För gudinnan

by Anders Fager

Ett London där solen har gått ned. En värld i evig skymning och dimma. I en exklusiv takvåning högt ovanför Canary Wharf väntar Tiphany Reeder. Adam, den kanske största filmstjärnan någonsin, ska komma på middag. Väntar gör också Tiphanys väninna Tipper, som ska delta i middagen via bildskärm. De tre ska prata gamla minnen och försöka hitta tillbaka till känslor de haft för varandra. I över ett århundrade. Det kommer att bli en lång natt.För gudinnan är en gotisk kärlekshistoria, en spektakulär skräckroman och en vandring genom en värld där tid och rum börjat falla samman. Anders Fager lämnar här den realistiska skräcktraditionen från Samlade svenska kulter, och tar med dig på en hisnande resa olik allt du tidigare varit med om.

Genres: Horror, Fiction

253 pages, Hardcover

Published September 30, 2017

Reviews

[Jeffreyleepierce · Rating 2 out of 5]

En bok som vill så mycket. Alldeles för mycket ambition och för lite av en bra bok helt enkelt.

[Jennie · Rating 4 out of 5]

Mörk, fascinerande & stark!

[Jolina · Rating 1 out of 5]

Tror att det fanns en handling men det är också det snällaste jag kan säga

[Sandra4444]

*DNF:d vid s. 65*

Bisarr, intressant och något jag inte känner för att läsa klart just nu.

[Tommy Ekholm · Rating 4 out of 5]

I en jättelik lyxvåning högt ovanför Canary Wharf i London sitter Tiphany Reeder och väntar. På videolänk så sitter också Tiphanys älskade vännina Tipper. De väntar på Adam, världens största filmstjärna, kanske någonsin. De tre ska äta middag och prata gamla minnen. Både Tiphany och Tipper hyser heta känslor för Adam. Det finns minst sagt en viss konkurrens mellan dem om Adams gunst. Det blir en lång och svart natt för både Tipper och Tiphany, som har känt varandra i över ett århundrade, och den tung natt för Adam i synnerhet.

Jag håller Anders Fager som Sveriges i särklass bästa skräckförfattare. Hans ”Samlade Svenska Kulter” och de två andra romaner som utspelar sig i samma Lovecraft-dränkta Sverige är i yppersta världsklass när det kommer till modern Chtulhu-mythos. ”För Gudinnan” utspelar sig dock i ett London från det (ö)kända rollspelet Kults universum.

Där Svenska Kulter-världen fungerar så otroligt bra för att berättelsernas bas är ordentligt förankrad i det moderna Stockholm och Sverige, så fungerar ”För Gudinnan” bra just för att den slängt bort all realism och bara är 250 sidor av psykotiskt vansinne. Det tar inte många sidor innan man inser att det är något väldigt fel på Tiphany, Tipper och hela middagsbjudningen. Den skruvade surrealismen övergår snabbt i ett allt snabbare snurrande vansinne.

Trots att tempot i historien är väldigt högt så hinner Fager få in en mycket bra och välutvecklad bakgrundshistoria för huvudpersonerna. Det hade utan tvekan gått att skriva en hel roman enbart baserat på Tiphanys hemska bakgrundshistoria. Nu läggs den i som en naturlig del i berättelsen och fungerar utmärkt som kort origin story som ändå gör att så mycket annat faller på plats utan att så mycket behöver förklaras. Adams liv kommer till stor del fram i samtal mellan Tiphany och Tipper och det greppet fungerar också väl. Hans bakgrund vävs in på ett naturligt sätt i berättandet och ger i sin tur en ännu djupare bild av Tipper och Tiphany.

”För Gudinnan” är en rasande underhållande vansinnesfärd. Då det knappt finns ett realistiskt stycke i boken så lutar allt på att den krypande skräcken och det psykologiska vansinnet faktiskt håller ihop. Och det gör det. Det blir en fungerande och enkelt sammanhängande historia, trots att den slår och hoppar fram och tillbaka i tid och rum.

