearbeta hud är fördelaktig jämfört med böndernas enligt Linné. Men han vet att bönderna aldrig kommer ändra på sitt tillvägagångssätt.
S.84 En irritation över trångsyntheten som några präster han stöter på visar. De menar att molnen är fasta objekt med resonemanget att när de stöter ihop med berg lämnar de kvar slem. Linné håller inte med. Han har gått igenom moln och stått ovanför dem, dessutom är slemmet en växt kallad Nostoc på latin enligt Linné.
S.91 Visar försyn. Undersöker fjällripor genom att plocka upp en unge. Mamman attackerar irriterat. Linné menar att han hundra gånger om hade kunnat döda henne men gör det inte då han inte vill lämna ungarna försvarslösa. Han har också betänkt mödrars sinnelag och förstår varför hon attackerade. Han ger henne sin son igen.
S.96 Kvinnliga samer rökte tobak och har byxor iakttar Linné
S.99 Försöker förklara varför Samer är uthålligare än honom: De har kängor, de är köttätare, de jaga efter renarna från barnsben, deras arbete är ej grovt som bondens därför förblir de viga, de stretchar mer tex genom sitta i skräddarställning.
S.103 Försöker förklara varför Samen är kortväxt: De äter mindre, de fryser mer.
S.105 Linné attraherad av guzz. Hon heter Sara Rasch är 18 år. Beskrivs som extraordinärt skön.
S.107 Linné blir nästan mördad av en same. Linné går förbi en same med bössa på jakt efter fågel. När han gått förbi smäller det till men tar i en sten bredvid Linné. Samen springer iväg och Linné såg honom aldrig igen.
S.111 Linné visar Same teckningar från sin bok. Samen blir förskräckt, tar av mössan, böjer huvudet och börjar mumla.
Underlig historia också där Linné skriver om människor som rånar samer på deras trummor genom att skära upp en åder på dem mitt under byteshandeln. De ger trumman då frivilligt i utbyte mot att bli bandagerad.
S.117 ”Aldrig såg jag något folk hava så goda dagar som lapparna”
S.138 Renens penisar används som dragrep till ackjorna.
S.143 Verkar irriterad över att så många finnar är blinda i Österbotten. Tycker de borde piskas eftersom de inte skaffar skorsten till sina hus, vilket enligt hnm verkar vara orsaken till blindheten. Hoppas piskandet är en skämtsam överdrift.
S.145 ”Finnpigorna hava stora pattar, lappigorna små” Skarpsynt.

Sedan tar han sig hem till sitt kära Uppsala.

[bokmal · Rating 2 out of 5]

Ingen bok jag hade valt själv då jag inte är särskilt naturintresserad. Boken uppbyggnad var ganska svårläst med gammaldags språk och med mycket latin. Men det var förvisso vissa intressanta delar, framförallt hur samers liv och sedvänjor beskrevs.

[Lorens · Rating 4 out of 5]

Read a different edition. A historiogeographical treat! Interesting and amusing.