Jag skulle med största sannolikhet läsa mer av Anders Fager som utspelade sig i Kult-universumet. Men helst av allt skulle jag vilja att han skrev klart den tredje boken roman-serien i Svenska Kulter-världen.

https://pkmedianu.wordpress.com/2019/...

www.pkmedia.nu

[Anton Hammarstedt · Rating 2 out of 5]

(This review concerns För Gudinnan, by Anders Fager, in case Goodreads does this stupid thing where it collapses multiple entries into some type of anthology edition)

General impressions
Synopsis: I thought I was reading horror but it was magical realism all along :(
Rating (Intuitive*): 2
Rating (Weighted**): 2.24
RMSE***(Intuitive,Weighted): 0.439
Mean error***(Intuitive,Weighted): -0.077
Format: Hardback
Language: Swedish

Setting and premise
Aesthetic: 3/5 [w:2.5]
Verisimillitude: 1/5 [w:2.5]
Originality: 4/5 [w:1]

Plot
Design: 2/5 [w:2]
Verimillitude: 1/5 [w:2.5]
Originality: 3/5 [w:0.5]

Characters
Design: 3/5 [w:1]
Verimillitude: 3/5 [w:2.5]
Development: 3/5 [w:2]
Sympatheticness: 2/5 [w:2]

Presentation
Prose: 2/5 [w:1.5]

The prose is... jarring, for lack of a better term. On the one hand, I like Fager's way of doing what seems like tons of research to get little things right (using the correct terms for things from the characters' points of view, etc), but I am fiercely irked by how this entire book seems to be written in the voice of Swedish newspaper chronicle writer. With. Disjointed. And. Short. Sentences. For. Stylistic. Effect. Starting sentences without a subject. Because it's understood that. Everything. Is About. The. Author (or Tiphany, in this case, but still).

Additional modifiers
Page turner factor: 4/5 [w:3.5]
Mind blown factor: 1/5 [w:2.5]
Mood (Humor if comedy, scaryness if horror, etc): 1/5 [w:3]

*The rating I felt this deserved before thinking about it too much.
**Weights displayed next to each applicable scoring criterion. (Weights version 3.1)
***Root mean squared error and mean error calculated for all reviews using this format for books read from 2020-07-12 up until this book (40 reviews).

[Buck Wild · Rating 4 out of 5]

Diocletianus hade trettiotre döttrar
Sköna som rosor men elaka var de.
Han gifte så bort sina elaka döttrar
Med trettiotre herrar att sätta pli på dem
Men äldsta systern Alba, elakast av alla
Sa herrar som oss tuktar vill vi inte veta av
På kvällen alla jungfrur på sina makar kalla
Och med slipade dolkar de dräpte dem alla
Mördarmöerna dömdes att dö
Och på en flotte på stormigt hav
De surrades fast och drev mot sin grav
Men flotten drev till en ö
Först iland steg Alba, elakast av alla
Och Albion blev namnet på den hemska ö
Där demoner strax låg med systrarna alla
Fast de skrek och bad att få dö
Albions demoner älskade skriken
Kejsarens döttrar räckte till alla
Och snart föddes elaka jättar i viken
Ättlingar till Alba, elakast av alla

You are my best friend - Johnny Rio

"Demiurgen byggde illusionen för att skydda oss från allt som ville oss ont [...] Det var vad han påstod. Men jag säger eder att alltsammans är en lögn! Vi människor är gudar fångade i illusionen! Demiurgen har fängslat oss! Det är en lögn att människorna inte kan hantera sanningen. De blir inte galna om de vet hur världen fungerar" s. 134

Namn; Kitano och Ishii

Arkonten Tiphareth, Tipper, Fru T, hon som sitter i mitten av mönstret
Tiphany, Slumpråttan,
Nakamura, Samurajbjörnen

[Nightrunner · Rating 1 out of 5]

På ett sätt fyller den här boken sin funktion till perfektion - men det gör inte att jag gillade den. Den är förvirrande och äcklig och bygger på att författaren häver ur sig upprepat nonsens och allt som generellt är tabu. Den ger en viss inblick i Kultfiktionens mörkare sidor, men den saknar dramaturgiska kurvor och möjligheten att sympatisera med någon av karaktärerna. Å andra sidan är det väl det som är tanken, människans mörka natur och kväljande på högsta nivå. Den har också ingen sexism byggt på skillnaden mellan kön - män, kvinnor, icke-binära, alla är lika hemska.
Typ lyckat, men allvarligt? Fy fan, jag ångrar att jag läste den bara för att jag var nyfiken. På sätt och vis har den förstört en del av att spela Kult för mig ...

[Jan Kjellin · Rating 3 out of 5]

Fager kan bättre än såhär. Samtidigt är det absolut inte dåligt. Det är bara... inte så engagerande. Kanske är det en eller två trådar för många, kanske är det världsbygget/rollspelet Kult som, även om det fascinerar mig, är så svårgripbart att det liksom inte fäster. Om hans zonsagor gjorde mig sugen att spela Mutant, får jag inte samma impulser av den här.

[Mikael · Rating 5 out of 5]

"För gudinnan" är en ganska speciell skräck... roman?.. berättelse?... upplevelse?
Jag kan inte undvika att tänka på vad som måste röra sig i Anders Fagers tankar för att kunna skriva så, eller hur en vardagskonversation med honom ter sig ut.

"För gudinnan" är väldigt bra, jag borde sträckläst den om det bara inte kommit allt för mycket annat emellan. Men nu när är den är slut känns det nästan synd.

[7thTrooper · Rating 3 out of 5]

Om Anders Fager hade knaprat LSD en vecka i sträck, ungefär. Påminner bitvis om Burroughs (den med Naked Lunch) på det sättet som han bara raddar upp surrealism utan ens en antydan till att sluta. Det börjar småknarkigt och sedan sprängs alla bojor, tid och verklighet slits i bitar och sätts ihop igen på udda vis med ett praktklimax i vad vi upplevde som ett 90-tal i Saudiarabien. Att det hela utspelar sig i Kult-universat(om än att det verkar vara just Fagers egna hörna) är också kul.

[Fredrik Stennek · Rating 5 out of 5]

Att läsa den här boken är som att äta en svampstuvning på magic mushrooms. Läs gärna sent på kvällen när du inte kan somna. Eller när du har feber. När illusionen omkring dig är som tunnast.

Helt klart Fagers bästa bok hittills.

[BellasCreativeLife · Rating 1 out of 5]

Probably den sämsta skiten jag någonsin läst. Porrskadad äckelskit. Sexistiskt. Rörigt. Vidrigt. Ointressant. Transfobiskt. Förjävligt. Så jävla dåligt. Ingen borde läsa denna. ._. Omslaget är det enda bra med denna boken.

[Booksofdoom · Rating 1 out of 5]

I really don't have time for this.

[Lina · Rating 2 out of 5]

Väldigt speciell men intressant läsning.

[Kannibal Ko · Rating 4 out of 5]

Djävlarrrrr!

[Niklas · Rating 3 out of 5]

Demoniska pantertanter genomlider kaotisk tillvaro
Inte onda men trist likgiltiga protagonister förvirrar
Fanns det någon utveckling här?

[Cassandra · Rating 4 out of 5]

För gudinnan är en sådan där bok som jag inte blir riktigt klok på om jag älskar eller om jag avskyr. Kanske är det lika delar både ock. Kärlek och avsky blandat. Jag är fruktansvärt svag för böcker där tidens lagar inte gäller längre; där nutid och dåtid löper parallellt med varandra. Existerar samtidigt. Den mörka värld som Anders Fager målar upp fängslar och förtrollar mig: ett London där solen har gått ned och världen är höljd i dimma och evig skymning. Det är bisarrt och skruvat, men en läsupplevelse jag inte hade velat vara utan.

Läs hela recensionen på min blogg: